Pressa politikerna om byråkratins tillväxt

SlösO:s krönika i Skattebetalarnas medlemstidning Sunt Förnuft i sept 2021

Slöseriombudsmannen tar ofta upp enstaka projekt eller inköp som varit onödiga eller gått fel. Det finns dock andra slöserier, som är mindre synliga, svårare att få grepp om och att sätta en prislapp på. Ett sådant är onödig administration och byråkrati.

Enligt det som kallas ”Parkinsons lag” har byråkrati en inneboende tendens att hela tiden expandera. Offentlig verksamhet är inget undantag. Snarare är risken större att det sker där, då nya pengar rullar in varje år, oavsett hur verksamheten presterar.

Sjukvården är ett sådant område. Organisationsforskare Mats Alvesson skrev i SvD (4/7) tillsammans med överläkare Stella Cizinsky om att sjukvården behöver en ”storstädning”. Stora mängder data samlas in som inte används till något. Digitaliseringens möjligheter har inte utnyttjats på ett bra sätt och snårigheten har ökat. Och, som överallt annars, ökar all kringverksamhet och kommunikation.

Problemen finns i hela den offentliga förvaltningen. Enligt en rapport från Riksrevisionen från år 2021 sker visserligen en effektivisering inom myndigheter, men de resurser som frigörs går inte till mer kärnverksamhet, utan till mer stödverksamhet. Myndighetsanställda som arbetar med information och kommunikation har på cirka tio år ökat med 44 procent. Ledningskompetensen på de myndigheter som arbetar direkt mot medborgare och samhället har ökat med 30 procent. För att få en ändamålsenlig organisation behövs engagemang och ledarskap från dem som är ansvariga för resultatet: våra folkvalda. Tyvärr är den offentliga verksamhetens funktionalitet sällan föremål för politiska utfrågningar eller debatter.

Ämnet må vara abstrakt och inte lika publikfriande som exempelvis klimatfrågan eller kriminalitetsbekämpning, men inte desto mindre viktigt. Hur vår offentliga förvaltning fungerar påverkar förutsättningarna på andra politikområden. Ifall pengarna läcker ut i onödig administration, så blir det färre kronor kvar till konkret klimatomställning och fler poliser ute på fältet.

Dessa aspekter av hushållning med skattemedel borde åtminstone vårt skattefinansierade public service bry sig om. Varför inte lyfta frågan om hur vår offentliga förvaltning mår, som tema i partiledardebatten i till exempel SVT Agenda? Det skulle sätta press på våra beslutsfattare att fundera över hur det ser ut och över deras eget ansvar för det.

________

Läs hela numret av Sunt Förnuft här.

Bli medlem och få tidningen Sunt Förnuft fyra gånger/år i brevlådan.