Bli medlem

Göteborg behöver en egen Slöseriombudsman

dec 17, 2017 | I media

DEBATT Det är budgettider i Sveriges kommuner. Landets alla kommuner har nu fattat beslut om sin budget för 2018 och de slutliga siffrorna publicerades av SCB den 15 december. Glädjande nog är det i år rekordfå kommuner som höjer skatten. En summering av mandatperioden visar dock att invånarna i en majoritet av kommunerna, 162 stycken, har fått höjd skatt under mandatperioden. Endast 16 kommuner har sänkt skatten under perioden och resterande har haft oförändrad skattesats. Göteborgs kommun har inte justerat skatten vare sig uppåt eller neråt sedan 2014, däremot har Västragötalandsregionen höjt skatten med 35 öre sedan valet.

I kombination med statliga skattehöjningar under mandatperioden på 47 miljarder netto och en höst som präglats av en nationell debatt om ”vad f-n får jag för pengarna?”, manar siffrorna till eftertanke. Vad får exempelvis invånarna i Göteborg? Tja, till exempel ett kommunalt finansierat kamelcenter, vidlyftiga resor för stadens förvaltningstjänstemän och ett konstverk bestående av en levande person som på livstid ska vandra runt för att pryda Västlänken.

Göteborg har lyckats med konststycket att just nu inte utgöra bara en, utan tre, av kandidaterna i Slöseriombudsmannens årliga tävling ”Årets värsta slöseri”, vilket är något av ett rekord. Var för sig kan prislapparna för dessa projekt, totalt några miljoner kronor, ses som småsummor på det stora hela. Men det sätter fingret på problemet. Att beslutsfattare så ofta ser medborgarnas surt förvärvade pengar som småsummor. Skattepengar slösas bort på projekt som syftar till att ”sätta kommunen på kartan” och andra satsningar som ligger långt utanför kommunal kärnverksamhet. Kostnaderna förringas sedan av politiker genom att de räknas om till pizzor, chipspåsar och annat. Men det är inte de enskilda satsningarna som är problemet. Utan siffran man får när allt räknas samman.

Att Sverige står inför stora utmaningar som kommer att sätta den offentliga sektorns resursanvändning i fokus är ingen hemlighet. Precis därför är diskussionen om och granskningen av vad skattepengarna går till så oerhört viktig. För det är förstås frestande att lösa alla problem med att höja skatten, men här måste kommunerna hålla emot och ständigt påminna sig om vem pengarna egentligen tillhör. För skattehöjningar kan inte alltid vara svaret. Precis som i annan framgångsrik verksamhet bör man börja med effektiviseringar och prioriteringar för att spara pengar och strama upp systemen. Såväl Skattebetalarna som Svenskt Näringsliv och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi har i olika rapporter visat att det finns en mycket stor besparingspotential i kommunsektorn.

Detta är något som de styrande i Göteborg borde ta till sig. Tidigare i höstas presenterades en rapport, beställd av kommunen, där det konstaterades att gapet mellan kostnader och intäkter i Göteborg beräknas uppgå till fem miljarder år 2035. Det motsvarar en skattehöjning på mellan 3,25 och 5 kronor. Mot bakgrund av att dagens kommunalskatt, exklusive landstingsskatten, är 21,12 är det en höjning på nästan 25 procent. En hissnande summa, inte minst som Göteborg redan idag är den kommun som efter Malmö får ut mest från det kommunala skatteutjämningssystemet, mer än 2,5 miljarder årligen. Det är helt enkelt inte en hållbar utveckling.

Skattepengarna ska användas på rätt sätt och gå till rätt saker. Att lägga en enda krona på oväsentligheter är respektlöst mot hårt arbetande skattebetalare. Att det går att sänka skatten utan att välfärden drabbas visar till exempel Österåkers kommun, som nästa år sänker skatten för tionde gången sedan 2004 samtidigt som kvaliteten i välfärden höjts. Inklusive något lägre landstingsskatt har skattesatsen 2018 sänkts med 3,07 kronor per hundralapp. För ett hushåll med månadsinkomster på 31 000 respektive 38 000 kronor motsvarar det sänkt skatt med 19 500 kronor per år. Det är ganska många pizzor och chipspåsar för en vanlig familj i Göteborg.

 

Christian Ekström, vd Skattebetalarnas Förening

Debattartikeln publicerades i Expressen/GT den 17 december och går att hitta här.

Godkänn marknadsförings-cookies för att visa innehåll.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha 399 kronor direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha medlemsavgiften 295 kronor för det första året direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.