Sänkta skatter ökar egenmakten

Jobbskatteavdragen har sedan 2007 haft till effekt att Sveriges medelinkomsttagare fått behålla ungefär en och en halv månadslön – cirka 40 000 kronor – mer om året. Det är bra och det är väl värt att berömma politiken som givit denna utveckling, men hade vi gjort ännu mer av det som är rätt så hade vår situation varit ännu bättre, skriver Skattebetalarnas vd och chefekonom i en debattartikel.

Vid årsskiftet sänktes en rad skatter. Bland annat infördes ytterligare ett jobbskatteavdrag. Samtidigt räknades brytpunkten för statlig inkomstskatt upp. Dessutom togs avtrappningen av jobbskatteavdraget för något högre inkomster bort. Det var en skatt som i realiteten inte givit några intäkter för staten utan endast utgjort ett straff på flit, ansvar och utbildning. Välkomna och viktiga förändringar, men långt ifrån tillräckligt.

1970 hade Sverige och Schweiz ett jämförbart välstånd. Idag är Schweiz betydligt rikare. Anledningen är huvudsakligen att Schweiz gjort mer av det som är rätt än vad Sverige har. Medan vi har reglerat och beskattat, har andra bejakat utveckling och välståndsbyggande. Det är inte ödesbestämt vilken riktning Sverige tar framåt och inget tvingade oss att sönderreglera och överbeskatta landet i decennier från slutet av 60-talet och framåt. Hade vi valt en annan väg hade vi svenskar kunnat vara betydligt rikare, ungefär som i Schweiz.

Nästa steg är att avskaffa den statliga inkomstskatten.

Skattebetalarnas argumenterar för att Sverige behöver studera hur andra, till exempel Irland har gjort, om vi ska ta igen den förlorade marken. En rapport som Stefan Fölster och Nima Sanandaji skrivit för Skattebetalarna visar att lågskatteländer presterar bättre i nästan alla välfärdsmått än högskatteländer. Samtidigt som medborgarna är friare och rikare.

Så det finns inga ursäkter, skriver Skattebetalarna. Det är bara att fortsätta den resa som nu inletts! Nästa steg är att avskaffa den statliga inkomstskatten.

Läs debattartikeln

Läs rapporten