Nytt miljardregn över regionerna i regeringens vårbudget

Mer resurser till kommuner och regioner samt ett fortsatt fokus på brottsbekämpning. Men också ett strösslande av skattepengar på allt från bostadsbidrag till klimat och civilt försvar. Framtida reformer för ökat välstånd är luddigt formulerade. Det är sammanfattningen när regeringen presenterar sitt förslag till vårbudget för resten av 2024.

Regeringen bedömer att inflationen nu tydligt faller tillbaka, men att ekonomin fortsatt går hackigt med låg tillväxt och stigande arbetslöshet. Det skapar utrymme för regeringen att gasa på när inflationsbekämpningen kan lämnas bakom oss. Samtidigt ökar behovet av tillväxtfrämjande reformer när arbetslösheten stiger och hushållen har det kämpigt. Arbetslösheten bedöms stiga till 8,3 procent och tillväxten stannar på blygsamma 0,7 procent, och det med stor osäkerhet i vår omvärld. Totalt handlar det om 16,8 nya skattemiljarder som presenteras i budgeten och det mesta av det nya utrymmet kommer gå till regionerna.

Regeringen fortsätter att vara tydlig med sin prioritering av brottsbekämpning och yttre säkerhet. I vårbudgeten skjuter man till 1,4 miljarder till Kriminalvården för att hantera att fler kriminella lagförs. Men man skjuter även till resurser till domstolarna, Sis, Skatteverket, Tullverket, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan samt Inspektionen för vård och omsorg för att på bred front kunna trycka tillbaka kriminalitet i allt från smuggling till välfärdsbrottslighet. Regeringen skjuter också till 300 miljoner kronor till Försvaret och nästan 400 miljoner till civilt försvar. Man bedömer att Sverige når NATO:s tvåprocentsmål.

Regionerna får alltså sex miljarder mer redan i år, utöver de 16 miljarder i höjda anslag som kommuner och regioner fick i årets budget. Därutöver skjuter regeringen till en halvmiljard till kommunerna för att täcka upp kostnadsökningar i skolan.

Det är en tveksam prioritering med skattebetalarnas pengar. Regionernas dåliga ekonomi beror främst på två saker. För det första att tillfälliga statsbidrag under pandemin fick regionerna att svälla, men till liten nytta för medborgarna. Många regioner växte kraftigt i kostnader och personal, utan att leverera mer eller bättre vård, och nu är behovet stort av att faktiskt se över sina verksamheter. Östergötland kan få utgöra ett exempel på det och Sörmland ett annat. Pengarna riskerar att bli en dyr björntjänst när välbehövlig vårstädning uteblir.

Regionernas andra problem, som de också delar med kommunerna, är att deras ”nya” pensionsavtal blivit kraftigt fördyrat till följd av att det är inflationsjusterat. Men när inflationen nu faller tillbaka gör den tillfälliga kostnaden det också. Att hantera den typen av självpåtagna tillfälliga kostnadschocker borde inte vara något för staten att lösa ut för kommuner och regioner. I stället vore det ett bra tillfälle att få uppsikt över vilka kommuner och regioner som har verkliga problem och kunna rikta stöd ditåt. Inte minst eftersom vi vet att kommuner och regioner är väldigt olika effektiva i att leverera välfärd. Mycket kan bli bättre med dagens resurser. Nu sprids resurserna vind för våg över hela landet, oavsett om det behövs eller ej. Det blir dyrt för skattebetalarna, och dåligt för de kommuner och regioner som verkligen behöver stöd. Att regeringen hoppas på att en nyinrättad Effektivitetsdelegation ska vända trenden är för stunden snarare att betrakta som en förhoppning än en tröst.

Det är inte en bild av en tydligt fokuserad och återhållsam vårbudget som framkommer. Tvärtom strösslar man med skattepengar så att nästan alla departement och områden ska få sin del av kakan. Bland annat skjuter man till en miljard för återuppbyggnad av E6:an efter jordskredet utanför Stenungssund, förlänger det tillfälliga höjda bostadsbidraget för barnfamiljer, skjuter till mer pengar till allt från vuxenutbildning och sommarjobb till kulturstöd och klimatåtgärder.

Ett välkommet tillägg är att regeringen nu tagit fram ett mått för självförsörjningsgrad som kompletterar befintlig arbetsmarknadsstatistik. Det är något vi efterfrågat från Skattebetalarna och mycket glädjande och ger en bättre bild av hur arbetsmarknaden för olika grupper utvecklas.

Långsiktigt har Sverige och hela EU problem med en svag tillväxt där vi halkar efter i välstånd mot resten av världen. Reformer för att vända detta skulle gärna fått vara i fokus i hela vårbudgeten, så är dock inte fallet. Regeringen säger sig långsiktigt vilja prioritera infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion samt regelförenklingar och kompetensförsörjning för att få fart på tillväxten. Låt oss hoppas att det kompletteras med en rejäl dos skattesänkningar för att få fart på företagandet. Regeringen resonerar förvisso om behovet av sänkt skatt på arbete och företagande för att öka tillväxten, men utan att bli särskilt konkret. Och man gör en stor poäng av behovet av att kompensera hushållen för sjunkande reallöner. Det kan i och för sig vara viktigt, men sänkt skatt på arbete är framför allt viktigt för framtida välstånd – inte som stöd för en tidigare hög inflation. Det kommer avgöra hur väl Sverige kommer ut, inte bara nästa år, utan även om tio år.

Erik Bengtzboe

Chefekonom Skattebetalarna