Jag undrar hur marginalskattetrappan ser ut, allt inkluderat, det vill säga inklusive sjunkande jobbskatteavdrag för högre löner och så vidare. Jag trodde att 55 procent var högsta marginalskatt men det verkar som att den ligger en bit över 70 procent.

Svar: Marginalskatten på lön är som högst i Sverige för inkomster som överstiger cirka 60 000 kronor i
månaden. Den direkta marginalskatten blir över 55 procent, bara sett till direkt inkomstskatt. Men för att kunna jämföra över tid och internationellt bör man först addera arbetsgivaravgifterna och sedan moms. För den enskilde spelar det ju inte någon roll i vilket led ens inkomst beskattas, utan i slutändan är ju frågan hur mycket man kan konsumera per producerad arbetsenhet.

Adderar man arbetsgivaravgiften så stiger den högsta marginalskatten till över 66 procent och lägger man även till momsen stiger den högsta marginalskatten till 73 procent.

För den som har ekonomiskt försörjningsstöd och börjar arbeta kan dock marginaleffekten vara hela 100 procent.

Jag har sålt min privata bil på Blocket (inom Sverige) och fick då betalt i euro. Jag sålde bilen med viss vinst och
undrar om – och i så fall hur – denna försäljning ska deklareras samt om jag även behöver tänka på eventuella
kursvinster och kursförluster?

Svar: En bil som du använt för privat bruk utgör med inkomstskattelagens terminologi en personlig tillgång. Kapitalvinster vid försäljning av personliga tillgångar beskattas bara till den del de sammantaget
överstiger 50 000 kronor per person och år. När summan av årets kapitalvinsterfrån försäljning av personliga tillgångar överstiger 50 000 kronor ska den överskjutande delen tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital, och beskattas där med 30 procent. Om erhållen betalning i euro växlas till svenska kronor inom 30 dagar från försäljningen ska försäljningsintäkten beräknas utifrån växlingskursen på växlingsdagen.
Om växlingen sker senare än 30 dagar från försäljningen ska försäljningsintäkten i stället beräknas utifrån
växlingskursen på försäljningsdagen, och därutöver ska valutakursvinst/-förlust för tiden mellan försäljningen och växlingen beräknas separat och deklareras för sig.

Jag har en släkting som åkte på en stor skattesmäll för några år sedan och ådrog sig en skatteskuld som är större
än hans tillgångar. Skulden uppstod under 2018 och Kronofogdens indrivningsförsök påbörjades under 2019.
Kommer skatteskulden att följa med min släkting livet ut, eller kommer den vid någon tidpunkt att preskriberas?

Svar: Skulder mellan enskilda preskriberas enligt regelverket i preskriptionslagen. Preskriptionstiden är vanligtvis tio år ( eller, i konsumentförhållanden, tre år), men i praktiken kan den som ännu inte fått betalt ofta hålla skulden vid liv hur länge som helst genom att med jämna mellanrum vidta så kallade preskriptionsbrytande åtgärder.

Skatteskulder preskriberas dock enligt ett annat regelverk, vilket återfinns i lagen om preskription av skattefordringar med mera. Preskriptionstiden för en skatteskuld är som huvudregel fem år. Tiden
börjar löpa från utgången av det kalenderår som skatteskulden lämnats över till Kronofogden för indrivning. För skatteskulder kan – till skillnad mot vad som gäller för sådana skulder som omfattas av den vanliga preskriptionslagen – förlängning av preskriptionstiden ske endast i några speciella situationer, och dessutom
endast efter beslut från förvaltningsrätten på ansökan från Skatteverket. Skäl för förlängning kan vara att den skattskyldige saboterar Kronofogdens indrivningsförsök eller stadigvarande vistas utomlands. Under normala förhållanden kommer alltså din släktings skatteskuld, om den lämnades över till Kronofogden för indrivning under 2019, att preskriberas vid utgången av 2024.

Svar: En villa samt till villan hörande tomtmark utgör en småhusenhet. För varje småhusenhet utgår en egen fastighetsavgift. Redskapsbodarna och bastun utgör så kallade komplementhus. Dessa hänförs till någon av småhusenheterna (som utgångspunkt till den mest värdefulla av dem) men ger inte upphov till ännu fler fastighetsavgifter. Sammanfattningsvis kommer du alltså att betala två fastighetsavgifter. Avgifternas storlek beror på taxeringsvärdena, men uppgår under 2020 som mest till 8 349 kronor per småhusenhet.

Den 2 juli i år sålde jag en bil som jag hade haft avställd under första halvan av året. I enlighet med överenskommelse med köparen anmälde jag via Transportstyrelsens e-tjänst både påställning och ägarövergång samma dag som bilnycklar och pengar bytte ägare. Köparen och jag har nu olika uppfattningar om vem som ska betala fordonskatten för innevarande år. Vad gäller?

Svar: Utgångspunkten är att det är den som är registrerad som ägare vid ingången av den månad som fordonsskatten ska betalas som är skyldig att betala skatten till Transportstyrelsen.
Det finns dock ett undantag för den situationen: att ett avställt fordon ska ställas på i samband med en ägarövergång. Om påställningen görs samtidigt som ägarövergången – eller senare – hamnar nämligen skyldigheten att betala in fordonsskatten till Transportstyrelsen i stället hos den nye ägaren. I ditt fall är det alltså köparen som är skyldig att betala in fordonsskatten. Det kan i detta sammanhang tilläggas att köparen och säljaren inte själva kan bestämma vem som ska vara skyldig att betala in fordonsskatten till Transportstyrelsen. I praktiken kan dock parterna bestämma vem av dem som ska bära kostnaden för fordonsskatten, till exempel genom prissättningen eller genom att avtala om huruvida påställningen ska ske innan ägarbytet eller ej.

Jag har genom åren i flera olika omgångar köpt på mig en del börsaktier av samma sort och slag och med flera olika ingångsvärden. I början av året räknade jag ut mitt genomsnittliga omkostnadsbelopp per aktie. Därefter sålde jag av alla aktierna i två omgångar. Vid det första försäljningstillfället var försäljningsintäkten per aktie större än 500 procent av det vid årets början framräknade omkostnadsbeloppet per aktie och vid det andra försäljningstillfället var den lägre än 500 procent av nyssnämnda omkostnadsbelopp. Jag har förstått att man vid försäljning av marknadsnoterade aktier får använda sig av antingen genomsnittsmetoden
eller schablonmetoden. Kan jag använda olika metoder för de två försäljningarna? Om jag väljer schablonmetoden vid den första försäljningen, vad blir då omkostnadsbeloppet för resterande aktier?

Svar: Det går utmärkt att använda schablonmetoden för den första delförsäljningen och genomsnittsmetoden för den andra. Man skulle kunna tro att omkostnadsbeloppet för de andelar som finns kvar efter den första delförsäljningen skulle beräknas till omkostnadsbeloppet för samtliga andelar minskat med det schablonmässigt beräknade omkostnadsbelopp som faktiskt användes vid den första delförsäljningen (det vill säga 20 procent av försäljningspriset). Så är dock inte fallet. Omkostnadsbeloppet för de andelar som finns kvar efter den första delförsäljningen ska i stället beräknas på samma sätt som om det verkliga omkostnadsbeloppet hade använts vid den första delförsäljningen. Man kan alltså lugnt använda schablonmetoden vid en delförsäljning utan att det slår tillbaka i form av försämrat omkostnadsbelopp vid en senare delförsäljning. Till sist ska nämnas att schablonmetoden och genomsnittsmetoden inte får blandas vid en och samma delförsäljning.

Jag bor i Portugal. Under 2021 fick jag bland annat allmän pension från Sverige. Både Portugal och Sverige vill beskatta denna inkomst vilket innebär att jag blir dubbelbeskattad. Skatteverket medger ingen avräkning för den skatt jag betalat i Portugal. Är detta riktigt?

Svar: För inkomstår 2021 finns ett giltigt skatteavtal mellan Sverige och Portugal. Enligt avtalet har både Sverige och Portugal rätt att beskatta allmän pension (och övriga utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen). Avtalet föreskriver att Portugal ska avräkna skatt som betalats i Sverige. Du får därför vända dig till den portugisiska skattemyndigheten och begära avräkning för den svenska skatten på inkomsten.

Från och med inkomstår 2022 saknas skatteavtal mellan Sverige och Portugal, vilket innebär att det inte finns något avtal som reglerar hur dubbelbeskattningssituationer ska hanteras. Det är från och med årsskiftet alltså enbart upp till respektive lands nationella regler om avräkning eller avdrag för utländsk skatt kan medges eller inte.

Jag har tänkt göra avdrag för hemresor i min nästa deklaration eftersom jag arbetar i Göteborg men har mitt riktiga hem i Västerås och åker dit på helgerna. Jag reser ibland med flyg eller egen bil, men oftast med tåg. Om jag gör avdrag för hemresor i min deklaration, ska jag då för samtliga
resor utgå från det billigaste färdsättet för sträckan eller ska jag i stället utgå från den faktiska kostnaden?

Svar: Utgångspunkten är att avdrag medges för det billigaste sättet att resa mellan platserna. När en person har rest med flyg eller tåg anser Skatteverket dock att avdrag i regel ska medges för flyg- respektive tågkostnaden om villkoren för avdragsrätt för hemresor är uppfyllda oavsett om flyg- respektive tågresorna är det billigaste färdsättet och oavsett om resorna medfört tidsvinst. Har man rest med tåg medges avdrag för den faktiska kostnaden – även snabbtåg och/ eller första klass godtas. Vid flygresor begränsas avdragsrätten till skälig kostnad, vilket motsvarar kostnaden för det billigaste flygalternativet på den aktuella sträckan vid den ifrågavarande tidpunkten.
Avdrag för resa med egen bil med 18,50 kronor per mil medges endast när godtagbara allmänna kommunikationer saknas. I ditt fall uppfattar jag det som att godtagbara allmänna kommunikationer finns, och i så fall medges avdrag för bilresorna endast motsvarande kostnaden för billigaste färdsättet. I regel brukar det billigaste färdsättet vara att resa med buss, men om sträckan är lång och resan med bussen innebär täta stopp och lång restid godtar Skatteverket avdrag motsvarande kostnaden för en resa med tåg i andra klass även om detta skulle vara dyrare än buss.

Jag är född 1954, bor i Arvika och är inte medlem i kyrkan. Jag har en årlig pension om 500 000 kronor och på denna betalar jag cirka 25 procent skatt. Några andra förvärvsinkomster har jag inte i dagsläget, men jag funderar på att ta ett deltidsarbete som skulle ge mig cirka 10 000 kronor i månaden. Jag undrar nu om det är lönt eller om den extra inkomsten kommer att ge upphov till så mycket extra skatt att det är meningslöst.

Svar: Om vi utgår från att du för inkomstår 2022 enbart skulle ha förvärvsinkomst i form av pension om 500 000 kronor så skulle din skatt på förvärvsinkomsten bli 127 019 kronor, vilket motsvarar cirka 25,4 procent. Om du skulle komplettera pensionsinkomsten med en löneinkomst om 120 000 kronor så skulle din skatt på förvärvsinkomster i stället bli 159 266 kronor, vilket motsvarar cirka 25,7 procent av 620 000 kronor (500 000 + 120 000). I din situation uppstår alltså inte någon dramatisk marginaleffekt av den tillkommande arbetsinkomsten.