Oppositionen vet att deras skuggbudgetar inte kan gå igenom, och det märks

Inflationen och dess efterdyningar dominerar även oppositionspartiernas skuggbudgetar. Näst efter en ideologisk vilja att höja skatten.

Oppositionspartierna vill höja biståndet

Två veckor efter att regeringen släppt sitt förslag till statsbudget för år 2024 har nu de fyra oppositionspartierna presenterat sina alternativa förslag – sina skuggbudgetar. Det deppiga ekonomiska läget dominerar stämningen. Men utöver det är det nästan bara en stor avgörande punkt som de fyra oppositionspartierna är överens – höjt utlandsbistånd.

De föreslår sänkta skatter…

Centerpartiet föreslår välkommet sänkt skatt i sin budget. Man föreslår bland annat att det nya jobbskatteavdraget som regeringen presenterat ska ökas från 11 till 13 miljarder kronor och riktas ännu tydligare mot lägre inkomster. Det är klok politik som gör det lite lönsammare att jobba när inflationsdrivna bidrag urholkar arbetslinjen. Man föreslår även att skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs. Inte så pass mycket att den följer inflationen, men åtminstone en liten kompensation. Svagt, men bättre än inget. Centerpartiet föreslår även sänkta arbetsgivaravgifter på lägre löner, något som skulle vara en välkommen lättnad för många företag och bidra till rimligare beskattningsnivåer. Centerpartiet vill därutöver sänka ersättningen i a-kassan och höja drivmedelsskatterna.

Socialdemokraterna avisar helt idén om ett ytterligare jobbskatteavdrag, men föreslår i stället en bred skattesänkning som träffar alla inkomster. Men som mest ger det drygt 150 kronor i månaden i lägre skatt, något som snabbt äts upp på en normal lön om man exempelvis bor i Stockholm och utsätts för de skattehöjningar som där kommer efter årsskiftet.

..men också många höjda skatter

I övrigt är det mer fokus på höjda skatter. Socialdemokraterna föreslår att jobbskatteavdraget avskaffas helt för högre inkomster. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår varsin version av återinförd värnskatt och Vänsterpartiet föreslår att jobbskatteavdraget ska börja fasas ut redan vid löner på 45 000 kronor i månaden. Det är mycket okloka förslag. IFAU har redan konstaterat att marginalskatten på högre inkomster är statsfinansiellt skadligt i Sverige. De 22 miljarder som Vänsterpartiet (de är värst i klassen här) drömmer om i högre skatteintäkter finns bara i teorin. I realiteten skulle det inte bli så många miljarder när det blir mindre lönsamt att arbeta, vilket eroderar både förtroendet för skattesystemet och kalkylerna i deras budget.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår också högre kapitalskatter. Vänsterpartiet vill bland annat ha ett tak på ISK och Miljöpartiet vill se progressiva kapitalskatter. Vänsterpartiet vill till och med se ett återinförande av de skadliga arvs- och gåvoskatterna samt en ny fastighetsskatt.

Både Socialdemokraterna och Centerpartiet argumenterar för att införa ett drivmedelsbidrag för att kompensera för de höga kostnaderna på drivmedel och finansierar det med höjd skatt på drivmedel.

Ännu mer pengar till kommuner och regioner

Alla fyra oppositionspartierna vill höja statsbidragen till kommuner och regioner. Centerpartiet siktar in sig på att slå ihop statsbidrag och höja dem till framför allt skolan, medan de generella statsbidragen till kommuner och regioner föreslås höjas med en miljard. Socialdemokraterna vill höja statsbidragen med 10 miljarder mer än regeringen gör, men till viss del är det så detaljstyrda medel att det är tveksamt om det verkar blir så mycket ute i kommuner och regioner. Därmed skjuter varken Socialdemokraterna eller Centerpartiet till så mycket som deras kollegor i kommuner och regioner hävdar krävs för att få ihop ekonomin nästa år. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är mer frikostiga med skattebetalarnas pengar och höjer med 14 respektive 12 miljarder. Det är välmenat, men missriktat. Kommunernas och regionernas ekonomi är tuff det kommande året, men inte på grund av kostnader i verksamheterna utan till följd av skenande kostnader för sina pensioner. Redan om två år är ekonomin i balans igen. Det finns kommuner och regioner som har det tufft och som skulle behöva riktat stöd. Att då strössla med statliga medel till alla riskerar att bli kontraproduktivt. Och dessutom underminera de kommun- och regionråd som orkat prioritera och håller hårt i skattebetalarnas pengar när man istället löser ut de som inte sköter sitt uppdrag.

Totalt vill Vänsterpartiet höja skatterna med hissnande 84 miljarder kronor och Miljöpartiet med 60 miljarder. Miljöpartiet är dock värst med utgifterna och vill se ökade kostnader med nästan 130 miljarder kronor, medan Vänsterpartiet nöjer sig med strax under 115 miljarder. Detta är första budgeten på länge där Miljöpartiet helt fritt från valrörelse eller koalitionspartners kan peka ut sin egen riktning och det är nu helt uppenbart att man vandrat långt vänsterut på den politiska skalan.

Tillfällig bankskatt på 10 miljarder

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår alla tre en tillfällig bankskatt på 10 miljarder (Vänsterpartiet 15 miljarder) nästa år som ska baseras på bankernas räntenetto. Ett oseriöst förslag som alltför klart tydliggör att inget av oppositionspartierna egentligen tror på sina budgetar. När Socialdemokraterna presenterade idén konstaterade de att det kanske inte blir så mycket pengar i slutändan, men att det inte spelar någon större roll. Dessutom ska skatten vara tillfällig. Men kostnaderna man ådrar sig är permanenta. Överlag är framför allt Socialdemokraternas budgetförslag väldigt ytligt. De flesta komplexa frågor avhandlas något enda stycke. De håller exempelvis i sin idé om en ”beredskapsskatt”, men det avhandlas på sex meningar med vaga formuleringar om att begränsa 3:12 reglerna.

Det spretar ordentligt i budgetalternativen och det blir uppenbart i de fyra skuggbudgeterna att alternativet till dagens regering ligger långt vänsterut på den politiska skalan och att Centerpartiet står långt ifrån de övriga tre i den ekonomiska politiken. Men det tycker nog ingen av de fyra är ett problem. För ingen av dem verkar tro att det ska kunna bli verklighet ändå.

Erik Bengtzboe,
Chefekonom Skattebetalarna

Lyssna på Skattebetalarnas podd Uppskattat där Erik analyserar skuggbudgetarna.