Effektiviseringar fungerar
En internationell vårdmodell visar att de skattepolitiska naturlagarna är en myt. Tvärtemot vad de gör gällande så går det att få bättre kvalitet med hjälp av effektiviseringar.
Ibland kan den skattepolitiska debatten låta som att det är orubbliga naturlagar som styr spenderandet av skattebetalarnas pengar. Den som vill minska slöseriet eller sänka skattetrycket möts inte sällan av döva öron och motargument som är lika förutsägbara som ogrundade.
Man brukar få lära sig om alla hål som det är viktigt att skattebetalarnas pengar stoppas i och även om de oändligt skadliga konsekvenser som motsatsen skulle leda till. Det hela brukar avrundas med en slutkläm om att det i själva verket behöver spenderas mer skattepengar om vi inte vill gå en katastrofal framtid till mötes. Enligt det förutsägbara argumentationsmönstret legitimeras att skattemedel går till än det ena, än det andra slöseriet. Men det behöver inte vara så. Slöseriet är inte underställt naturlagar. Det går att vrida åt slöserikranarna om vilja, mod och kreativitet finns. Ett sätt att minska slöseriet är genom effektiviseringar.
Effektiviseringar är ett ord som fungerar som ett rött skynke för skattesprättarna som alltid vill göra av med mer av skattebetalarnas pengar. De ställer ofta upp ett falskt motsatsförhållande mellan effektiviseringar och kvalitet, vilket gör gällande att man inte kan få båda. De skattepolitiska naturlagarna är inrättade så, menar de, att effektiviseringar per automatik kommer leda till sämre kvalitet. Detta stämmer inte.
Vi måste sluta ställa upp på mytbildningen om de skattepolitiska naturlagarna och i stället omfamna och berätta om hur verkligheten ser ut. Effektiviseringar är, rätt genomförda, verktyg för att öka kvalitet samtidigt som slöseriet minskar.
Ett mycket välkommet initiativ på detta tema finner vi på Skånes universitetssjukhus vilket Sveriges radio rapporterar om. Genom en modell som ska undvika onödiga tester och behandlingar ska resurser sparas och vården förbättras. Metoden som har internationella rötter kallas ”choosing wisely” och den sprids nu mellan landets regioner.
Det handlar om att använda resurser till sådant som är meningsfullt för våra patienter
Choosing wisely används i ett trettiotal länder och förespråkas av Svenska Läkaresällskapet.
– Det handlar om att använda resurser till sådant som är meningsfullt för våra patienter, säger Hannes Hartman som är sektionschef vid Skånes universitetssjukhus.
Bättre vård för mindre pengar alltså. Eller som man också skulle kunna uttrycka det – effektiviseringar fungerar.
Lyssna på hela reportaget från Sveriges Radio här.