Bli medlem
Bli medlem

Bidragsberoende kommuner

jun 20, 2021 | Nyheter

SLÖSO GRANSKNING Inte bara föreningar och företag söker bidrag i Sverige. Även kommuner och regioner gör det, från staten. Mängden bidrag som staten delar ut har ökat med 75 procent de senaste åren. Det är ingen bra trend om man vill att skattepengar ska göra nytta, eftersom administrationen då ökar och överblicken minskar. 

Bakgrund

För ett tag sedan publicerade Slöseriombudsmannen ett inlägg om den enorma flora bidrag som finns att söka för föreningar, organisationer och företag. Men inte bara de söker bidrag i Sverige. Även kommuner och regioner måste söka bidrag, från staten.

Det är rimligt att staten står för viss finansiering ute i regioner och kommuner, men hur dessa medel delas ut, hur många bidrag de delas upp i, samt hur mycket pengar det rör sig om, spelar roll för hur mycket nytta dessa pengar gör. Statsbidragen har ökat de senaste tio åren. Det är ingen bra utveckling. Ta del av fakta och argument nedan.  

 

Statsbidragen till kommuner och regioner har ökat med 75 procent sedan 2010

De totala statsbidragen till kommuner och regioner har ökat under de senaste tio, men även dess andel av statens totala utgifter har ökat. Kommuner och regioner mottog sammanlagt 226 miljarder kronor i statsbidrag 2020 (coronastödet borträknat), vilket är en ökning med 75 procent sedan 2010.

Det finns generella och riktade statsbidrag. Riktade statsbidrag är avsedda till vissa särskilda ändamål. En del delas ut per automatik och en del måste sökas. Enligt myndigheten Statskontoret fanns över 200 riktade statsbidrag för kommuner och regioner 2020.

 

Politiker som vill se handlingskraftiga ut ökar ständigt statsbidragen

Att statsbidragen ökar är en bekymmersam trend. Statsbidrag kan behövas för krav som staten ställer genom lag exempelvis. Men när bidragen ökar så slösas skattepengar bort på att hålla ordning på bidragen, ansökningstiderna och på att skriva ansökningar och redovisa pengarna.

Sveriges 290 kommuner och 21 regioner borde inte behöva lägga mycket tid och resurser på att söka och hantera bidrag. Deras roll borde först och främst vara kärnverksamhet och service till medborgarna.

Ett skäl till att bidragen ökar är att det finns ett stort tryck på politiker på nationell nivå att agera inom områden som skola och hälso- och sjukvård. De riktade statsbidragen blir då ett sätt för dem att visa handlingskraft. Men mer pengar är inte alltid lösningen. Det som behövs kan lika gärna vara något helt annat.

 

Statsbidragen öppnar för bidragsbusiness

Den stora floran av bidrag har också öppnat för aktörer som ser chansen att tjäna pengar på de problem som kommuner och regioner har att hålla reda på alla statsbidrag. Om en kommun eller region missar att söka bidrag i tid, eller gör det på fel sätt, kan de gå miste om pengar som de annars skulle kunna få.

Till exempel finns en sajt som heter Statsbidragsportalen. Där finns en databas med statsbidrag och där kommunen kan hålla ordning på kommunens statsbidrag. Kommunen kan där hitta, välja ut och göra en lista ”Mina bidrag”. Man kan lägga in dem i sin kalender, markera när man sökt o.s.v. Nedan är en reklamfilm från deras tjänst. Se den gärna och tänk på att den alltså beskriver hur svårt det är för kommuner att hålla reda på alla bidrag. Huvudbilden på detta inlägg är från filmen, där det åskådliggörs att kommunerna blir ledsna när de missar att söka bidrag. 

Kommuner kan köpa licens till sajten för mellan 2 900 kr/månad och 7 900 kr/månad. En kommun måste alltså betala mellan 35 000 kr och 94 800 kr per år, beroende på kommunens storlek, för att använda systemet. Bindningstiden är 12 månader och uppsägningstiden är 3 månader.

Bakom sajten ligger företaget Serkon AB, som enligt dem själva är experter på kommunal ekonomi och verksamhet. De erbjuder både konsulttjänster och plattformen Statsbidragsportalen. De omsatte 34 miljoner kr 2019. 

Att företag bidrar med smarta digitala lösningar till offentlig verksamhet är inte ett problem. Problemet i det här fallet är att det finns så många bidrag att landets kommuner inte förmår hålla ordning på dem. Då är de alldeles för många.

 

Flera problem med många statsbidrag

  • Hantering av bidragen kostar mycket skattepengar Administrationen som krävs för att hantera och följa upp bidragen kostar mycket pengar både för de som söker dem och för dem som delas ut dem.   
  • Att dela upp finansiering i små pengapotter försvårar överblick och utvärdering. Detta stora raster av pengar som läggs över verksamhet som bedrivs, gör det svårt att bedöma hur väl verksamheten egentligen fungerar. Ju fler bidrag desto svårare blir det att utreda om de enskilda bidragen gör den skillnad som var tänkt. I senaste numret av Sunt förnuft skrev SlösO en krönika om detta när det gäller svenska skolan.
  • Orsakar snedvridning mellan olika kommuner. En anledning till bidragen är att utjämna skillnader mellan kommuner respektive regioner. Men det är svårt att fördela bidragen på ett rättvist sätt. Bidragen kan lika gärna skapa nya snedvridningar då kommuner och regioner inte är lika och behöver olika saker.
  • Bidragen skapar en bidragsindustri. Konsultfirmor och företag startas som lever på att både hitta och söka bidrag åt kommuner och regioner. Pengar läcker således ut till andra ställen och går inte till kärnverksamheten.
  • Ökad styrning av kommuner och regioner. Statens styrning genom bidragen innebär i praktiken att man rundar det kommunala självstyret. Kommuner och regioner anpassar sin verksamhet utifrån bidragen som finns att få, och därmed mindre utifrån vad de själva anser viktigt. 

 

25 exempel på bidrag som kommuner och regioner kan ansöka om

  1. Statsbidrag för att minska och motverka segregation (Delegationen mot segregation)
  2. Stöd för gröna och trygga samhällen, för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle (Boverket)
  3. Ökad kunskap om hbt-personers situation (Socialstyrelsen)
  4. Extratjänster, stöd för att anställa inom offentlig verksamhet någon som är ny i Sverige eller varit arbetslös en längre tid (Arbetsförmedlingen)
  5. Regionala tillväxtåtgärder (Tillväxtverket)
  6. Klimatklivet, stöd till lokala och regionala investeringar av företag, kommuner, organisationer, kommunala bolag etc som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet (Naturvårdsverket)
  7. Stöd för betydande extraordinära kostnader för anvisade asylsökande ensamkommande barn (Migrationsverket)
  8. Stöd för samordnings- och informationsinsatser om förnybar elproduktion (Energimyndigheten)
  9. Statsbidrag för stöd till forskning, utveckling och innovation (Vinnova)
  10. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Svenska ESF-rådet)
  11. Statsbidrag för kunskapshöjande insatser mot övergödning (Havs- och Vattenmyndigheten)
  12. Bidrag för att utveckla kapacitet och beredskap i mottagandet av nyanlända (Länsstyrelserna)
  13. Finansiering av regionernas förvaltningskostnader (Länsstyrelserna)
  14. Bidrag till dagvattenutredningar (Naturvårdsverket)
  15. Kommuner kan ansöka om bidrag för skrotning av fordon (Kammarkollegiet)
  16. Statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan, för både kommunala och fristående huvudmän (Skolverket)
  17. Statsbidrag för konsulentverksamhet i hemslöjd (Nämnden för Hemslöjdsfrågor)
  18. Bilda kommunalt områdesskydd (Länsstyrelserna)
  19. Statsbidrag för höjda löner till lärare och förskollärare (Skolverket)
  20. Statsbidrag till folkbibliotek (Statens kulturråd)
  21. Stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallat stadsmiljöavtal (Trafikverket)
  22. Resebidrag för studiebesök hos Sveriges riksdag för studerande på gymnasienivå (Riksdagsförvaltningen)
  23. Bidrag för att underlätta för att ge utbildning till papperslösa barn, som vistas i landet utan tillstånd (Skolverket).
  24. Statsbidrag till samordning av regionernas arbete med utrustning för elektronisk kommunikation (Socialstyrelsen)
  25. Stöd till åtgärder som stärker ledningsförmågan i kommuner och regioner (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha 399 kronor direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha medlemsavgiften 295 kronor för det första året direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.