Jag har ett fritidshus som jag funderar på att börja hyra ut under delar av året, dels via egen hemsida, dels via Airbnb. Finns det någon risk att uthyrningen klassas som näringsverksamhet? Kan uthyrningen leda till att jag behöver momsregistrera mig (och ta ut moms på uthyrningen)?

Svar: Jag förutsätter i det följande att ditt fritidshus är en byggnad som är inrättad till bostad åt en eller högst två familjer. Fritidshuset utgör då ett småhus.
En fastighet som är bebyggd med ett småhus är en privatbostadsfastighet om en tillräckligt stor del av husets totala yta används, eller är avsedd att användas, för permanent- eller fritidsboende av ägaren eller någon närstående. Tillräckligt stor del av byggnadens yta är för enfamiljshus mer än 50 procent och för tvåfamiljshus minst 40 procent. Något uttryckligt krav på att det egna användandet måste omfatta viss minsta tidsrymd finns inte, och i praxis har två veckors användning för eget boende ansetts innebära att fastigheten varit en privatbostadsfastighet.
Hyresinkomster från en privatbostadsfastighet beskattas undantagslöst i inkomstslaget kapital. Om småhuset å andra sidan inte används, eller är avsett att användas, på sådant sätt att det är fråga om en privatbostadsfastighet, är fastigheten i stället en näringsfastighet. Hyresinkomsterna beskattas då i inkomstslaget näringsverksamhet.
Uthyrning av fastigheter är oftast momsfri. Momsplikt uppkommer dock om uthyrningen sker under former som liknar hotellverksamhet. Så anses vara fallet om man hyr ut sin möblerade bostad i sitt eget namn, bostaden ligger i Sverige, uthyrningen sker till olika hyresgäster under året och högst tre månader i följd till varje hyresgäst, samt att uthyrningen marknadsförs till dygnspris eller veckopris eller att tjänster som till exempel städning, byte av sänglinne och annan gästservice erbjuds.

Även om uthyrningen skulle ske under former som liknar hotellverksamhet, är man inte skyldig att momsregistrera sig om man inte omsätter några andra varor och tjänster och mottagen hyresersättning uppgår till högst 89 600 kronor per år.

Jag har ärvt en bostadsrätt och ett fritidshus från min pappa. Han hade i sin tur ärvt bostäderna från sina föräldrar, som köpt dem för summor som i dag framstår som obetydliga. Om jag säljer bostäderna, får jag då använda värdet i bouppteckningen som anskaffningsvärde? Om inte, finns det något sätt att räkna upp anskaffningsutgiften med hänsyn till inflationen?

Svar: Det korta svaret är nej. Utgångspunkten är att den som får en tillgång genom så kallat benefikt fång (arv eller gåva) inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation. I ditt fall innebär det att du övertar din pappas anskaffningsutgift, vilket han i sin tur tog över från sina föräldrar. Utgångspunkten är alltså att du vid försäljning ska ange dina farföräldrars anskaffningsvärden. För fastigheter som förvärvats 1951 eller tidigare får den som så önskar i stället beräkna anskaffningsutgiften till 150 procent av fastighetens taxeringsvärde 1952. För bostadsrätter som förvärvats 1973 eller tidigare får den som så önskar i stället beräkna anskaffningsutgiften till 150 procent av bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974.
Några ytterligare alternativ finns inte.

Jag har hört något om att beskattningen av ISK (investeringssparkonto) ska bli förmånligare. Hur beskattas ISK i dag? Vad innebär de nya reglerna?

Svar: Utmärkande för ISK är att beskattningen grundar sig på värdet av de tillgångar som förvaras på kontot. Utdelningar och kapitalvinster beskattas inte i sig. Reglerna kan sammanfattas enligt följande. Tillgångarnas värde vid ingången av varje kvartal summeras. Till detta adderas eventuella insättningar som gjorts under året. Den därigenom erhållna summan divideras med fyra, och man har då räknat fram kapitalunderlaget. Kapitalunderlaget multipliceras med en faktor. Faktorn utgörs normalt av statslåneräntan den 30 november året före inkomståret ökad med en procentenhet, men skulle statslåneräntan understiga 0,25 procent är faktorn i stället 1,25 procent.
Genom denna beräkning har man räknat fram schablonintäkten. Schablonintäkten tas upp som inkomst i inkomstslaget kapital.

Regeringen har föreslagit att riksdagen ska besluta om ett skattefritt fribelopp. Det föreslagna fribeloppet ska för beskattningsår 2025 uppgå till 150 000 kronor per person. Från beskattningsår 2026 och framåt ska beloppet uppgå till 300 000 kronor. Schablonintäkt ska bara beräknas på den delen av tillgångarnas värde som överstiger fribeloppet. Eftersom varje person har ett eget fribelopp kan det finnas skattemässiga skäl att överföra tillgångar från familjemedlemmar vars tillgångar överstiger fribeloppet till familjemedlemmar vars tillgångar understiger fribeloppet.

Hej! Stort tack för allt arbete som ni lagt ner på att hjälpa oss födda 1957 att komma tillrätta med den orättvisa beskattningen. Men vad händer egentligen kring kompensationen? Och vilka kommer få ta del av den?

Hans

Svar: Hej Hans. Stort tack för de uppskattande orden, och stort tack för frågan. Det är många som hör av sig och frågar om vad som egentligen gäller för kompensationen, eller återbetalningen, för alla födda 1957. Riksdagen fattade före årsskiftet beslut om att avsätta medel till kompensationen. Men för att möjliggöra utbetalning behövs en lagändring som just nu bereds. Regeringen ska återkomma med ett färdigt lagförslag senare i mars enligt plan, så att riksdagen kan fatta beslut och utbetalningar kan börja göras från och med halvårsskiftet. Tanken är att Skatteverket efter deklaration ska beräkna hur mycket extra-skatt man tvingats betala och sedan betala ut det till var och en. Tanken är också att man inte ska behöva ansöka, utan att detta sker per automatik för den enskilde. Kompensationen ska i så stor mån som möjligt kompensera för skillnaden av det uteblivna förhöjda grundavdraget, och kommer därmed variera med inkomst och vilken kommun man bor i (vars skattesats påverkar jobbskatteavdrag och förhöjt grundavdrag). I genomsnitt handlar det om cirka 28 000 kronor för hela 2023. I det regeringen tidigare har presenterat så utgår dock ingen ränta för dem som drabbats, och inte heller någon kompensation för de för höga arbetsgivaravgifter som belastat ens arbetsgivare. Det har vi och flera andra påpekat när förslaget varit ute på remiss, och det återstår att se hur regeringen kommer hantera de frågorna.

Jag bor sedan några år tillbaka i Spanien och är begränsat skattskyldig. Jag är född 1957 och har endast pensionsinkomster. Totalt uppgår inkomsterna till cirka 1 200 000 kronor, men av dessa är cirka 300 000 kronor tjänstepension från USA och beskattas inte i Sverige. Av de 900 000 kronor som beskattas i Sverige är cirka 280 000 kronor allmän pension och resten tjänstepension. Jag är i dagsläget SINK-beskattad och undrar om jag skulle tjäna på att välja att i stället beskattas enligt IL.

Svar: Beloppen nedan utgår från att det rör sig om beskattningsår 2024. Blir du beskattad enligt SINK (lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) kommer ett belopp motsvarande 0,77 prisbasbelopp (44 124 kronor) av den allmänna pensionen att undantas från beskattning, och resten kommer att beskattas med 25 procent. Det ger i ditt fall en skatt på (900 000 – 44 124) x 25 procent, det vill säga 213 969 kronor. Beskattas du enligt IL kommer de 900 000 kronorna som är skattepliktiga i Sverige att beskattas i sin helhet. När mindre än 90 procent av inkomsterna beskattas i Sverige har man nämligen inte rätt till grundavdrag, och inte heller bland annat rot- och rutavdrag. Trots att pensionen från USA inte är skattepliktig i Sverige påverkar den alltså den svenska beskattningen. Hela inkomsten beskattas med den genomsnittliga svenska kommunalskatten, det vill säga 32,37 procent. Vidare påförs statlig skatt med 20 procent på den delen av inkomsten som överstiger skiktgränsen, vilken ligger på
598 500 kronor. Vid beskattning enligt IL kan skatten alltså beräknas till 900 000 x 32,37 procent + (900 000 – 598 500) x 20 procent = 291 330 + 60 300 = 351 630
kronor. Om du inte hade haft pensionen från USA så hade beskattning enligt IL berättigat till grundavdrag. Skatten hade då blivit 303 659 kronor.

Jag är född 1951, är pensionär och bor sedan några år tillbaka i Portugal. Mina årsinkomster uppgår till cirka 480 000 kronor, fördelat på allmän pension om cirka 230 000 kronor och tjänstepension om cirka 250 000 kronor. Båda pensionerna kommer från Sverige. Skatteverket anser att jag är begränsat skattskyldig, och jag är i dagsläget SINK-beskattad. Jag vet att man kan välja att i stället bli beskattad enligt IL, men jag kan inte själv avgöra om jag skulle tjäna eller förlora på det. Hur ser det ut i mitt fall?

Svar: Beloppen nedan utgår från att det rör sig om beskattningsår 2024. Blir du beskattad enligt SINK (lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) kommer ett belopp motsvarande 0,77 prisbasbelopp (44 124 kronor) av den allmänna pensionen att undantas från beskattning. Resten kommer att beskattas med 25 procent. Det ger i ditt fall en skatt på (480 000 – 44 124) x 25 procent, det vill säga 108 969 kronor. Beskattas du enligt IL (inkomstskattelagen) har du rätt till grundavdrag. Även begränsat skattskyldiga har nämligen rätt till grund- avdrag om minst 90 procent av inkomsterna beskattas i Sverige. Samma förutsättning gäller också möjligheten till bland annat rot- och rutavdrag. Eftersom du fyllt 66 år blir grundavdraget extra högt, och vid din inkomstnivå blir det 149 400 kronor. Det som därefter återstår beskattas med den genomsnittliga svenska kommunalskatten, det vill säga 32,37 procent. Skatten blir då (480 000 – 149 400) x 32,37 procent, det vill säga 107 015 kronor. Väljer du att bli beskattad enligt IL sparar du alltså ungefär 2 000 kronor och får dessutom möjlighet till bland annat rot- och rutavdrag.

Min make avled i januari 2023. Vid tidpunkten för sin död ägde han en fastighet, och den såldes i april 2023. Min make hade låg pension och brukade få skattereduktion för fastighetsavgift. Den sammanlagda pensionen under dödsåret blev ännu lägre än under tidigare år. Trots den låga pensionen har dödsboet inte fått någon skattereduktion. Dessutom har fastighetsavgift påförts för hela året trots försäljningen i april. Har detta verkligen blivit rätt?

Svar: Fastighetsavgift för ett visst år ska betalas av den som ägde fastigheten vid årets ingång, eller, om personen avlidit under året, den avlidnes dödsbo. Eftersom din make ägde fastigheten vid ingången av 2023 blir dödsboet skyldigt att betala hela det årets fastighetsavgift trots att fastigheten sålts redan under våren.

En fysisk person som fyllt 65 år vid årets ingång kan få skattereduktion för fastighetsavgift på permanentbostad som utgör småhus om avgiften annars skulle uppgå till mer än 4 procent av personens inkomst. En förutsättning för att få sådan skattereduktion är dock att personen både ägt och bott i småhuset
under hela inkomståret, vilket förutsätter att personen är vid liv vid årets utgång. Det är alltså korrekt att dödsboet påförts fastighetsavgift för hela året och inte har tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsavgift.

Jag undrar hur marginalskattetrappan ser ut, allt inkluderat, det vill säga inklusive sjunkande jobbskatteavdrag för högre löner och så vidare. Jag trodde att 55 procent var högsta marginalskatt men det verkar som att den ligger en bit över 70 procent.

Svar: Marginalskatten på lön är som högst i Sverige för inkomster som överstiger cirka 60 000 kronor i
månaden. Den direkta marginalskatten blir över 55 procent, bara sett till direkt inkomstskatt. Men för att kunna jämföra över tid och internationellt bör man först addera arbetsgivaravgifterna och sedan moms. För den enskilde spelar det ju inte någon roll i vilket led ens inkomst beskattas, utan i slutändan är ju frågan hur mycket man kan konsumera per producerad arbetsenhet.

Adderar man arbetsgivaravgiften så stiger den högsta marginalskatten till över 66 procent och lägger man även till momsen stiger den högsta marginalskatten till 73 procent.

För den som har ekonomiskt försörjningsstöd och börjar arbeta kan dock marginaleffekten vara hela 100 procent.

Jag har sålt min privata bil på Blocket (inom Sverige) och fick då betalt i euro. Jag sålde bilen med viss vinst och
undrar om – och i så fall hur – denna försäljning ska deklareras samt om jag även behöver tänka på eventuella
kursvinster och kursförluster?

Svar: En bil som du använt för privat bruk utgör med inkomstskattelagens terminologi en personlig tillgång. Kapitalvinster vid försäljning av personliga tillgångar beskattas bara till den del de sammantaget
överstiger 50 000 kronor per person och år. När summan av årets kapitalvinsterfrån försäljning av personliga tillgångar överstiger 50 000 kronor ska den överskjutande delen tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital, och beskattas där med 30 procent. Om erhållen betalning i euro växlas till svenska kronor inom 30 dagar från försäljningen ska försäljningsintäkten beräknas utifrån växlingskursen på växlingsdagen.
Om växlingen sker senare än 30 dagar från försäljningen ska försäljningsintäkten i stället beräknas utifrån
växlingskursen på försäljningsdagen, och därutöver ska valutakursvinst/-förlust för tiden mellan försäljningen och växlingen beräknas separat och deklareras för sig.

Jag har en släkting som åkte på en stor skattesmäll för några år sedan och ådrog sig en skatteskuld som är större
än hans tillgångar. Skulden uppstod under 2018 och Kronofogdens indrivningsförsök påbörjades under 2019.
Kommer skatteskulden att följa med min släkting livet ut, eller kommer den vid någon tidpunkt att preskriberas?

Svar: Skulder mellan enskilda preskriberas enligt regelverket i preskriptionslagen. Preskriptionstiden är vanligtvis tio år ( eller, i konsumentförhållanden, tre år), men i praktiken kan den som ännu inte fått betalt ofta hålla skulden vid liv hur länge som helst genom att med jämna mellanrum vidta så kallade preskriptionsbrytande åtgärder.

Skatteskulder preskriberas dock enligt ett annat regelverk, vilket återfinns i lagen om preskription av skattefordringar med mera. Preskriptionstiden för en skatteskuld är som huvudregel fem år. Tiden
börjar löpa från utgången av det kalenderår som skatteskulden lämnats över till Kronofogden för indrivning. För skatteskulder kan – till skillnad mot vad som gäller för sådana skulder som omfattas av den vanliga preskriptionslagen – förlängning av preskriptionstiden ske endast i några speciella situationer, och dessutom
endast efter beslut från förvaltningsrätten på ansökan från Skatteverket. Skäl för förlängning kan vara att den skattskyldige saboterar Kronofogdens indrivningsförsök eller stadigvarande vistas utomlands. Under normala förhållanden kommer alltså din släktings skatteskuld, om den lämnades över till Kronofogden för indrivning under 2019, att preskriberas vid utgången av 2024.

Svar: En villa samt till villan hörande tomtmark utgör en småhusenhet. För varje småhusenhet utgår en egen fastighetsavgift. Redskapsbodarna och bastun utgör så kallade komplementhus. Dessa hänförs till någon av småhusenheterna (som utgångspunkt till den mest värdefulla av dem) men ger inte upphov till ännu fler fastighetsavgifter. Sammanfattningsvis kommer du alltså att betala två fastighetsavgifter. Avgifternas storlek beror på taxeringsvärdena, men uppgår under 2020 som mest till 8 349 kronor per småhusenhet.

Den 2 juli i år sålde jag en bil som jag hade haft avställd under första halvan av året. I enlighet med överenskommelse med köparen anmälde jag via Transportstyrelsens e-tjänst både påställning och ägarövergång samma dag som bilnycklar och pengar bytte ägare. Köparen och jag har nu olika uppfattningar om vem som ska betala fordonskatten för innevarande år. Vad gäller?

Svar: Utgångspunkten är att det är den som är registrerad som ägare vid ingången av den månad som fordonsskatten ska betalas som är skyldig att betala skatten till Transportstyrelsen.
Det finns dock ett undantag för den situationen: att ett avställt fordon ska ställas på i samband med en ägarövergång. Om påställningen görs samtidigt som ägarövergången – eller senare – hamnar nämligen skyldigheten att betala in fordonsskatten till Transportstyrelsen i stället hos den nye ägaren. I ditt fall är det alltså köparen som är skyldig att betala in fordonsskatten. Det kan i detta sammanhang tilläggas att köparen och säljaren inte själva kan bestämma vem som ska vara skyldig att betala in fordonsskatten till Transportstyrelsen. I praktiken kan dock parterna bestämma vem av dem som ska bära kostnaden för fordonsskatten, till exempel genom prissättningen eller genom att avtala om huruvida påställningen ska ske innan ägarbytet eller ej.

Jag har genom åren i flera olika omgångar köpt på mig en del börsaktier av samma sort och slag och med flera olika ingångsvärden. I början av året räknade jag ut mitt genomsnittliga omkostnadsbelopp per aktie. Därefter sålde jag av alla aktierna i två omgångar. Vid det första försäljningstillfället var försäljningsintäkten per aktie större än 500 procent av det vid årets början framräknade omkostnadsbeloppet per aktie och vid det andra försäljningstillfället var den lägre än 500 procent av nyssnämnda omkostnadsbelopp. Jag har förstått att man vid försäljning av marknadsnoterade aktier får använda sig av antingen genomsnittsmetoden
eller schablonmetoden. Kan jag använda olika metoder för de två försäljningarna? Om jag väljer schablonmetoden vid den första försäljningen, vad blir då omkostnadsbeloppet för resterande aktier?

Svar: Det går utmärkt att använda schablonmetoden för den första delförsäljningen och genomsnittsmetoden för den andra. Man skulle kunna tro att omkostnadsbeloppet för de andelar som finns kvar efter den första delförsäljningen skulle beräknas till omkostnadsbeloppet för samtliga andelar minskat med det schablonmässigt beräknade omkostnadsbelopp som faktiskt användes vid den första delförsäljningen (det vill säga 20 procent av försäljningspriset). Så är dock inte fallet. Omkostnadsbeloppet för de andelar som finns kvar efter den första delförsäljningen ska i stället beräknas på samma sätt som om det verkliga omkostnadsbeloppet hade använts vid den första delförsäljningen. Man kan alltså lugnt använda schablonmetoden vid en delförsäljning utan att det slår tillbaka i form av försämrat omkostnadsbelopp vid en senare delförsäljning. Till sist ska nämnas att schablonmetoden och genomsnittsmetoden inte får blandas vid en och samma delförsäljning.

Jag bor i Portugal. Under 2021 fick jag bland annat allmän pension från Sverige. Både Portugal och Sverige vill beskatta denna inkomst vilket innebär att jag blir dubbelbeskattad. Skatteverket medger ingen avräkning för den skatt jag betalat i Portugal. Är detta riktigt?

Svar: För inkomstår 2021 finns ett giltigt skatteavtal mellan Sverige och Portugal. Enligt avtalet har både Sverige och Portugal rätt att beskatta allmän pension (och övriga utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen). Avtalet föreskriver att Portugal ska avräkna skatt som betalats i Sverige. Du får därför vända dig till den portugisiska skattemyndigheten och begära avräkning för den svenska skatten på inkomsten.

Från och med inkomstår 2022 saknas skatteavtal mellan Sverige och Portugal, vilket innebär att det inte finns något avtal som reglerar hur dubbelbeskattningssituationer ska hanteras. Det är från och med årsskiftet alltså enbart upp till respektive lands nationella regler om avräkning eller avdrag för utländsk skatt kan medges eller inte.

Jag har tänkt göra avdrag för hemresor i min nästa deklaration eftersom jag arbetar i Göteborg men har mitt riktiga hem i Västerås och åker dit på helgerna. Jag reser ibland med flyg eller egen bil, men oftast med tåg. Om jag gör avdrag för hemresor i min deklaration, ska jag då för samtliga
resor utgå från det billigaste färdsättet för sträckan eller ska jag i stället utgå från den faktiska kostnaden?

Svar: Utgångspunkten är att avdrag medges för det billigaste sättet att resa mellan platserna. När en person har rest med flyg eller tåg anser Skatteverket dock att avdrag i regel ska medges för flyg- respektive tågkostnaden om villkoren för avdragsrätt för hemresor är uppfyllda oavsett om flyg- respektive tågresorna är det billigaste färdsättet och oavsett om resorna medfört tidsvinst. Har man rest med tåg medges avdrag för den faktiska kostnaden – även snabbtåg och/ eller första klass godtas. Vid flygresor begränsas avdragsrätten till skälig kostnad, vilket motsvarar kostnaden för det billigaste flygalternativet på den aktuella sträckan vid den ifrågavarande tidpunkten.
Avdrag för resa med egen bil med 18,50 kronor per mil medges endast när godtagbara allmänna kommunikationer saknas. I ditt fall uppfattar jag det som att godtagbara allmänna kommunikationer finns, och i så fall medges avdrag för bilresorna endast motsvarande kostnaden för billigaste färdsättet. I regel brukar det billigaste färdsättet vara att resa med buss, men om sträckan är lång och resan med bussen innebär täta stopp och lång restid godtar Skatteverket avdrag motsvarande kostnaden för en resa med tåg i andra klass även om detta skulle vara dyrare än buss.

Jag är född 1954, bor i Arvika och är inte medlem i kyrkan. Jag har en årlig pension om 500 000 kronor och på denna betalar jag cirka 25 procent skatt. Några andra förvärvsinkomster har jag inte i dagsläget, men jag funderar på att ta ett deltidsarbete som skulle ge mig cirka 10 000 kronor i månaden. Jag undrar nu om det är lönt eller om den extra inkomsten kommer att ge upphov till så mycket extra skatt att det är meningslöst.

Svar: Om vi utgår från att du för inkomstår 2022 enbart skulle ha förvärvsinkomst i form av pension om 500 000 kronor så skulle din skatt på förvärvsinkomsten bli 127 019 kronor, vilket motsvarar cirka 25,4 procent. Om du skulle komplettera pensionsinkomsten med en löneinkomst om 120 000 kronor så skulle din skatt på förvärvsinkomster i stället bli 159 266 kronor, vilket motsvarar cirka 25,7 procent av 620 000 kronor (500 000 + 120 000). I din situation uppstår alltså inte någon dramatisk marginaleffekt av den tillkommande arbetsinkomsten.