Vad gör partierna åt välfärdsfusket?

Snart är det val och frågan är hur våra politiker tänker hantera våra skattepengar om de får makten. Därför ställde Skattebetalarnas tidning Sunt Förnuft fyra raka frågor till de ekonomiskpolitiska talespersonerna i de åtta riksdagspartierna. De handlar om slöseri, vad man vill göra åt det, om beredskapsskatt och om hur försvaret fungerar nu. Läs deras svar nedan.

Fyra frågor till alla riksdagspartier:

1. En rapport från Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemet från 2019 visar att det försvinner 18 miljarder kronor per år i välfärdsfusk. Vad vill ditt parti göra åt det om ni vinner valet?
2. Anser ni att slöseri med skattemedel är ett problem i Sverige?
3. Efter Rysslands invasion av Ukraina har regeringen aviserat att man vill höja anslagen till det militära försvaret till 2 procent av BNP (motsvarar 108 miljarder per år) och finansiera det genom en särskild beredskapsskatt. Skulle den höjningen kunna finansieras på något annat sätt än höjd skatt?
4. Anser ni att det militära försvaret fungerar på ett effektivt sätt i dag?

Socialdemokraternas svar

Hej,
Tack för ditt mail och påminnelsen! Tyvärr hinner vi inte med att svara den här gången. Ha en fin dag och glad påsk så småningom! Allt gott,

/Ayan Jamil, Socialdemokraterna

Centerpartiets svar

1. Polisen behöver avlastas för att kunna koncentrera sig på annan brottslighet. Det bör därför utredas om Försäkringskassan ska ta över ansvaret från polis och åklagare att utreda brott mot våra gemensamma försäkringssystem, likt Skatteverket som i dag har ansvar att utreda skattebrottslighet. Samtidigt behöver sekretessbestämmelser inom och mellan myndigheter ses över och uppdateras för en effektivare brottsbekämpning.
2. Ja, det är ett problem som prioriteras för dåligt i dag. I centrum borde välfärdens kärnuppgifter som polis, försvar, totalförsvar med livsmedelsförsörjning, infrastruktur och grundläggande ekonomisk trygghet vara. Därutöver borde skatterna på arbete och företagande vara sådana att det gynnar jobbskapande och tillväxt. Samtidigt ser vi hur det offentligas digitalisering ibland går för långsamt samt är dyr och illa anpassad till användarna. I våra budgetar har vi därför beting om ökad produktivitet, att spara på till exempel dyra lokaler och att minska handläggning, på alla myndigheter. Men också på ökat kundfokus i leveranser av offentliga tjänster.
3. Självklart ska en sådan grundläggande statlig uppgift som försvaret ha första prioritet till våra gemensamt betalade skattemedel, och till reformutrymmet som skapas genom att tillväxt ger ökade skatteintäkter. Om resurserna inte räcker måste det vara andra utgifter som får stryka på foten och prioriteras ned. Att uppfinna en särskild skatt vore att göra helt omvänt.
4. När en så snabb och nödvändig upprustning sker är det samtidigt viktigt att det sker kostnadseffektivt, med mycket försvarsförmåga per krona för ett litet land som Sverige. Då måste vi hålla ögonen på att upphandlingar sker mer effektivt, och att enskilda vitala, men mycket kostsamma, system kan utvecklas inom kostnadsramar som inte tränger undan bredden i vår försvarsförmåga.

/Martin Ådahl, Centerpartiet

Moderaternas svar

1. För att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten behöver staten bland annat återta kontrollen över folkbokföringen.
   Moderaterna vill därför att Sverige genomför en nationell folkräkning. Därtill vill vi även att en bidragsbrottsenhet inrättas på Försäkringskassan och ansvaret för att åtala bidragsbrott flyttas till Ekobrottsmyndigheten. Vidare behöver ett tydligt krav införas för samtliga relevanta myndigheter att aktivt vidta åtgärder för att motverka missbruk. Framför allt ska alla myndigheter som betalar ut olika former av bistånd och ersättningar ges ett tydligt uppdrag att motverka bidragsbrott och välfärdsfusk.
2. Det är i allra högsta grad ett verkligt och allvarligt problem. Den som betalar skatt ska veta att skattepengarna gör verklig nytta. Skattepengar ska inte gå till rent slöseri eller ner i fickorna på kriminella. Vi vill prioritera bättre bland statens utgifter och sätta stopp för skatteslöseriet, skattefusket och välfärdsbrottsligheten.
3. Det ekonomiska utrymme som finns under de kommande åren bör först och främst inriktas till att stärka försvar, rättsväsende och välfärd. Nästa regering behöver framför allt fokusera på hur man till 2025 snabbt kan stärka den svenska försvarsförmågan, och inte på att införa en så kallad beredskapsskatt.
4. Det svenska försvaret fungerar väl inom ramen för dess nuvarande storlek och omfattning. Det är dock uppenbart att försvaret bör rustas för att än bättre kunna sköta sina åtaganden. För Moderaterna är det därför en central prioritering att kraftigt stärka det militära försvaret kommande år.

/Elisabeth Svantesson, Moderaterna

Liberalernas svar

1. Liberalerna vill bland annat förbättra folkbokföringen. Vi måste veta vem som bor var för att undvika fusk och brottslighet. En ny folkräkning är inte minst viktig för att undvika felaktiga bidragsutbetalningar.
2. Ja. Skattemedel ska användas till rätt saker. Annars urholkas förtroendet för hela vår samhällsmodell. Därför ska vi hushålla med skattemedlen där de används och säga nej till att använda dem i onödan. Därför avvisar vi rödgröna prestigeprojekt som höghastighetstågen och familjeveckan.
3. Det är självklart att vi ska stärka försvaret. Nu måste politiken prioritera offentliga kärnuppgifter som skola, polis, försvar och förutsättningar för energiförsörjning. Vi säger nej till alla planer på en socialdemokratisk beredskapsskatt.
4. Liberalerna är drivande både för ett försvar som får mer resurser och som använder befintliga resurser bättre. Därför kräver vi att den nya myndigheten för uppföljning och kontroll av totalförsvaret kommer på plats i år. Sverige behöver i grunden färre och inte fler myndigheter. Men i fallet försvaret ser vi stor nytta i att förbättra uppföljningen med en extern granskare.

/Mats Persson, Liberalerna

Miljöpartiets svar

1. Fusk och utnyttjande av välfärdssystem är ett allvarligt problem. Det undergräver förtroendet för skattesystemet och utgör en stor inkomstkälla för organiserad brottslighet. Vi ser positivt på att det sker ett alltmer aktivt arbete mot felaktiga utbetalningar i dess värsta form, organiserad brottslighet, genom myndighetssamverkan. Vi vill slå ihop Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, vilket både är en effektivitetsreform och minskar risken för felaktiga utbetalningar.
2. Varje skattekrona är ett förtroende som det offentliga får av skattebetalarna för att använda på bästa sätt. Att skattemedel inte går till det som är avsett eller används på ett oansvarigt sätt är ett problem och vi strävar efter att det inte ska förekomma alls.
3. För Miljöpartiet är det viktigt att finansieringen inte drabbar människor som redan har en ansträngd ekonomi eller tvingar fram besparingar i välfärden. Till exempel kan det vara rimligt att återinföra en värnskatt för personer med högre inkomstnivåer. Vi anser att Sverige i detta läge inte ska betala av på vår statsskuld i samma takt som innan.
4. Det jobbas på för fullt inom Försvarsmakten och frivilligorganisationerna med att förstärka alla olika försvarsgrenar: flygvapnet, armén, marinen och de gemensamma förbanden. Alla delar behövs för ett starkare försvar och det som är viktigast nu är att fokusera på uthållighet över tid och att vår försvarsförmåga generellt höjs.

/Janine Alm Ericson, Miljöpartiet

Vänsterpartiets svar

1. Vi vill bland annat bekämpa olika välfärdsbrott. Inom assistansen finns till exempel många olämpliga utförare. Därför vill vi att staten ska ha huvudmannaskapet för bedömningar av rätten till assistans, bland annat för att underlätta kontrollen.
2. Ja, skattemedel som är avsedda för vård, skola och omsorg som försvinner till privata vinster är ett stort slöseri med skattebetalarnas pengar.
3. Ökade försvarsutgifter ska inte belasta välfärden och det kan därför bli aktuellt med skattehöjningar.
4. Svår fråga. Vänsterpartiet tycker att det svenska totalförsvaret behöver stärkas. Det gäller det militära och inte minst det civila försvaret.

/Ali Esbati, Vänsterpartiet

Sverigedemokraternas svar

1. Vi vill strama upp regelverket, öka kontrollverksamheten och genomföra en nationell folkräkning.
2. Ja, tveklöst. Både nuvarande och tidigare regeringar är experter på att slänga mångmiljonbelopp på meningslösa åtgärdsprogram och en svällande byråkrati samtidigt som man försummar statens kärnuppdrag.
3. För det första vill vi se att tvåprocentsmålet in i grundlagen. Detta för att förhindra att klåfingriga politiker använder det som en budgetregulator för att finansiera annat skräp. Vi har också sedan vårt riksdagsinträde ständigt budgeterat för betydligt högre försvarsanslag utan att göra
   på statens övriga kärnuppdrag. Vi ser inget behov av nya, eller höjda, skatter. Vad som krävs är andra prioriteringar.
4. Både nuvarande och tidigare regeringar har sedan tidigt 1990-tal nedprioriterat och genomfört nedskärningar i försvaret. Trots dessa, minst sagt, icke-optimala förutsättningar har Försvarsmakten behållit en effektiv och professionell organisation. Utifrån de förutsättningar som finns anser vi att försvaret är effektivt, även om ökade resurser givetvis givit än bättre förutsättningar.

/Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraterna

Kristdemokraternas svar

1. Vi har i en rapport presenterat ett 50-tal förslag som alla syftar till att komma åt det vi benämner välfärdsbrottslighet. Det krävs en bred palett av åtgärder på ett flertal områden. KD vill inrätta en ny myndighet som ansvarar för alla välfärdsutbetalningar, inklusive de från kommuner och länsstyrelser. Vi vill se över dagens sekretesslagstiftning liksom bidragsbrottslagen och skärpa id-kontroller samt utöka möjligheten för myndigheter och underrättelseverksamhet att inhämta mer information.
2. Ja, slöseri med skattemedel är ett problem. Sverige har ett mycket högt skattetryck, men trots det fungerar inte välfärden som den ska. Allt beror inte på resursbrist och Sverige behöver komma bort från tanken att varje utmaning kan mötas med en säck med pengar. Det gäller även att arbeta med effektivisering.
3. Vi ställer oss bakom och har drivit på för att två procent av BNP ska gå till försvaret. En beredskapsskatt är däremot ett dåligt förslag som vittnar om regeringens oförmåga att prioritera. Vi måste kunna finansiera försvaret på annat sätt än att höja skatterna.
4. Försvarsförmågan måste stärkas brett, givet det säkerhetspolitiska läget, och Försvarsmakten behöver byggas ut kraftigt och så snart som möjligt nå två procent av BNP. Samtidigt är det viktigt att det kan ske på ett kostnadseffektivt sätt så att vi får mesta möjliga försvarsförmåga för pengarna.

/Jacob Forssmed, Kristdemokraterna