Välkomna skattesänkningar inför 2025, men kostnaderna fortsätter skena

Det var en välkommen budget som presenterades på torsdagsmorgonen av finansminister Elisabeth Svantesson (M). Efter två år av inflationsbekämpning som övergripande tema kommer äntligen reformer som stärker svensk tillväxt, låter skattebetalarna behålla mer av sina surt förvärvade slantar och lägger grunden för fler i arbete. Samtidigt fortsätter kostnaderna i det offentliga att växa. Och tröskeln för att ta sig in på arbetsmarknaden förblir alldeles för hög.

Regeringen presenterar skattesänkningar på totalt 23 miljarder kronor inför 2025. Störst skillnad gör ett nytt jobbskatteavdrag på ungefär 2 600 kronor per år för en medelinkomst, sänkt skatt för pensionärer, sänkt skatt för sparande när man får ha 150 000 kronor på ISK skattefritt och sänkt skatt på drivmedel. Det är bra och välkomna skattelättnader som gör det mer lönsamt att arbeta, stärker svensk konkurrenskraft och uppmuntrar sparande.

Fortsatt lider Sverige dock av höga skatter på både arbete och företagande. Den som vill se en rejäl tillväxtknuff måste ge sig på både den statliga inkomstskatten och sänka kapitalskatter. 38 procent av det så kallade reformutrymmet går till skattesänkningar, resten till andra typer av reformer. Men hushållen, inte minst de med lite högre inkomster, får en ovanligt stor del. En välkommen prioritering efter år av hög inflation och låg tillväxt.

välkommen tillnyktring av skattepolitiken.

Budgeten för 2025 innebär samtidigt en välkommen tillnyktring av skattepolitiken när flera skadliga och felkonstruerade skatter försvinner. Plastpåseskatten försvinner, så även flygskatten och även den direkt skadliga avtrappningen av jobbskatteavdraget som i realiteten fungerat som en ny värnskatt sedan den infördes 2016.

Sänkta skatter är välkommet, men samtidigt fortsätter det offentligas utgifter att öka. Det så kallade reformutrymmet, det utrymme som skatterna växer med till följd av tillväxten inför nästa år och som budgetpresentationen tenderar att kretsa kring, alltså hur mycket skattebetalarna i realiteten överdebiteras, ligger på 60 miljarder kronor. Men offentlig sektors kostnader budgeteras till häpnadsväckande 3 249 miljarder kronor år 2025. En ny rekordnivå och regeringen skulle behöva en plan för att faktiskt sänka utgifterna. Störst satsningar görs i budgeten på försvaret och polisen. Budgeten innehåller även ökade resurser för att bekämpa vårdköer och stärka bland annat barnpsykiatrin. Frågan är om det kommer göra någon skillnad i så illa fungerande organisationer som svenska regioner.

Och även om skatten på arbete sänks så förblir tröskeln att gå från bidrag till arbete alldeles för hög. Om regeringen menar allvar med att bekämpa utanförskapet så måste en ny ordning till med kraftigt sänkta skatter på de lägsta lönerna. Annars kommer förslag om bidragstak och annat att förbli tämligen verkningslösa.

Erik  Bengtzboe,

Chefekonom Skattebetalarna