Nya fordonsskatterna illa genomtänkta – Skattebetalarna säger nej!
Regeringens förslag om återbetalningskrav av klimatbilsbonus när klimatbilar går på export till utlandet är illa genomtänkt och bör inte genomföras. Förslaget riskerar att skapa stor osäkerhet för både dig som köpare och säljare, OCH minska efterfrågan på klimatbilar. Det kan man läsa i Skattebetalarnas remissvar.
Stor kritik har riktats mot den klimatbilsbonus som svenska bilköpare kan få, trots att många bilar gått på export till våra grannländer. I ett försök att stoppa exporten av klimatbilar föreslår regeringen att första köparen av bilen ska bli återbetalningsskyldig för klimatbilsbonusen på upp till 50 000 kronor om bilen går på export inom fem år. Nu påverkas ju klimatet lika mycket om en klimatbil kör i Sverige eller t ex Norge, men givet att regeringens ambition är att minska utsläppen i Sverige så innebär exporten ett problem. Men den ordning som regeringen föreslår riskerar slå hårt mot miljöbilsförsäljningen och mot förtroende för hela systemet. En bil kan byta ägare ett flertal gånger under en femårsperiod innan den eventuellt går på export. Att då avkräva återbetalning från första ägaren av bilen blir svårbegripligt. Att civilrättsligt försäkra sig mot ett återbetalningskrav skulle bli oproportionerligt omständligt. Flera led av ägare skulle bli tvungna att stämma varandra till stor kostnad för såväl dem som för domstolarna. Regeringen måste tänka om kring hur exporten kan begränsas.
Regeringen föreslår därutöver ytterligare skärpta krav och högre fordonsskatter i bonus-malus-systemet. Bonus–malus-systemet är inte direkt kopplat till de faktiska utsläppen och har fått hård kritik från såväl Riksrevisionen som Konjunkturinstitutet som båda ifrågasätter såväl miljömässiga som samhällsekonomiska effekter. Med dagens system staplas olika skatter kopplade till fordon ovanpå varandra, vilket gör systemet svåröverskådligt. Att ytterligare förstärka ett feltänkt system är enligt Skattebetalarnas Förening fel väg att gå. Istället bör beskattningen renodlas till att fokusera på de faktiska utsläppen för att på så sätt skapa tryck för omställning.
Remissvar förenklad miljöstyrning i bonus–malus-systemet
