Beklagligt nej i riksdagen till stärkt tjänstemannaansvar

SLÖSO KOMMENTAR I förra veckan röstade riksdagen om att utöka det straffrättsliga ansvaret för offentliga tjänstemän, en fråga som pågått i flera år. Med en marginal på en enda röst blev det ett nej. Detta är beklagligt och gör att frågan skjuts på framtiden.

En enig riksdag beslutade 2018 att fler tjänstefel som begås av offentliga tjänstemän ska ge straffrättsliga följder. Det är viktigt för förtroendet för det offentliga och för att våra skattepengar ska hanteras på ett bra och ansvarsfullt sätt. Idag ger ytterst få tjänstefel några konsekvenser.

C, S, V och MP vill inte längre se ett stärkt tjänstemannaansvar

Flera år försenat kom till slut en statlig utredning, tillsatt av regeringen, fram till att det straffrättsliga ansvaret för offentliga tjänstemän i Sverige inte behöver stärkas. Med andra ord en slutsats som går tvärsemot riksdagens vilja.

Efter detta lyfte partierna M, KD, SD och L direkt frågan igen i riksdagens konstitutionsutskott, KU, med lydelsen: ”Riksdagen tillkännager för regeringen att den skyndsamt bör utreda och införa ett modernare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel i syfte att stärka förtroendet för den offentliga verksamheten.”

När förslaget gick till omröstning i riksdagen den 23 februari vann nej-sidan, med 151 röster mot 150 (se nedan). De som röstade nej var C, S, V och MP. Riksdagen vill alltså inte längre stärka tjänstemannaansvaret.

Resultat 2022-02-23 i riksdagsomröstningen om förslaget att stärka tjänstemannanaansvaret.

Oegentligheter och fel i offentlig förvaltning måste få konsekvenser

Stärkt straffrättsligt ansvar är ingen universallösning som på ett magiskt sätt gör den offentliga förvaltningen välfungerande, men det är en viktig grundsten som behöver finnas på plats. Idag ger ytterst få tjänstefel några konsekvenser.

Att de som arbetar i det allmännas tjänst ska ha ansvar för sina handlingar borde vara självklart. De har stor makt och hanterar våra skattepengar. Tjänstemän som begår stora fel ska inte kunna fortsätta att göra det.

Bristfälligt hanterad statlig utredning fällde frågan

Partierna som nu sade nej till tjänstemannaansvaret lutar sig emot den utredning som genomförts. Problemet är bara att frågan inte har behandlats på rätt sätt av utredningen.

Direktiven till utredningen var dåligt skrivna. Regeringen var inte tydlig med det som riksdagen hade gett regeringen i uppdrag. Inte heller tog utredaren själv intentionen från riksdagen, och därmed folkets vilja, på allvar.

Det utredaren tog mest fasta på var fackförbundet ST:s åsikter (statstjänstemännens fackförbund), dvs en partsinlaga. Facket menar att ett stärkt ansvar kommer att göra tjänstemän rädda att göra fel och kommer att leda till svårigheter att rekrytera. Det blev också utredningens slutsats: Tjänstemannaansvaret bör inte ändras.

Frågan skjuts nu på framtiden

Efter dessa förvecklingar krävs nya politiska initiativ för att komma någonstans i frågan. Slöseriombudsmannen och Skattebetalarnas förening kommer att fortsätta arbeta för ett stärkt tjänstemannaansvar, då frågan är helt central för att få till en bättre hantering av våra skattemedel och en väl fungerande offentlig förvaltning.

Läs mer:

Tjänstemannaansvaret får inte dribblas bort, SvD Debatt (2022)

Tjänstemannaansvaret förhalat genom mandatperioden (2021)

Regeringen oseriös angående tjänstemannaansvaret, Altinget (2020)