Hem / Nyheter / Så slösar Sverige med EU-pengar

Så slösar Sverige med EU-pengar

maj 2, 2019 | I media

Inte sällan får EU kritik för att hantera skattepengar på ett ovarsamt sätt. Det är svårt att inte hålla med när man hör om flyttkarusellen mellan Bryssel och Strasbourg, miljoner i jordbruksstöd till det brittiska kungahuset eller varför inte utdelningen av ”gratis” interrailkort till unga för att de ska lära sig att uppskatta EU. Men frågan är om det verkligen blir så mycket bättre när det är Sverige som beslutar hur EU-pengarna ska användas.

Slöseriombudsmannen har granskat utbetalningarna inom Leader-programmet, eller som det numera kallas ”lokalt ledd utveckling”, i Sverige mellan 2016-2019. Leader är en metod för utveckling av landsbygden som bygger på samverkan mellan privat, ideell och offentlig sektor. Tanken är att programmet ska stärka det lokala engagemanget för utvecklingen av det egna lokalområdet genom ekonomiska bidrag till utvecklingsprojekt som stimulerar ökad sysselsättning, nya företag och stärkt konkurrenskraft.

Under perioden 2014-2020 delar Sverige ut 2,1 miljarder kronor till olika landsbygdsutvecklingsprojekt. Hälften finansieras direkt från EU:s strukturfonder och resten kommer från statliga anslag och annan offentlig finansiering. I hela EU uppgår utbetalningarna till 100 miljarder kronor för sjuårsperioden.

I Sverige finns det 48 geografiska Leaderområden. Varje område tar fram en egen utvecklingsstrategi för vilka insatser som krävs för att stimulera ökad sysselsättning, framväxten av nya företag och hur området kan bli mer attraktivt och konkurrenskraftigt. De väljer också ut vilka projekt som kan bidra till detta och som därför ska tilldelas stöd. Jordbruksverket är ansvarig myndighet. I varje område finns ett Leader-kontor med tjänstemän som hjälper till med arbetet. Administrationen får enligt reglerna som mest kosta 20 procent av den totala budgeten, i Sverige alltså 60 miljoner om året.

Vi låter Skåne tjäna som exempel. Bara i Skåne finns det sju olika Leaderområden. Varje Leaderområde är uppbyggt som en egen förening, med en styrelse och en valberedning. I Leader Nordvästra Skåne har styrelsen ett trettiotal ledamöter och ersättare, i Lundaland är de 18. Varje Leaderområde har en fysisk adress och anställda administratörer. Totalt arbetar 23 personer på Leaderkontoren bara i Skåne. Man behöver inte vara ekonom för att räkna ut att all den här administrationen kostar en hel del pengar. Pengar som hade kunnat gå till landsbygdsutveckling, eller varför inte något helt annat om det nu inte är så viktigt ändå.

Revisorerna i EU:s revisionsrätt har återkommande kritiserat stödformen, som de menar innebär högre risker och kostnader än andra finansieringsformer. Leader har inte bidragit till de mervärden som lagstiftaren motiverar stödformen med och Revisionsrätten pekar även på brister i effektivitet och transparens3.

Slöseriombudsmannen har tagit fram 20 exempel på Leader-projekt som inte tillför särskilt mycket, men som tillsammans kostar skattebetalarna många miljoner. Rapporten med alla exempel hittar du här. Man kan inte låta bli att fråga sig varför politikerna låter denna pengarullning fortsätta år efter år.

Efter EU-valet den 26 maj ska politikerna besluta om vad som händer med stöden i framtiden i arbetet med nästa långtidsbudget. I valrörelsen borde alla kandidater öppet redovisa hur de ser på framtiden för Leader-programmet och den lokalt ledda utvecklingen. Det är inte så att det saknas problem och utmaningar för Europa. Finns det verkligen inte bättre saker att lägga skattebetalarnas pengar på än detta?

Fem exempel ur rapporten:

Cowboybåten – världens största flotte i Mårdsjön 1 416 892 kronor.

Har ni sett cowboykåken i SVT om mannen som timrade sitt eget cowboyhus i Norrlands inland? Ganska coolt gjort ändå. Nu ska han bygga sin egen cowboybåt. Flotten ska bli tio gånger tio meter och därmed hoppas man på ett nytt världsrekord och en plats i Guinness rekordbok. Tanken är att bygget ska bli en tv-serie och SVT sägs ha nappat på idén. Om det stämmer skulle man kunna säga att du alltså får betala för båten två gånger om, först genom Leader och sedan med SVT-skatten. Ganska fantastiskt ändå. Flotten ska vara klar till midsommar och i ansökan skriver man att man hoppas att ”Cowboybåten sprider ringar på vattnet och lockar besökare till området till gagn för turism och entreprenörskap”.

Crowdfundingplattform i Halland 2 024 370 kronor

I Halland har man noterat att gräsrotsfinansiering är en stor trend eller som man skriver i projektansökan ”ett bra finansieringsalternativ när det kommer till att snabbt få in kapital i ett tidigt skede”. Trots att det redan finns en uppsjö av crowdfundingplattformar både internationellt och här i Sverige ska man nu utveckla en egen halländsk crowdfundingplattform. Skattebetalarna bidrar med drygt två miljoner kronor. Behövs det verkligen en särskild halländsk plattform för crowdfunding?

Tuff-tuff-tåget i Säter, 898 489 kronor

Hur locka fler turister till Säter? Jo, med ett tuff-tuff-tåg såklart! Den som vill kan hyra tåget för bara 10 000 kronor om dagen. Och vill du göra reklam för ditt företag finns det gott om reklamplats på tåget. Win-win, kan man säga. Särskilt för skattebetalarna som redan har betalat en rejäl slant för tåget.

Hunddagis HUNDra procent 851 014 kronor

Alla hundägare vet hur jobbigt det kan vara att förena arbetsliv med att vara en bra husse. I Krokom löser man det på sitt eget sätt, med ett skattefinansierat hunddagis. Dessutom är det arbetslösa som arbetsplatstränar som får ta hand om hundarna, så det är någon annan som betalar lön till dagispersonalen. Smart! Bäst av allt: alla vi som gillar söta hundar kan följa vovvarna på Instagram.

Tärendö tillsammansodling 689 260 kronor

I den lilla byn Tärendö i Pajala med 130 invånare har man snart en gemensam odling på en liten markplätt bredvid skolan. Ett 30-tal personer följer tillsammansodlingen på Facebook, men hur många som kommer på odlingsträffarna är det ingen som vet. Kostnaden för skattebetalarna är 689 260 kronor.

Så slösar Sverige med EU-pengar

Fem exempel ur rapporten:

Godkänn marknadsförings-cookies för att visa innehåll.

Liknande nyheter

Avi med erbjudande om tandvårdsförsäkring till Skattebetalarnas medlemmar

Nytt miljardregn över regionerna i regeringens vårbudget

Hallandsposten: “Sveriges kanske dyraste dopp”