Se fler nyheter

okt 07, 2020


Nyheter

Stora skillnader mellan skuggbudgetarna

ANALYS  Konflikten om välfärden är som bortblåst, men striden om skatt på arbete lever alltjämt. Så lyder Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboes analys efter att ha läst samtliga partiers förslag till statsbudget inför 2021.

För två veckor sedan presenterade regeringen med stödpartier sitt förslag till budget för 2021. Den senaste veckan har samtliga oppositionspartier nu presenterat sina förslag till budgetar. Sverigedemokraterna föreslår mest expansiv budget, 106 miljarder kronor mer än regeringen. Moderaterna är mest varsamma med skattepengarna och nöjer sig med 22 miljarder mindre än regeringen. Avståndet mellan Sverigedemokraterna och Moderaterna är alltså 128 miljarder kronor.

Även om alla förslagen utgör expansiva budgetar är skillnaden mellan förslagen stora och inte mycket talar för att någon majoritet mot regeringens budget kommer att finnas i riksdagen. Undantaget är kring rättsväsendet där mindre justeringar kan vara något som oppositionen från vänster till höger kan komma överens om. Därutöver spretar det ordentligt.

Ett par tydliga teman är dock tydligt återkommande i såväl regerings budget som oppositionspartierna:

  • Samtliga partier ser tillfället att investera i infrastruktur, delvis för att motverka krisen. Infrastruktursatsningar är dock ofta behäftade med en lång planeringshorisont och hur många projekt som faktiskt kan startas omgående är något oklart. Infrastruktur kommer att förbli en viktig fråga rent statsfinansiellt.
  • Stödet för ökade resurser till välfärdstjänster är även det kompakt. I samtliga budgetmotioner från oppositionspartierna föreslås ännu högre stöd till kommuner och regioner än regeringen, om än något olika utformade. I sviterna av coronakrisen får såväl sjukvården som äldreomsorgen mycket uppmärksamhet i budgeterna. Med ökat demografiskt tryck är det förvisso befogat med en översyn av kommuner och regioners finansiering, men den kritiska diskussionen om kvalitet och effektivitet lyser med sin frånvaro.
  • Samtliga partier i Sveriges riksdag prioriterar resurser till rättsväsendet, även om de är oense om förslagens omfattning. Frågan är om det är tillräckligt för att vända trenden av utbredd otrygghet.
  • Pensionärerna kan se fram emot sänkt skatt, höjd garantipension och ökat stöd oavsett budget. Alla partier verkar nu slåss om pensionärernas gunst. Räkna med att det så kommer förbli hela vägen fram till nästa val.
  • Moderaterna och Kristdemokraterna står varandra nära när det kommer till tillväxt- och arbetsmarknadsfrågorna. De är bägge överens om att det behövs sänkt skatt på arbete, och förändringar för att göra det lönsammare att driva företag, även om man har väldigt olika tillvägagångssätt. Man vill även se stramare bidragssystem. Här kan fortfarande skönjas en samsyn mellan de forna allianspartierna i stora breda frågor.
  • Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har mest expansiv syn på politiken. Höjda bidrag och större åtaganden för det offentliga är återkommande i bägge partiernas budgetmotioner. Risken är överhängande för ett ökat skattetryck om dessa två partier får mer inflytande över politiken.
  • Ränteavdraget kan bli en het potatis i en stundande skattereform. Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet föreslår samtliga en gradvis avtrappning av ränteavdragen de kommande åren. Från politikens sida är det attraktiva pengar att komma åt. Något som självfallet skulle påverka många hushåll.

Sverigedemokraterna är de som går längst i sitt förslag till budgetmotion. De spenderar hela 106 miljarder skattekronor mer än vad regeringen gör.

Sverigedemokraterna säger nej till en del av regeringens satsningar och skattesänkningar, men föreslår höjd restaurangmoms, höjd skatt på biodrivmedel, avvecklat ränteavdrag och sänkt bistånd. Men merparten av deras satsningar är lånefinansierade. Något som på sikt skulle få konsekvenser för skattebetalarna. Den största utgiftsökningen består av det engångsstöd till privatpersoner på 10 000 kronor per individ som Sverigedemokraterna föreslår för att stimulera konsumtionen. Effekterna skulle dock bli mycket små. Sveriges problem just nu består inte i likviditetsproblem för privatpersoner och någon långsiktig effekt på attityd till ekonomin skulle stödet inte ha. Tvärtom skulle det främst användas till utökat sparande för många med redan god ekonomi, men med kostsamma samhällsekonomiska konsekvenser.

Sverigedemokraterna föreslår en rad sänkta skatter: avskaffad plastpåseskatt, sänkt SINK-skatt, avskaffad flygskatt, sänkt fordonsskatt, pausad trängselskatt och sänkt ISK-för att nämna några. En del bra förändringar som skulle sänka skattetrycket och förbättra ekonomins funktionssätt.

Sverigedemokraterna föreslår samtidigt en rad utgiftshöjningar. Höjd a-kassa, höjda kostnader för LSS, införande av en kulturarvsmiljard, barnafödandepeng, höjt bostadsbidrag och höjda kostnader för sjukersättning bara för att nämna några. Många av förslagen skulle vara kostnadsdrivande inte bara på kort sikt, utan även på längre sikt. Skulle Sverigedemokraternas budget gå igenom så är det svårt att se att det inte skulle leda till högre skattetryck i framtiden.

Näst efter Sverigedemokraterna har Vänsterpartiet den mest expansiva budgeten. Partiet föreslår att 70 miljarder kronor mer än regerings budget bör spenderas under 2021. För att finansiera detta föreslår man skattehöjningar på 72 miljarder kronor. Skattepengarna ska enligt Vänsterpartiet främst användas för att stärka kommuner och regioners ekonomi. För detta ändamål föreslår Vänsterpartiet hela 40 miljarder kronor mer än vad regeringen gör. Men Vänsterpartiet skulle också höja en rad bidrag och ersättningar. Man föreslår bland annat höjd a-kassa, höjd sjukersättning och slopad karensdag för att nämna några exempel.

Vänsterpartiet föreslår skattehöjningar på 72 miljarder kronor. Bland annat vill man återinföra värnskatten men med en annan konstruktion. Först ett steg på fem procent för löner över 62 000 kronor och sedan ytterligare fem procent på löner över 82 000 kronor. Man föreslår avtrappning av jobbskatteavdraget, sänkt skiktgräns så fler ska tvingas betala statlig inkomstskatt, slopat RUT, halverat ROT, införd exitskatt, höjd bolagsskatt med hela 7,9 miljarder kronor, försämrade 3:12-regler, återinförd förmögenhetsskatt, återinförd fastighetsskatt, höjda kapitalskatter och sänkta ränteavdrag bara för att nämna några av många exempel.

Vänsterpartiet föreslår också något förvånande en sänkt skatt för förvärvsinkomster som inte är arbete, detta för att sluta klyftan mellan de som arbetar och de som lever på bidrag sedan jobbskatteavdraget.

Vänsterpartiets kraftigt höjda skatter skulle slå direkt mot hushållens ekonomi och samtidigt göra det mindre attraktivt att driva företag i Sverige. Utgiftsökningarna är också av sådan karaktär att de långsiktigt skulle försämra svensk ekonomi med lägre tillväxt och därmed mindre reformutrymme i framtiden. Farligast av Vänsterpartiets förslag är dels att göra det så mycket mindre lönsamt att arbeta, både de facto och relativt alternativen, att det skulle leda till många färre arbetade timmar i ekonomin. Dels de återinförda och höjda kapitalskatter som med största sannolikhet skulle föranleda samma entreprenörs- och kapitalflykt som drabbade Sverige på 70-talet.

Moderaterna föreslår den minst expansiva budgeten av alla riksdagens partier. Budgetförslaget är fortfarande expansiv kontra tidigare års ordinarie budget, men med 22 miljarder kronor mindre än regeringens budgetförslag. Moderaterna avvisar delar av regeringens förslag till stöd, skattesänkningar och satsningar. De säger nej till den tillfälliga skattelättnaden på arbetsinkomster, tillfälliga skattereduktionen för investeringar för bolag och nedsättningen av arbetsgivaravgiften för att nämna några exempel.

Istället föreslår man sänkt skatt på arbete med 24 miljarder kronor, sänkt skatt på pensioner med 9,4 miljarder kronor och sänkt bolagsskatt med 5,9 miljarder kronor. Det betyder att det skulle bli större skattesänkningar på att arbeta, ha arbetat och företagande än vad regeringen föreslår. En vanlig löntagare skulle få ungefär 500 kronor mer i plånboken varje månad.

Nämnvärt är också att det skulle vara permanenta skattesänkningar medan regeringens förslag i stor utsträckning är tillfälliga. Permanenta skattesänkningar skulle leda till fler arbetade timmar och fler investeringar på sikt än regeringens förslag, även om tillfälliga skattelättnad så som regeringen föreslår kan leda till att företag tidigarelägger vissa investeringar om det ger skattemässig fördel att göra det år 2021 istället för senare när den tillfälliga lättnaden upphört.

Moderaterna förslår även sänkt bensinskatt med nästan 7 miljarder kronor, pausad flygskatt, avskaffad plastpåseskatt, höjt förmånsvärde för tjänstebilar och avvisar dessutom regeringens planer på både bankskatt och modeskatt.

Moderaterna föreslår också att, likt Persson-regeringen på 90-talet, sätta ett stopp för kommunala skattehöjningar i utbyte mot ytterligare höjda bidrag till kommuner och regioner jämfört med regeringens förslag. Även Kristdemokraterna har varit inne på den linjen tidigare. Det vore ett bra sätt att hålla tillbaka ökade marginalskatter och undvika att kommunerna agerar på ett sätt som skadar återhämtningen.

Moderaterna finansierar detta genom att bland annat säga nej till flera av regeringens förslag, sänka biståndet, strama åt bidragssystem och skala bort byggsubventioner, för att nämna några förändringar.

Kristdemokraterna föreslår en budget i samma omfattning som regeringen med stödpartier, men prioriterar pengarna annorlunda. Även de avvisar en stor del av regeringens skattesänkningar och satsningar till förmån för egna förslag om sänkta arbetsgivaravgifter på 6,2 miljarder och sänkt skatt på arbete och andra inkomster på 14,5 miljarder. Man föreslår även en höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt till 46 000 kronor för att färre ska betala statlig inkomstskatt. Kristdemokraterna föreslår också ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag för äldre som jobbar vidare efter pensionsålder och därutöver en examensbonus i form av fördubblat jobbskatteavdrag i två år för den som tar en examen före 25 års ålder. Kristdemokraterna föreslår även ett särskilt jobbskatteavdrag för föräldrar. Totalt handlar det om närmre 30 miljarder i skattesänkningar.

Kristdemokraterna vill också avskaffa plastpåseskatten och avfärdar förslaget om en modeskatt. Man vill vidare införa en skattereduktion på bosparande, utöka skattereduktionen för gåvor och slopa reklamskatten för ideella föreningar för att nämna några exempel.

Kristdemokraterna föreslår en höjning av tobaks- och alkoholskatterna på en miljard kronor år 2021 och en höjd fordonsskatt på äldre fordon.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det historiskt stora utrymmet i budgeten ger partierna möjlighet att låta sin politik växa. De normala begränsningarna finns inte i år. Samtliga partier föreslår expansiva budgetar som kommer öka statsskulden. Viktigt då att reformerna man föreslår både har effekt här och nu, men också långsiktigt stärker svensk konkurrenskraft. Bara så tar vi oss genom krisen. Där lämnar en del förslag mycket att önska.

Erik Bengtzboe, Chefekonom, Skattebetalarna

 

Håller du med oss - bli medlem!

Håller du med om att skatterna behöver sänkas och att slöseriet med dina skattepengar bör minskas? Bli medlem i Skattebetalarna i 12 månader för endast 295 kronor som privatperson och 399 kronor som företagare. 

Bli medlem

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha 399 kronor direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha medlemsavgiften 295 kronor för det första året direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.