Gärna effektivare skatter, men framförallt effektiva kostnader

Från höger till vänster utlovas nu snabb upprustning av Sveriges försvarsförmåga och vår infrastruktur, betalat antingen med ökad belåning eller höjda skatter. Men ingen verkar vilja göra det rimliga, nämligen prioritera om bland de kostnader man istället har. Att höja skatten samtidigt som slöseriet i offentlig sektor tillåts fortsätta skena är ett hån skattebetalarna.

En orolig omvärld och historiska felsteg och misstag tvingar nu Sverige att snabbt rusta upp såväl försvaret, vår infrastruktur och vårt energisystem. Det kommer med stora kostnader både idag och i framtiden. I den politiska debatten är löftena på framtiden vidlyftiga. Lån och skattehöjningar ska finansiera ett starkare försvar samtidigt som allt från infrastruktur till välfärden rustas. Allt för få verkar dock reflektera över det orimliga i att ett av världens högst beskattade länder inte redan skulle ha råd med det som bara går att beskriva som statens kärnuppgifter.

I SvD efterfrågar Klas Eklund effektivare skatter för att finansiera politikens löften. Framförallt pekas skatt på sparande och bostäder ut som för låg, inte minst i jämförelse med våra groteskt höga skatter på arbete. Eklund drömmer, likt många andra, om en stor skattereform. Men risken är överhängande att stora problem skapas när man ska försöka lösa små. Och att resultatet blir högre skatter. Det är inget fel på ambitionen att ha ett effektivare och mer lättöverskådlig skattesystem, men vad Sverige framförallt behöver är lägre skatter och ett effektivare nyttjande av de skattepengar som redan tas in. Det är nämligen inte någon brist på resurser som står i vägen för varken upprustning eller andra investeringar. Förslaget om en återinförd fastighetsskatt är knappast nytt, men likväl orimligt. Skatten var med rätta mycket impopulär och svårförklarad. Fastighetsskatten skulle antingen inte ge några väsentliga intäkter eller bli orimligt hög för många hushåll, men oavsett vad garanterat minska legitimiteten för skattesystemet. Höjda skatter på sparande och ägande är också något som skulle urholka folkförmögenheten. Daniel Waldenström har i sin bok “Superrika och jämlika” tydligt visat att sparande och ägande, framförallt av bostäder, gjort svenskarna både rikare och jämlikare. Något som skulle hotas av högre skatter.

Finansiering av nygamla offentliga behov bör istället ske genom prioriteringar i de befintliga utgifterna. Här om veckan konstaterade Riksrevisionen att statens myndigheter slösar bort fyra miljarder om året på onödigt lyxiga kontor och höga hyror. Det är bara toppen av ett isberg tyvärr. Vi har tidigare kartlagt statliga företagsstöd och konstaterat att minst 50 miljarder om året är pengar i sjön. Svenskt Näringsliv konstaterade nyligen att Sveriges kommuner slösar bort över 90 miljarder om året på att bedriva sina verksamheter ineffektivt. Kostnaderna för svensk sjukvård har ökat kraftigt det senaste dryga decenniet enligt Kunskapsverket, men köerna växer och vårdkontakterna blir knappt fler. De senaste 10 åren har kostnaderna för kommuner och regioner ökat med nästan 240 miljarder kronor, justerat för inflation. En ökning med nästan 20 procent, samtidigt som befolkningen bara vuxit med åtta procent. På område efter område kan vi konstatera att slöseriet är enormt. Det borde vara uppenbart för Sveriges politiker att vi gör något fel inom offentlig sektor, och att mer resurser är en del av problemet, inte lösningen. Om resurserna istället användes effektivt skulle försvarssatsningar kunna finansieras, samtidigt som välfärdstjänster förbättras och skatter sänks. Storskaliga slöserier bör omedelbart stoppas, och viktiga delar behöver effektiviseras. Både för skattebetalarnas plånböcker, och för medborgarnas förtroende.

Att skjuta över mer ansvar och kostnader för misslyckad politik på pensionssparare och hus- och lägenhetsägare borde göra svenska folket heligt förbannade. Det borde vara en orimlig tanke så länge slöseriet tillåts fortgå.

Christian Ekström,
Vd Skattebetalarna

Erik Bengtzboe,
Chefekonom Skattebetalarna