Bli medlem

Budget 2024: få reformer för framtiden

sep 20, 2023 | Nyheter

Bekämpa inflation, fokus på polis och rättsväsende och samtidigt stödja hushåll, kommuner och regioner är prioriteringarna i budgeten för 2024. Men välbehövliga reformer för att stärka svensk konkurrenskraft får vänta.

Det blir strax under 39 miljarder kronor i så kallat reformutrymme i budgeten. Men alltför lite görs för att rensa i de drygt 2 800 miljarder kronor som offentlig sektors kostnader uppgår till, skapa utrymme för välbehövliga reformer som gör det mer lönsamt att arbeta, driva företag och få en fungerande bostadsmarknad. Regeringen skulle behöva orka ta ett omtag och sänka utgifterna istället för att bråka om smulorna.

Den budget för 2024 som presenterats innehåller några välkomna skattesänkningar.  Men det saknas reformer för framtiden för att ta Sverige upp från botten av tillväxtligan i EU. Denna budget kommer inte att kunna vända det. Att regeringen själva bedömer att skattetrycket kommer att sjunka under mandatperioden, men främst till följd av lägre kapitalvinster och att elstödet fasas ut istället för lägre skatter, visar inte på någon hög ambitionsnivå.

Välbehövligt jobbskatteavdrag

Största skattesänkningen i budgeten är ett nytt jobbskatteavdrag på 11 miljarder kronor som också kommer med sänkt skatt för pensionärer på drygt två miljarder. Det är ett välkommet tillskott för många hushåll men framförallt nödvändigt om fler ska kunna arbeta mer. Sveriges låga tillväxttakt riskerar att på sikt erodera vårt välstånd och vill man vända den trenden måste det bli mer lönsamt att arbeta.

Bidrag och ersättningar stiger snabbt vilket gör det mindre lönsamt att arbeta

Inflationen gör dock sitt bästa för att erodera arbetslinjen när bidrag och ersättningar stiger snabbt. Jobbskatteavdraget är ett litet plåster på såren i jämförelse. En tvåbarnsfamilj med försörjningsstöd som enda inkomstkälla kommer att få se sina bidrag stiga med cirka 1 800 kronor, medan skatten på motsvarande inkomst bara sjunker med cirka 400 kronor. Det blir alltså mindre lönsamt att gå från bidrag till arbete nästa år. Resultatet blir självfallet att det blir färre arbetade timmar, inte fler. Regeringen ser framför sig att det nya jobbskatteavdraget kommer att leda till 11 000 nya helårsarbetskrafter, men med tanke på att det blir mindre lönsamt att jobba så lär det vara en kraftigt överdriven siffra. Regeringen ska försöka ta sig runt detta genom att införa någon form av bidragstak för att säkerställa att det blir lönsammare att jobba, men det ligger i framtiden. Däremot är det välkommet att regeringen i budgeten konstaterar att man ska ta fram ett självförsörjningsmått för att komplettera sysselsättningsmåttet.

citat ikon

En moderat finansminister och en borgerlig regering borde faktiskt orka mer och åtminstone ta bort uppenbart skadliga skatter som vi vet gör oss alla fattigare.

Att regeringen dessutom väljer att inte genomföra den lagstadgade indexeringen av brytpunkten för statlig inkomstskatt utan istället frysa den, slår direkt i plånboken för en miljon löntagare. Inte heller tar man bort den utfasning av jobbskatteavdraget som tidigare S-regering genomförde. Sammantaget betyder det att marginalskatten på högre inkomster fortsätter vara skadligt hög. En moderat finansminister och en borgerlig regering borde faktiskt orka mer och åtminstone ta bort uppenbart skadliga skatter som vi vet gör oss alla fattigare. Att slopa utfasningen av jobbskatteavdraget är ett sånt exempel. Bara att frysa brytpunkten för statlig inkomstskatt kommer kosta minst 11 000 helårsarbetskrafter, kanske det dubbla. Det har vi inte råd med.

Lägre drivmedelsskatter

Drygt sex miljarder kronor sänks drivmedelsskatterna med nästa år. Tillsammans med förändringar av reduktionsplikten, som kräver inblandning av biobränslen i bensin och diesel, kommer Sverige nu att komma närmare mer normala europeiska priser på drivmedel.

Seger för 57:orna

Budget innehåller också en efterlängtad kompensation för 57:orna som hela 2023 tvingats betala en högre skatt än vad som är rimligt när man räknats som pensionär men inte fått det förhöjda grundavdraget som alla andra pensionärer får. Totalt handlar det om 3,2 miljarder kronor som ska återbetalas från och med nästa sommar. Regeringen arbetar fortfarande på detaljerna för utformningen. Men en rimlig fråga att ställa är ju varför detta ska belasta budgeten för 2024 istället för att ta det i höständringsbudgeten för 2023 som också läggs fram idag?

Tillfälligt höjt ROT

ROT-avdraget höjs tillfälligt 2024 till 75 000 kronor, och ROT- och RUT-avdragen separeras från varandra.

Höjda bidrag och ersättningar

Många bidrag och ersättningar är inflationssäkrade och därmed höjs nu också garantipensioner, försörjningsstöd och studiebidrag bara för att nämna några. För en garantipensionär betyder det cirka 1 000 kronor i månaden. Ett välkommet tillskott för många, men samtidigt något som minskar respektavståndet mellan att ha arbetat och inte ha arbetat när pensionerna inte växer lika fort. Det förhöjda bostadsbidraget för barnfamiljer som infördes för att möta inflationskrisen förlängs.

Orimligt stöd till kommuner och regioner

Statsbidragen till kommuner och regioner ökar med 16 miljarder kronor och tar upp den enskilt största delen av reformutrymmet i budgeten. Totalt uppgår statsbidragen till 280 miljarder kronor år 2024.

SKR prognostiserar att kommuner och regioner har ett underskott på 28 miljarder nästa år och staten kliver nu in och tar mer än halva kostanden. Det är i grunden inte hållbart. Att staten löser ut misskötta kommuner leder tyvärr bara till att de kommer fortsätta att skötas illa. Välbehövliga effektiviseringar uteblir, medborgarna får stå ut med sämre kvalitet och högre kostnader och kommunpolitiker som tar ansvar för sina verksamheter undermineras. Att effektiviseringspotentialen är stor vet vi sedan tidigare. Inte minst genom vår egen kommungranskning. Statsbidragen skulle i botten behöva vara generella och sedan riktade med krav på effektiviseringar.

citat ikon

Välbehövliga effektiviseringar uteblir, medborgarna får stå ut med sämre kvalitet och högre kostnader och kommunpolitiker som tar ansvar för sina verksamheter undermineras när staten ständigt löser ut kommuner som inte sköter sig.

Den främsta orsaken till kommuner och regioners tillfälliga underskott är det nya pensionsavtal man tecknat som började gälla 2023. Det driver upp pensionskostnaderna med hisnande 40 miljarder kronor endast 2024 i jämförelse med 2022, bara för regionerna! Men när inflationen faller så sjunker också kostnaden, och redan 2025 är de 20 miljarder lägre än nästa år. Ett självförvållat problem som kommuner och regioner satt sig i och som de borde reda ut på egen hand. Inte minst mot bakgrund av att man de senaste tre åren gjort över 160 miljarder i överskott.

Ökade resurser till bland annat försvar och rättsväsende

Budgeten innehåller såklart även en stor mängd utgiftsposter. Stora anslagshöjningar till polis och rättsväsende börjar trappas upp redan nästa år. Och resurserna till försvaret stärks ytterligare och ser till att Sverige når NATO:s två-procentsmål. Fyra miljarder ökar anslagen till miljö och klimat, ytterligare två miljarder går till att korta vårdköer och drygt två miljarder till fler platser på yrkesinriktad vuxenutbildning och särskild ingenjörssatsning. Bara för att nämna några.

Några ytterligare ljusglimtar

Skatten på snus sänks, men först nästa höst. Plastpåseskatten slopas också nästa år. Något som kan framstå som en liten symbolfråga, men som likväl är en välkommen tillnyktring av skattepolitiken. För företagen finns några få steg framåt i budgeten, men det mesta, så som förändrade 3:12-regler, ligger i utredningar och väntar på framtiden. Regeringen påbörjar också ett arbete med att slå ihop myndigheter och spara kostnader på statlig byråkrati. Och man börjar äntligen rensa upp i stöden till studieförbunden som betalats ut huvudlöst. Det är ett par steg i rätt riktning. Men det är långt kvar att vandra för en borgerlig regering om man vill sätta några ordentliga avtryck på skatterna och göra något åt svensk konkurrenskraft istället för att riskera att bara prata om det.

Erik Bengtzboe,
Chefekonom på Skattebetalarna

Läs mer om Skattebetalarnas granskning av slöseriet i Sveriges kommuner

Räkna ut din skatt i våra skattesnurror

Godkänn marknadsförings-cookies för att visa innehåll.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha 399 kronor direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha medlemsavgiften 295 kronor för det första året direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.