MENY STÄNG MENY
Bli medlem
Foto: unsplash.com
Bli medlem

Staten sväller i spåren av corona

sep 20, 2021 | Nyheter

BUDGETANALYS  Statens utgifter växer när finansministern serverar valfläsk åt alla och envar. Offentlig sektor sväller och bidragen höjs. Magdalena Andersson missar inte möjligheterna som en kris medger för en finansminister, utan använder coronakrisen för att driva upp statens utgifter. Men resultatet är ett potpurri av höjda utgifter. Allt ska gå till alla. Stort som litet.

Under måndagen presenterade finansministern regeringens förslag till budget inför valåret 2022. Nya reformer till hissnande 74 miljarder kronor föreslås, i en historiskt expansiv budget. Knappt ens Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna har historiskt föreslagit så enormt expansiva budgetar. Familjevecka, sänkt skatt på förvärvsinkomster, höjda anslag till klimatåtgärder, ökade anslag till offentlig sektor och höjda bidrag blandas hejvilt med fortsatta stödåtgärder för bland annat provtagning och smittspårning till följden av corona. Något fokus är svårt att hitta, och kraftfulla åtgärder för att pressa tillbaka arbetslösheten och stärka tryggheten saknas tyvärr. Bara 2,5 miljarder till hela rättsväsendet får bedömas som sparsamt. Och mer pengar till Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsutbildning får i bästa fall ses som en förhoppning snarare än en åtgärd för att få folk i arbete. Ledighetslinjen tar vid när arbetslinjen nedmonteras, något som är särskilt farligt i ett läge när långtidsarbetslösheten riskerar bita sig fast samtidigt som många arbetsgivare skriker efter arbetskraft. Sammantaget finns en risk för att många av förslagen pressar ner sysselsättningen och antalet arbetade timmar, detta i ett läge när Sverige skulle behöva det rakt motsatta. I budgeten beräknad regeringen själva att jämviktsarbetslösheten kommer öka. Det är inte särskilt ansvarstagande.

När krisen väl är över kommer kostnaderna ha ökat med 100 miljarder kronor per år. Någon riktning är dock svår att urskilja, förutom att kostnaderna ökar. Många av reformerna gör det mindre lönsamt att börja arbeta och kommer hämma svensk tillväxt. Inte minst familjeveckan, som låter föräldrar vara hemma tre dagar betalt per år, kommer leda till kraftigt minskat antal arbetade timmar samtidigt som det kostar skattebetalarna 3,5 miljarder. Samhällskostnaden blir såklart mycket högre. Samtidigt höjs bidrag och offentlig sektor byggs ut. Statsskulden är fortsatt låg, men på sikt leder det till ett högre tryck på antingen skattebetalarna eller på åtstramningar.

Finansministern menar på att den enorma utgiftsökningen är motiverad för att motverka negativa ekonomiska konsekvenser av coronakrisen, och menar att för tidiga åtstramningar från de senaste två årens krispolitik skulle skada svensk tillväxt. Med tanke på den goda återhämtningen i ekonomin och den tilltagande bristen på arbetskraft är det tveksamt om finansministerns bedömning är korrekt. Dessutom saknar stora delar av utgiftsökningarna helt koppling till coronakrisen. Sett till flerårsplanen som regeringen lägger fram så är det tydligt att statens kostnader sväller med cirka 100 miljarder kronor, när väl coronakrisen är över. Det kommer att lägga en börda på framtidens skattebetalare.

En rad skattenyheter finns med i budgeten. Skatten på förvärvsinkomster sänks med cirka 100 kronor i månaden. Särskilt sänks skatten på sjuk- och aktivitetsersättning. Medlemskap i a-kassan föreslås bli avdragsgill. Momsen på reparationstjänster föreslås sänkas och det blir skattefritt att hyra ut sina egna personliga tillgångar upp till ett värde på 20 000 kronor per år. Förmånsskatten på cyklar sänks och reklamskatten slopas. Den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga som sommarjobbar förlängs även nästa sommar och en möjlighet att få avbetalningsplan för de skatteanstånd som många företag behövt under krisen föreslås.

Samtidigt höjs fordonsskatten ytterligare för bensin- och dieselbilar när bonus-malus-systemet stramas åt ytterligare. Miljöbilsbonusen för elbilar som kostar mer än 700 000 kronor slopas helt. Överindexeringen av bensin- och dieselskatten är som tidigare aviserat pausat för år 2022. Tobaks- och alkoholskatten höjs, men först år 2024. Den tidigare föreslagna modeskatten och bankskatten finns dock inte med i budgeten.

Regeringen föreslår även att kemikalieskatten och skatten på avfallsförbränning överindexeras, och därmed ska växa snabbare än andra skatter och detta per automatik utan framtida politiska beslut, vilket är demokratiskt otillständigt. Skatter bör inte kunna höjas automatiskt mer än prisuppräkning, utan riksdagen bör fatta beslut.

Sammantaget får man lov att konstatera att budgeten är en rejäl laddning valfläsk, men som tyvärr inte tar tag i de grundläggande problemen som Sverige har med hög arbetslöshet, kriminalitet och för låg tillväxt. Istället skjuts problemen på framtiden och förvärras när man steg för steg monterar ner arbetslinjen. Men dyrt, det blir det när Socialdemokraterna ska försöka att både köpa med sig Vänsterpartiet och Centerpartiet på budgeten samtidigt som man ska köpa sig fri från dålig stämning efter januariöverenskommelsen internt inför valet. Notan landar hos skattebetalarna.

Erik Bengtzboe,
Chefekonom Skattebetalarna

 

 

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha 399 kronor direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha medlemsavgiften 295 kronor för det första året direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.