Sänkt bensin- och dieselpris uppnås med sänkt skatt
Bilägaren har blivit statens kassako. Det senaste årtiondet har bensin- och dieselskatten höjts kraftigt. Drivmedelsskatten är dessutom konstruerad på sådant sätt att den ökar automatiskt varje år helt utan beslut eller debatt i riksdagen eller regeringen, hur odemokratiskt det än låter. Under fjolåret sänktes dock drivmedelsskatterna, både permanent och tillfälligt som ett krisstöd.
Den första januari 2023 sänks skatten på bensin och diesel med en krona per liter inklusive moms. Samtidigt gör den automatiska höjningen, indexeringen, att stora delar av den skattesänkningen motverkas. Och fortfarande är skatterna höga och drivmedelspriserna i Sverige bland de högsta i världen.
Räkna ut hur du drabbas av den höga bensin- och dieselskatten genom att fylla i uppgifterna nedan.
Din totala skatt på drivmedel i år baseras på din körsträcka och bränsleförbrukning och visas inklusive moms:
Den första januari 2023 sänks bensin- och dieselskatten med 100 öre inklusive moms. Men fortfarande har Sverige höga skatter på drivmedel, och inflationsuppräkningen motverkar stora delar av skattesänkningen. Och 2014 och 2021 höjdes skatten på bensin med nästan 2 kronor per liter.
De höjda bensin- och dieselskatterna handlar inte bara om höjningar utöver den sedvanliga inflationsomräkningen utan också om de två extra procentenheter (överindexeringen) som regeringen införde från och med 2017. Det innebär en årlig högre smyghöjning av skatten utan att det behövs riksdagsbeslut. För närvarande är dock överindexeringen tillfälligt pausad.
Halvårsskiftet 2018 infördes även reduktionsplikt på drivmedel som innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska genom ökad inblandning av biodrivmedel. 2020 höjdes reduktionsplikten. Eftersom biodrivmedel är dyrare än det fossila och dessutom mindre energität så driver inblandningen upp priset per liter diesel och bensin, och höjer förbrukningen per mil. Regeringen har nu aviserat att reduktionsplikten ska minska från 2024.
