Risk för höjda kapitalskatter på sparande och investeringar

Regeringspartierna har signalerat att de vill höja skatterna på kapital, men de har inte preciserat vilka skatter det handlar om. Finansministern har upprepade gånger pekat på just kapitalskatterna som skatter som man önskar höja, och nämnt så väl höjd skatt på ISK, en återinförd förmögenhetsskatt och höjda skatter på utdelningar från företag som möjliga områden. Men höjda kapitalskatter påverkar sparande och investeringsvilja och har negativ inverkan på svensk konkurrenskraft. Flera skatter är internationellt konkurrensutsatta och får även andra skadliga konsekvenser som gör oss alla fattigare.

Straffbeskatta inte sparande

Höjda kapitalskatter drabbar också spararna. Sedan avdragsrätten på privat pensionssparande togs bort 2016 är vi hänvisade till investeringssparkontot (ISK), som skulle vara en gynnad sparform. 

Det är viktigt att ha fasta spelregler kring vilken beskattning som gäller vid val av sparform. Skatten på ISK konto har dock redan höjts två gånger sedan ISK infördes, 2016 och 2018, och Socialdemokraterna har aviserat att man eventuellt vill sätta ett tak på sparande på ISK. Det skickar negativa signaler och leder i värsta fall till att människor inte börjar spara alls.

Många människor i Sverige har alltför små ekonomiska marginaler och saknar helt den trygghet som ett sparkapital på banken innebär. En undersökning från Nordea 2018 visade att fyra av tio svenskar inte sparar till sin pension och enligt Swedbank samma år saknar var fjärde företagare pensionssparande. 

Sparande i ISK görs med pengar som redan beskattats med världens högsta skatter på arbete. Dessutom riskerar skatten att bli mycket högre längre fram, eftersom konstruktionen av skatten bygger på statslåneräntan, som kan öka snabbt. Politikerna måste uppmuntra fler svenskar att spara och bygga upp en egen buffert. Att godtyckligt höja skatten på sparande får motsatt effekt.

Skatt på kapitalvinster

Kapitalinkomstskatt är ett samlingsbegrepp för skatter på utdelningar, ränteintäkter och kapitalvinster. Till exempel vinst som kan uppkomma vid försäljning av aktier eller en bostad. I normalfallet beskattas kapitalvinster och utdelningar med 30 procent i Sverige. Det kan jämföras med cirka 14 procent för genomsnittet i EU och OECD.

Det finns dock undantag. I onoterade bolag som inte klassas som fåmansbolag är skatten 25 procent. För delägarare i onoterade fåmansföretag som är aktiva i bolagets verksamhet är beskattningen mer komplicerad genom de så kallade 3:12-reglerna. Skatten kan i dessa fall variera från 20 till cirka 55 procent beroende på faktorer såsom exempelvis ägarstruktur, löneuttag och kommunalskatt. För fastigheter är fastighetsskatten ersatt med en kommunal fastighetsavgift med ett högsta tak och vid vinst vid försäljning av fastigheter uppgår kapitalvinstskatten till 22 procent.

Den verkliga skatten kan dock bli betydligt högre eftersom kapitalbeskattningen inte tar hänsyn till inflationen. Det gäller bland annat för aktievinster, skatt på bankränta och kapitalvinst vid bostadsförsäljningar. Läs mer om detta i en artikel om kapitalskatter i vår medlemstidning Sunt Förnuft. Dessutom betalar man bolagsskatt på vinsten innan man betalar kapitalskatt på utdelningen.

Svenskt Näringsliv har gjort en internationell jämförelse av de lägsta respektive högsta skattesatserna. De har kartlagt kapitalbeskattningen i Sverige och 15 andra OECD-länder utifrån 2018 års regelverk. Studien visar att det finns betydande skillnader mellan länderna. Sverige ligger klart högst i jämförelsen gällande den högsta skattesatsen, både vad gäller kapitalvinster och utdelningar. Inget annat land kommer upp i de nivåer som kan bli aktuella i svenska fåmansbolag.

Sverige har bland världens högsta skatter

Sverige har bland världens högsta skatter på såväl arbets- som kapitalinkomster. Av 2020 års totala skatteintäkter på 2 100 miljarder kronor kom nära 60 procent från direkta och indirekta skatter på arbete, huvudsakligen via arbetsgivaravgiften och den kommunala inkomstskatten. Den statliga inkomstskatten inbringade 50 miljarder kronor i skatteintäkter, vilket motsvarar drygt två procent av de totala skatteintäkterna.

Marginalskatten visar skattens storlek på den sist intjänade kronan, och visar hur mycket skatt man betalar på en inkomstökning. 2020 sänktes den högsta marginalskattesatsen från drygt 60 procent till 55 procent då värnskatten avskaffades, om man inte räknar med arbetsgivaravgiften.

Sverige utmärker sig vid internationella jämförelser med både en hög marginalskattesats och att de höga nivåerna inträder vid relativt låga inkomstnivåer. Den effektiva marginalskatten ligger ännu högre. Den inkluderar arbetsgivaravgiften och konsumtionsskatter och uppgår för höginkomsttagare till 76 procent. Det är högst i världen. Enligt en rapport från Timbro minskade den till 73 procent när värnskatten avskaffades den 1 januari 2020. Det innebär att Sverige går från första- till tredjeplats.