Tillsätt haveriutredning för 57:orna

I Expressen 2023-07-08

Det orimliga beslutet att straffbeskatta dem födda 1957 har uppmärksammats av Skattebetalarna, andra organisationer och drabbade under det gångna året. Genom misstag i beredningen av frågan om ändringar av åldersgränserna i skatte- och pensionssystemen har årskullen fallit mellan stolarna. Regeringen behöver tillsätta en haveriutredning för att klargöra hur det kunde gå så fel.

Födda 1957 räknas som pensionärer och får inte längre ta del av exempelvis a-kassan, men beskattas hårdare än alla andra som räknas som pensionärer. En mycket olycklig konstruktion som ingen vill ta ansvar för och som kan ge årskullen flera tusenlappar högre skatt varje månad under detta år. Och år 2026 riskerar detsamma att upprepas för dem födda 1959, när nästa åldersjustering genomförs. Att detta kunnat ske utan att vare sig riksdag eller någon i raden av kontrollinstanser reagerat och larmat visar på ett systemfel i beredningen av regeringens propositioner.

Det är en orimlig skada som drabbar eller riskerar att drabba årskullarna födda 1957 och 1959. För den enskilde kan det få stora ekonomiska konsekvenser. Ur ett rättviseperspektiv är det fullt förståeligt att de födda på slutet av 50-talet är förbannade. Denna orättvisa urholkar förtroendet för skattesystemet, men också för politiker och offentlig förvaltning.

Hur denna situation kunnat uppkomma är höljt i dunkel. Partierna erkänner att det inte var avsikten, men lyckades ändå rösta igenom förändringarna i en rad beslut väl beredda under flera år. De remissinstanser som man borde förvänta sig skulle ha upptäckt felen – framförallt Skatteverket och Pensionsmyndigheten – har helt missat dem. Pensionsmyndigheten har åtminstone tillstått att man gjort fel när detta inte upptäckts. I övrigt råder tystnad. Ingen vill tillstå misstaget och ansvariga politiker vill ogärna avvara de dryga tre miljarder som det skulle kosta att fullt ut kompensera årskullen.

Ansvaret vilar självfallet tyngst på den förra regeringen, som tog fram beslutet. Men de övriga av riksdagens partier, som alla medverkade i beslutet, har också en del i ansvaret. Detsamma gäller de remissinstanser som har i uppgift att bidra i processen.

Vi har tidigare krävt en retroaktiv rättning för de drabbade och ett säkerställande att det inte inträffar för fler. Vidare anser vi att jobbskatteavdraget bör justeras så att lön och inkomst av intjänad pension behandlas lika. Det skulle också leda till att intjänad pension skulle beskattas lägre än garantipension och därmed öka respektavståndet. Som en konsekvens därav bör också det särskilda förhöjda grundavdraget för pensionärer slopas. Vi anser också att det finns starka själ för att införa ett förstärkt jobbskatteavdrag för äldre som fortsätter att arbeta. Detta bör konstrueras i en trappa som följer de åldersgränser som riktåldern i pensionssystemet medför.

Uppfyllande av dessa krav skulle leda till en ökad trygghet för de 250 000 personer som drabbats eller riskerar att drabbas. Men det är inte tillräckligt. Vi måste också återupprätta förtroendet för det offentliga beslutsfattandet.

Ekonomistyrningsverket har konstaterat att det svenska remissväsendet kostar skattebetalarna en miljard per år. För dessa pengar borde vi skattebetalare kunna förvänta oss en mer noggrann process än vad som är fallet i det aktuella ärendet. Det borde vara uppenbart att det lagstadgade beredningskrav som regeringen har att förhålla sig till har brustit. Därtill har de konsekvensanalyser som måste genomföras varit otillräckliga när det gäller hur de födda 1957 skulle komma att drabbas av förändringen.

Sverige har en lång tradition av en oväldig och kompetent offentlig förvaltning. Ett arv väl värt att förvalta och förädla. Det aktuella fallet med 57:orna visar på uppenbara brister, som borde vara omöjliga i en välfungerande statsförvaltning. Regeringen bör därför utreda hur frågan om 57:orna kunde gå så fel – en haveriutredning för byråkratin – och framförallt för att ge rekommendationer om hur detta inte ska kunna inträffa igen.

Christian Ekström
VD Skattebetalarna

Erik Bengtzboe
Chefekonom Skattebetalarna

Läs mer hur Skattebetalarna jobbar för alla som är födda i slutet av 50-talet