SlösO i Almedalen: vem tar notan?
Kommuner, regioner och statliga myndigheter satsade mellan 35 och 66 miljoner kronor på att synas under Almedalsveckan i juli. Enligt SlösO:s rapport ”Rundgång i bubblan” lägger man minst 10 miljoner per dag på ett arrangemang där många representanter för det offentliga träffar människor som de kan träffa när som helst under året.
Av de totalt 2 069 arrangemangen under årets Almedalsvecka (som har krympt till fem dagar) stod landets kommuner, regioner och statliga myndigheter som arrangörer av 201 programpunkter. SlösO redovisar i den färska rapporten Rundgång i bubblan – Kommuner och stat lägger minst 50 miljoner på att prata med sig själva i Almedalen vad deltagandet kostar skattebetalarna. Beräkningarna har gjorts enligt två modeller. Den första bygger på offentligt redovisade kostnader från aktörerna med tillägg för förberedelser och efterarbete. I den andra modellen bygger evenemangskostnaderna på beräkningar av arbete före och efter, deltagandet (boenden, resor, mat, traktamenten) samt löner och arvoden för ett uppskattat antal deltagare.
Utfallet blev att kostnaderna lågt räknat hamnar mellan 34,5 och 65,8 miljoner kronor. Snittet ligger alltså på ungefär 50 miljoner kronor – eller 10 miljoner per dag.
Almedalen är Sveriges dyraste och minst resultatdrivna mötesplats.
I de nämnda summorna ingår inte kostnader för informella möten, luncher, middagar och arrangemang som inte är öppna för publik. Inte heller de arrangemang där kommunala bolag eller olika typer av samarbetsorganisationer står som värd.
– Det är ett skamligt slöseri med skattepengar som hade gjort större nytta på många andra områden. Det är dessutom nästan omöjligt att utmäta konkreta resultat av vad offentlighetens investeringar i Almedalsveckan leder till för medborgarna, säger SlösO Amilia Stapelfeldt. Mätt i både deltagande och evenemang har Almedalsveckan vuxit rejält de senaste decennierna. Det har också inneburit att efterfrågan och priser på resor, boenden och lämpliga lokaler i Visby under de aktuella dagarna har skjutit i höjden. Något som inte verkar avskräcka skattefinansierade verksamheter från att sända delegationer till Gotland. Trots att många kommuner och regioner nu har det tufft ekonomiskt, lever med sparkrav och börjar tala om att höja skatter.
– Jag tycker det säger mycket om hur lite respekt man har för skattebetalarna och hur mycket respekt man har för sin egen vistelse i Almedalen. Som en jämförelse har jag svårt att tro att ett privat företag hade prioriterat prishöjningar på sina produkter ut mot kund, för att ha råd att lägga hundratusentals kronor på möten som man faktiskt hade kunnat ordna gratis. För där respekterar man handen som föder en, säger Amilia Stapelfeldt. Hon är även kritisk mot att en hel del av de möten och diskussioner som äger rum i Visby i stället hade kunnat hållas i framför allt Stockholm, men även i andra delar av landet, där politiker och tjänstemän fysiskt eller digitalt har tillgång till varandra i princip året runt:
– Ja, det är 2023 och det är gratis att boka ett teamsmöte om man vill prata med någon utanför sitt eget kommunhus. Almedalen är Sveriges dyraste och minst resultatdrivna mötesplats. Att man prioriterar att lägga skattepengar där i en tid då de behövs som mest på hemmaplan är en skam.
Bli medlem och få tidningen Sunt Förnuft fyra gånger per år i brevlådan.
