Skattejuridiska frågor och svar från företag

Jag och min syster driver tillsammans ett fåmansaktiebolag som vi äger varsin fjärdedel av. Den andra halvan ägs av våra två bröder, som dock arbetar med annat och har varit helt passiva i bolaget. Ett större företag har lämnat ett bud på 12,5 miljoner kronor för att få köpa samtliga andelar i bolaget, och vi syskon lutar åt att säga ja. Våra  omkostnadsbelopp är 25 000 kronor var, så våra skattepliktiga vinster skulle bli stora. Vi har inga nämnvärda gränsbelopp och alla fyra har löner som överstiger brytpunkten. Innebär det att största delen av våra kapitalvinster skulle komma att bli föremål för tjänstebeskattning med mer än 50 procent?

Svar: I egenskap av syskon är dina bröder närstående, vilket innebär att även deras andelar är kvalificerade trots att de inte själva är aktiva i bolaget. Därmed kan även dina bröders kapitalvinster bli föremål för tjänstebeskattning, vilket faktiskt är till fördel för dig och din syster. Det finns nämligen en takregel som begränsar beskattningen av kapitalvinst i inkomstslaget tjänst. Regeln tar sikte på summan av tjänstebeskattad kapitalvinst från samma företag till de personer som ingår i samma närståendekrets. Taket är bestämt till 100 inkomstbasbelopp, vilket för 2024 motsvarar 7 620 000 kronor.

Av er totala vinst på 12 400 000 kronor (försäljningssumman minus summan av era omkostnadsbelopp) kommer alltså 4 780 000 kronor (12 400 000 – 7 620 000) att undantas från tjänstebeskattning. Den del av kapitalvinsten som varken ryms inom gränsbeloppet (och beskattas med 2/3 i kapital) eller får beskattas i tjänst, beskattas fullt ut i kapital, där skattesatsen är 30 procent.

Vår fastighet är en lantbruksenhet som inrymmer både jordbruksmark med ekonomibyggnader och en tomt med ett småhus som vi bor i. Vi funderar på att installera solceller på fastigheten och undrar i vilket inkomstslag som inkomsterna från den producerade elen ska tas upp?

Svar: Trots att hela fastigheten har en och samma beteckning i Lantmäteriets fastighetsregister delas den inkomstskatterättsligt upp i en privatbostadsfastighet (småhuset och tomtmarken) och en näringsfastighet (allt som inte hör till småhuset och tomtmarken). Om solcellerna är placerade på den delen som är privatbostadsfastighet ska inkomsterna från försäljning av el beskattas som inkomst av kapital. Beskattning sker endast för den del av de sammanlagda inkomsterna från privatbostaden som överstiger 40 000 kronor.
Om solcellerna är placerade på den delen som är näringsfastighet, till exempel en ekonomibyggnad, ska inkomsterna från försäljning av el i stället beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Men dessutom ska egenproducerad el som förbrukas i privatbostaden uttagsbeskattas, det vill säga tas upp som inkomst i näringsverksamheten. Samtidigt får avdrag för värdeminskning samt reparation och underhåll göras i näringsverksamheten. Avdrag görs antingen enligtbyggnads- eller inventariereglerna.

Jag undrar vad som händer med mitt gränsbelopp och min justerade anskaffningsutgift i mitt aktiebolag respektive handelsbolag om jag dör. Går de förlorade eller får de övertas av min arvinge?

Svar: Om en kvalificerad andel i ett fåmansbolag övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme.
För handelsbolag är utgångspunkten att bolaget ska likvideras om en delägare avlider, men det finns flera undantag från detta. Om ett sådant undantag är tillämpligt och en arvinge inträder som bolagsman gäller följande: under förutsättning att den justerade anskaffningsutgiften (JAU) är positiv övertas den av arvingen. Är den justerade anskaffningsutgiften negativ gäller i stället följande: dödsboet ska redovisa en kapitalvinst i inkomstslaget kapital som är lika stor som den negativa justerade anskaffningsutgiften, och arvingens justerade anskaffningsutgift anses sedan vara noll.

Jag är ensam ägare av ett aktiebolag (”ägarbolaget”) som i sin tur äger ett aktiebolag samt är delägare i ett handelsbolag. Jag vill nu överföra diverse tillgångar från något av ”dotterbolagen” till ägarbolaget. Blir det någon skillnad om jag överför tillgångar från aktiebolaget eller handelsbolaget och blir det någon skillnad om jag överför kontanta medel eller andra tillgångar?

Svar: Inkomstbeskattningen av aktiebolag respektive handelsbolag kan i korthet beskrivas enligt följande. Ett aktiebolags vinst beskattas direkt hos bolaget. Därefter sker beskattning i ännu ett led när aktiebolagets pengar delas ut till ägarna. Om aktiebolagets ägare i sin tur är ett aktiebolag är dock utdelningen till det ägande aktiebolaget ofta skattefri.

Ett handelsbolags vinst beskattas inte hos bolaget utan hos dess delägare. Något förenklat beskattas vinsten oavsett om pengarna tas ut eller stannar i handelsbolaget. Det sagda innebär att kontanta medel oftast kan överföras från såväl handelsbolag som aktiebolag till ett ägande aktiebolag utan att överföringen utlöser beskattning.

Överföring av andra tillgångar än kontanta medel, utan att betalning utgår, ger däremot som utgångspunkt upphov till uttagsbeskattning, det vill säga att det överlåtande bolaget beskattas på samma sätt som om marknadsmässigt pris erhållits för de överlåtna tillgångarna. När båda parterna är aktiebolag kan dock uttagsbeskattning ibland undgås genom tillämpning av särskilda regler om ”kvalificerad” underprisöverlåtelse. En sådan överlåtelse kan göras om det ägande bolaget innehar mer än 90 procent av andelarna i dotterbolaget. Även om ägandet uppgår till 90 procent eller lägre kan kvalificerad underprisöverlåtelse i vissa fall göras, men då krävs det att de överlåtna tillgångarna kan anses utgöra en självständig verksamhetsgren. Om förutsättningar för kvalificerad underprisöverlåtelse saknas kommer det
överlåtande bolaget alltså att uttagsbeskattas i enlighet med utgångspunkten. Så länge andelarna i det överlåtande bolaget varken är noterade eller utgör lagerandelar (byggsektorn med mera) uppkommer däremot inte någon utdelningsbeskattning av det mottagande bolaget, eftersom överlåtelsen träffas av reglerna om skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. Handelsbolag kan till skillnad från aktiebolag inte vara part i en kvalificerad underprisöverlåtelse vilket innebär att andra tillgångar än kontanta medel inte kan överföras utan att uttagsbeskattning uppstår.

Jag äger och arbetar i ett fåmansbolag som placerat överskottslikviditet i börsaktier. Bolagets huvudsakliga verksamhet går bra, men börsaktierna har gått ned i värde. Kan det vara smart att sälja aktierna med förlust för att kvitta förlusten mot inkomsterna från huvudverksamheten och på så vis slippa bolagsskatten?

Svar: Ett fåmansbolags kapitalförluster på delägarrätter (exempelvis börsaktier) får endast dras av mot kapitalvinster på delägarrätter. Om bolaget säljer börsaktierna med förlust så kan förlusterna alltså inte kvittas mot bolagets inkomster från dess huvudsakliga verksamhet. Kapitalförluster som på grund av nämnda regel inte får dras av går dock inte upp i rök utan får sparas till framtiden, och dras av mot eventuella kapitalvinster på delägarrätter som uppstår framtida beskattningsår. Någon tidsgräns för hur länge sådana förluster får rullas framåt i tiden finns inte. Fenomenet kallas aktiefållan.

Jag äger ett företag som har en enda person anställd, och denne har en månadslön på 53 000 kronor. I likhet med sin företrädare har han därutöver rätt till ett friskvårdsbidrag på 5 000 kronor per år. Personen i fråga avskyr dock alla former av träning och skulle gärna offra friskvårdsbidraget mot en högre lön. Hur mycket pengar i handen blir det för min anställde om jag tar bort friskvårdsbidraget och i stället höjer hans (års-)lön med precis så mycket som krävs för att det totalt sett ska bli kostnadsneutralt för företaget? Personen det gäller bor i Göteborg, är 55 år och är medlem i kyrkan (Annedals församling).

Svar: Till skillnad mot lön ger friskvårdsbidrag inte upphov till några arbetsgivaravgifter. För att det ska bli kostnadsneutralt för företaget att ta bort friskvårdsbidraget och i stället höja bruttolönen ska därför, aningen förenklat, summan av bruttolönehöjningen och de arbetsgivaravgifter som denna föranleder uppgå till 5 000 kronor. Vid arbetsgivaravgifter om 31,42 % kan den kostnadsneutrala bruttolönehöjningen beräknas till 5 000 kronor/1,3142 =3 805 kronor. Till skillnad mot ett friskvårdsbidrag är dock en bruttolönehöjning skattepliktig för den anställde, och om hans årsinkomst är 53 000 kronor x 12 (månader) och årsinkomsten ökar med 3 805 kronor, så ökar hans slutliga skatt (grundad på beräkningen för vad som gäller för inkomstår 2022) med 2 041 kronor. Av bruttolöneökningen på 3 805 kronor återstår då endast 1 764 kronor. Sammanfattningsvis räcker, givet de omständigheter du anger, 5 000 kronor till att din anställde får ett friskvårdsbidrag om 5 000 kronor eller till att han i stället får ungefär 1 750 kronor i handen.

Jag har läst att nystartade företag med en årsomsättning som beräknas li högst 80 000 kronor slipper ta ut moms på sin försäljning. Innebär det att mitt nystartade företag slipper ta ut moms om försäljningen beräknas stanna på 75 000 kronor men att jag blir skyldig att ta ut moms om försäljningen beräknas uppgå till 85 000 kronor, eller hur ska man räkna?

Svar: Inledningsvis ska nämnas att vissa transaktioner, exempelvis export, inte omfattas av skattebefrielsen. Men under förutsättning att något sådant undantag inte är aktuellt gäller följande: ditt företag slipper att ta ut moms på försäljningen om ersättningen inte beräknas uppgå till ett större belopp än
summan av 80 000 kronor och den moms som hade tagits ut på försäljningen
om den inte hade varit skattebefriad på grund av låg omsättning. Om momssatsen för all försäljning är 25 procent innebär det att den totala ersättningen för försäljningen kan uppgå till högst 100 000 kronor. Är den i stället 12 procent kan den totala ersättningen uppgå till 89 600 kronor, och är den 6 procent kan den totala ersättningen uppgå till 84 800 kronor. Ersättning för sådan omsättning som är momsfri i sig, exempelvis sjukvård, ska överhuvud taget inte räknas med.

Jag har sålt min näringsfastighet och gjort en kapitalvinst om 2 miljoner kronor. I min näringsverksamhet har jag sedan tidigare ett ackumulerat underskott om 3 miljoner kronor. Kan jag kvitta detta underskott mot kapitalvinsten?

Svar: Huvudregeln är att underskott i näringsverksamhet inte får dras av mot
överskott i andra inkomstslag. En fysisk persons kapitalvinst på en näringsfastighet som utgör en kapitaltillgång beskattas i inkomstslaget kapital, och enligt huvudregeln skulle vinsten alltså inte få kvittas mot underskott i inkomstslaget näringsverksamhet. Situationen i fråga omfattas
emellertid av en särskild bestämmelse som utgör ett avsteg från huvudregeln.
Bestämmelsen innebär att en fysisk person som har ett ackumulerat underskott i näringsverksamheten och som gör en kapitalvinst på en näringsfastighet som utgör en kapitaltillgång inte bara får utan ska dra av underskottet mot kapitalvinsten. Regeln är alltså tvingande. Om underskottet i näringsverksamheten är större än kapitalvinsten kommer den del av underskottet som överstiger kapitalvinsten att finnas kvar och rullas vidare i näringsverksamheten på samma sätt som vanligt.

Jag är ensam ägare av ett 3:12-bolag, och de enda som arbetar i bolaget är min hustru och jag själv. Jag har förstått att den som under ett beskattningsår tar ut tillräckligt mycket lön, under det nästföljande beskattningsåret har rätt att
tillgodoräkna sig ett lönebaserat utdelningsutrymme som uppgår till 50
procent av det föregående årets sammanlagda löner i bolaget. Jag blir dock inte riktigt klok på hur man räknar fram hur mycket lön jag måste ta ut för att få tillgodoräkna mig lönebaserat utdelningsutrymme. Kan ni förklara?

Svar: Lönekravet för att under ett visst beskattningsår få tillgodoräkna sig ett lönebaserat utdelningsutrymme är uppfyllt om summan av den kontanta lön som andelsägaren och hans närstående uppburit under det närmast föregående beskattningsåret har uppgått till summan av sex inkomstbasbelopp och fem procent av samtliga löner i bolaget och i eventuella dotterbolag. Det inkomstbasbelopp som åsyftas är det inkomstbasbelopp som gällde för det året då lönerna betalades ut. I helägda fåmansbolag som inte betalar löner till några andra än ägaren och dennes närstående innebär ovanstående att lönekravet är uppfyllt om summan av lönerna som betalats ut uppgår till sex inkomstbasbelopp dividerat med 0,95 ( eller om man så vill: sex inkomstbasbelopp multiplicerat med 1,053).