Rapporter

Bli medlem

Skattebetalarnas rapporter

Här kan du läsa och ladda ner våra rapporter. Saknar du en rapport är du välkommen att kontakta oss på info@skattebetalarna.se.

Norrlandssatsningarna – ett spel med stigande insatser

I rapporten Norrlandssatsningarna – Ett spel med stigande insatser, skriven av Jan Jörnmark på uppdrag av Skattebetalarna, analyseras de senaste årens stora, gröna industrisatsningarna i norr. Rapporten visar att framtidsutsikterna för industrisatsningarna är dystra, och förklaringen bakom misslyckandet har sina rötter i 90-talets Det gröna folkhemmet.

Läs mer

Lågskatteländer toppar välfärdsligan - medan högskatteländer tappar

För några decennier sedan låg nordiska högskatteländer i topp när det kommer till kvaliteten på välfärden. Nu har andra länder intagit tätplatserna. En grupp lågskatteländer tillhandahåller idag bättre välfärd än Sverige och andra högskatteländer som toppade för några decennier sedan.

Läs mer

Mingel för miljoner

I år finns det 2 072 registrerade arrangemang i det formella almedalskalendariet. Av dessa anordnas 224 arrangemang av cirka 140 myndigheter, kommuner eller regioner enligt programmet – till en kostnad om minst 50 miljoner kronor. Men den faktiska slutnotan kan bli betydligt högre, visar rapporten Mingel för miljoner - Kommuner och stat lägger minst 50 miljoner på att prata med sig själva i Almedalen som tagits fram av Skattebetalarnas Förening.

Läs mer

Allmänhetens kännedom om skatt

Demoskop har på uppdrag av Skattebetalarnas Förening undersökt allmänhetens kännedom om skatterna för löntagare. Undersökningen visar tydligt att allmänheten underskattar hur höga skatter man betalar. Åtta av tio underskattar skatten för så väl medel- som höginkomsttagare.

Läs mer

Skattebetalardagen 2024

Skattebetalardagen är den dag på året då en medelinkomsttagare slutar att arbeta för sig själv – resten av årets inkomster går från denna dag till skatt. Skattebetalardagen är ett sätt att åskådliggöra hur hög den totala skattebördan är för en vanlig löntagare, vilket illustreras genom att skattebördan fördelas över årets alla dagar, där man först jobbar för sig själv och sedan för det offentliga. 2024 infaller Skattebetalardagen den 21 juni.

Läs mer

Sverige slösar? - Bättre benchmarking mellan Sveriges kommuner kan frigöra 30 miljarder om året

Rapporten går igenom hur stora onödiga kostnader som landets kommunerna har för förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg. Detta ger en överblick av vilka kommuner som är effektiva och vilka som inte är det. Totalt handlar det om över 30 miljarder kronor i slöseri för alla kommuner, bara på dessa fyra områden.

Läs mer

Flat-Rate Taxes on Income - Between Oblivion and Perspective

Plattare skatter ger ett enklare skattesystem som uppmuntrar till företagande och arbete och skapar bättre förutsättningar för ökad tillväxt. I rapporten går nationalekonomen Krassen Stanchev igenom historiken och fördelarna med platt inkomstskatt.

Läs mer

An inquiry into the nature and causes of - The Waste of Nations

Rapporten An inquiry into the nature and causes of – The Waste of Nations är skriven av biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och Ratio, Christian Sandström, på uppdrag av Skattebetalarna och syftar till att synliggöra och förklara de bakomliggande mönstren och mekanismerna till skatteslöseri.

Läs mer

Den industripolitiska återvändsgränden 2.0 - Det statliga riskkapitalet ett växande svart hål

Stöden till företag har ökat under de senaste 15 åren. Den aktiva industripolitiken uppskattas till minst 50 miljarder kronor om året. Stöd till entreprenörskap, innovation och ”green deals” låter bra men levererar tunt. Rapporten visar att den svenska industripolitiken kostar minst 50 miljarder skattekronor varje år utan att skapa något betydande värde.

Läs mer

Mer än halva året går hela lönen till skatt

Måndag den 18 juli infaller Skattefridagen år 2022. Det är den dag på året då en normalinkomsttagare har tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala årets alla skatter. Rapporten går igenom Skattefridagen på såväl nationell som lokal nivå.

Läs mer

40 000 fler arbetslösa & höjda bidrag för 22 miljarder - Skattebetalarnas utvärdering av regeringens bidragsfest 2018 till 2022

Rapporten visar att bidrag och ersättningar för dem som inte arbetar har ökat med 22 miljarder kronor om året under mandatperioden. Regeringens bidragsprioriteringar medför att den strukturella arbetslösheten ökar med ungefär 40 000 personer.

Läs mer

Så kan digitalisering öppna ett nytt fönster för skattesänkningar

Rapporten går igenom vilken potential som finns i en ambitiös digitaliseringsstrategi inom offentlig sektor och visar att digitaliseringsmisslyckandet av idag kostar skattebetalarna 200 miljarder kronor om året. På tio års sikt kan det kosta det svenska samhället över 1 000 miljarder per år.

Läs mer

Den allmänna löneavgiften - Den dolda skatten på arbete berikar staten allt mer

Rapporten går igenom den allmänna löneavgiftens utveckling sedan införandet och varför den är att betrakta som en dold skatt på arbete.

Läs mer

Skattefridagen 2021

Rapporten går igenom Skattefridagen 2021 på såväl nationell som lokal nivå. Det är den dag på året då en normalinkomsttagare har tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala årets alla skatter. År 2021 infaller Skattefridagen den 18 juli.

Läs mer

Den allmänna löneavgiften - en dold skatt på arbete

Rapporten går igenom den allmänna löneavgiftens konstruktion och varför den är att beskriva som en dold skatt på arbete.

Läs mer

Samhällseffekter av höjd fastighetsskatt

I rapporten analyseras den svenska fastighetsbeskattningen, jämfört med andra liknande länder samt redogörs för vilka konsekvenser ett återinförande av en fastighetsskatt skulle få i Sverige. Slutsatsen är att en fastighetsskatt är behäftad med en rad problem som sällan eller aldrig lyfts fram i debatten.

Läs mer

Vad går egentligen skatten till?

Varje år betalar svenska folket in över 2 000 miljarder kronor i skatter på arbete, ägande och olika punktskatter. För en vanlig medelinkomsttagare utgör skatten halva lönen när arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter räknas med. Men var kommer skatteintäkterna ifrån? Och vad går egentligen skatten till? I rapporten Vad går egentligen skatten till? har vi sammanställt hur intäkterna och utgifterna för staten, regionerna och kommunerna ser ut, samt hur skattebördan ser ut för en medelinkomsttagare i en snittkommun.

Läs mer

Fastighetsskattens återkomst – räkneexempel på hur en återinför fastighetsskatt slår mot hushållen

Med klassretorik om att det är rimligt att de rika betalar mer, har förespråkarna lyckats ge sken av att en återinförd fastighetsskatt skulle gå en bredare allmänhet obemärkt förbi. Inget kunde vara mer felaktigt. I denna rapport redovisas hur fastighetsskatten skulle slå mot olika slags hushåll.

Läs mer

Skattefridagen 2020: 18 juli - Från den dagen är lönen din

Skattefridagen visar hur många av årets dagar det tar för en genomsnittlig inkomsttagare att tjäna ihop till årets inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms och punktskatter. I år infaller Skattefridagen den 18 juli för en medelinkomsttagare. Det är en dag senare än förra året, vilket beror på kommunala skattehöjningar och höjda eller nya punktskatter som el- och plastpåseskatt. Eftersom det är skottår i år blir det dock samma datum som i fjol. Skattefridagen infaller vid olika datum runtom i landet och variationen är stor, såväl mellan som inom länen. Mellan Österåker och Dorotea, som har landets lägsta respektive högsta kommunalskatt, skiljer det nio dagar.

Läs mer

Slöseriet med dina skattepengar – 258 exempel du inte vill betala för

Skattebetalarnas Slöseriombudsman (SlösO) samlar några av de värsta exemplen på slöseri med dina skattepengar. Boken ”Slöseriet med dina skattepengar – 258 exempel du inte vill betala för” ges ut på Ekerlids förlag och gick direkt in på första plats på Adlibris topplista när den släpptes i mitten av mars. Som medlem i Skattebetalarna stöder du Slöseriombudsmannens arbete. Du kan köpa ”Slöseriet med dina skattepengar” på exempelvis Adlibris, Bokus eller Akademibokhandeln.

Beställ här

Fastighetsskatt skulle slå hårt mot Sveriges bostadsägare

Flera tunga aktörer vill ha en ny fastighetsskatt. En rapport från Skattebetalarna visar att förslagen skulle medföra kraftiga skattehöjningar för vanliga hushåll. Det handlar om uppemot ett trefaldigande av dagens fastighetsavgift för ett småhus och betydligt värre för en tvårumslägenhet.

Läs mer

Den industripolitiska återvändsgränden – en historia om det statliga riskkapitalet

Författarna Jan Jörnmark och Christian Sandström, visar att det är dags att begrava den svenska industripolitiken. Försiktigt räknat spenderar staten 40 miljarder på företagsstöd trots att forskningen visar att det inte har några effekter på varken omsättning, vinst eller antal anställda.

Läs mer

Bensinpriset pressas upp av skatter och politiska beslut – Så påverkas Sveriges bilhushåll 2020

Skattebetalarna vill med denna rapport bidra till ökad insikt om hur skattehöjningarna på drivmedel påverkar hushållen och hur reduktionsplikten medverkar till att pressa upp bensinpriset. Men också hur andra skatter påverkar bilberoende hushåll; fordonsskatt, Bonus malus-systemet, reseavdrag och trängselskatter.

Läs mer

Skattereformerna som kan lyfta Sverige ur stagnation

Trots att Sverige låg i topp när det gäller kunskapsintensiva jobb inom EU är tillväxten mycket låg, 0,3 procent per capita under 2019. Det var långt under den historiska tillväxtnivån på drygt 2 procent i snitt per år. Denna rapport går igenom forskningsläget, jämför tillväxttakten och marginalskatterna i olika jämförbara länder och presenterar förslag på reformer.

Läs mer

Skattefridagen 2019 - En dag tidigare med M/KD-budgeten

Skattefridagen är den dag på året då en medelinkomsttagare tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala årets alla skatter, när den totala skattebördan fördelas från årets början. Först från denna dag arbetar inkomsttagaren för sig själv, snarare än för stat och kommun. I år infaller Skattefridagen den 18 juli.

Läs mer

Almedalsveckan krymper men kostar skattebetalarna mer

Almedalsveckan har vuxit explosionsartat från år till år. 2018 slogs nytt rekord i antal evenemang, drygt 4 300 stycken. 2019 bröts den trenden. Antalet evenemang som arrangeras av det offentliga låg dock kvar på samma höga nivå. Försiktigt räknat spenderades 100 miljoner skattekronor i Almedalen 2019. 2019 års bokningar i Almedalskalendariet uppgick till 3 578 evenemang. Det var drygt 700 färre jämfört med i fjol (motsvarande 17 %) och ett betydande trendbrott mot de senaste årens ökningar. Enbart vid två tillfällen tidigare har antalet evenemang minskat, 2007 och 2015 (år efter valår), men då endast med 23 evenemang (5%) respektive 48 evenemang (1,4 %). Enbart sedan 2010 har antalet evenemang som arrangeras av statliga myndigheter, kommuner och landsting mer än trefaldigats, från 154 till 514 år 2018. 2019 handlar det om 527 arrangemang och en uppskattad kostnad runt omkring 100 miljoner kronor.

Läs mer

Larmrapport för klimatet – anslag som inte minskar utsläppen

Under decennier har utsläppen i Sverige stadigt minskat. Men de senaste åren har minskningarna avstannat och 2018 ökade utsläppen. Det är en trend som skiljer sig från många andra länder. Slöseriombudsmannen har granskat den svenska klimatpolitiken och konstaterar att samtidigt som utsläppen inte minskar i samma utsträckning som tidigare har kostnaderna för klimatpolitiken skenat

Läs mer

Landsbygdsutveckling för bidragsentreprenörer – en granskning av Leader-modellen

Slöseriombudsmannen har granskat utbetalningarna inom Leader i Sverige mellan 2016-2019. Leader är tänkt att stärka det lokala engagemanget för utvecklingen av det egna lokalområdet genom ekonomiska bidrag till projekt som stimulerar ökad sysselsättning, nya företag och stärkt konkurrenskraft. Under perioden 2014-2020 delar Sverige ut 2,1 miljarder kronor till olika landsbygdsutvecklingsprojekt.

Läs mer

Sveriges väg till högskatteland

Nationalekonomen Anders Bergeskog har på Skattebetalarnas uppdrag skrivit denna bok om Sveriges väg till att bli ett högskatteland. Hög skatt är något som kännetecknar Sverige. Men har Sverige alltid haft höga skatter? Om inte – när, hur och varför blev det så? Denna bok tar med dig som läsare på en resa genom den politiska och ekonomiska utvecklingen som påverkat skatterna under de senaste hundra åren och sätter in frågorna i sitt sammanhang. Med rikliga exempel synliggörs både de historiska skedena och dagens förhållanden på ett begripligt sätt. Boken vänder sig till dig som skattebetalare med en förhoppning om att ge nya insikter i det som är många svenska hushålls största enskilda kostnad – skatten. ”Ett högskattesamhälle har sina för- och nackdelar. För att veta vilket måste det vara transparent. Denna bok bidrar till den saken.” Stig-Björn Ljunggren Du kan köpa boken hos bland annat Adlibris, Bokus eller Akademibokhandeln.

Beställ här

Kommunalskatten 2019

Var femte kommun höjde skatten 2019 enligt Skattebetalarnas kartläggning av beslutade och väntade förändringar av kommunalskatten. 58 kommuner fick höjd kommunalskatt, samtidigt som 6 kommuner sänkte skatten. Att kommunerna stod inför svåra ekonomiska tider var tydligt.

Läs mer

Stockholmskomplexet – om de politiska tjänstemännen i kommunerna

Antalet politiska tjänstemän i kommunerna har ökat kraftigt det senaste decenniet. Är den snabba tillväxten, inte minst i Stockholmsregionen, ett onödigt slöseri med skattepengar som varken gör till eller från för de som betalar? Vad blir konsekvensen om det här Stockholmskomplexet sprider sig till resten av landet?

Läs mer

Flyttskatterna – Låser in seniorer och stänger ute yngre

Bostadsbrist i 243 av landets 290 kommuner i kombination med att Sverige står inför en betydande befolkningsökning gör det extra viktigt att det befintliga bostadsbeståndet används effektivt. Men en ny rapport från Skattebetalarna och SPF Seniorerna visar att höga flyttskatter gör att framförallt åldersgruppen äldre mot sin vilja blivit en stor bromskloss på bostadsmarknaden. Höga flyttskatter utgör dock ett hinder för alla åldersgrupper.

Läs mer

Skattefridagen 2018

Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala årets alla skatter. Först från denna dag arbetar inkomsttagaren för sig själv, snarare än för än för stat och kommun. 2018 inföll Skattefridagen den 19 juli. Rapporten innehåller även länsvisa tabeller med Skattefridagen kommun för kommun.

Läs mer