Regerandet kostade mer när fyra partier blev två
aug 16, 2018
|
Slöseriombudsmannen
Med mindre än en månad kvar till valet är det hög tid att granska regeringen och hur regeringskansliet har förändrats de senaste fyra åren. För det har hänt en hel del i rikets styrelse.
Regeringskansliet har svällt explosionsartat de senaste fyra åren. Anslagen till regeringskansliet har ökat med 936 miljoner till 7,8 miljarder kronor. Det motsvarar en anslagshöjning på nästan 14 procent och kan jämföras med förra mandatperioden då anslagen till RK bara ökade med 138 miljoner eller 2 procent. Ökningen är alltså sju gånger större de senaste fyra åren jämfört med förra mandatperioden.
I budgeten prognostiseras utgiftsutvecklingen för olika utgiftsområden tre år fram i tiden och när man tittar på budgeten för 2015 var prognosen över regeringskansliets kostnader 2018 ”bara” 7,2 miljarder. Det är alltså nästan 600 miljoner mer budgeterat för regeringskansliet 2018 än vad regeringen själv räknade med för tre år sedan.
Det kan nog till viss del förklaras av att det är fler som arbetar på regeringskansliet idag. Totalt har antalet anställda på regeringskansliet ökat med 130 personer de senaste fyra åren. De politiska tjänstemännen har också blivit fler under mandatperioden. Regeringskansliet hade 188 politiska tjänstemän 2014 och till 2017 hade de ökat till 204 heltidstjänster på årsbasis. I snitt har alltså regeringens ministrar nio politiska tjänstemän anställda i sin stab.
Vad är det egentligen regeringen Löfven gör med alla pengar? Om något kan man tycka att regeringskansliets kostnader borde ha minskat under mandatperioden. Det borde vara enklare för två partier att komma överens och regera än för fyra partier att göra detsamma. Det är färre som ska sitta med och förhandla och färre som måste sätta sig in i ärendena. Kostnaderna för regerandet borde ha minskat när fyra regeringspartier blev två. Men så har det alltså inte varit. Det är en dåligt bevarad hemlighet att S och MP ofta har haft svårt att komma överens och här har vi nog en del av kostnaden för de rödgröna samarbetssvårigheterna.
Regeringskansliet är inte slöseri med skattepengar. Men man frågar sig allt varför det kostar så mycket mer att regera idag än det gjorde för fyra år sedan.
Den största skillnaden när man tittar på Regeringskansliets utgifter är kostnaderna för personal. Enligt Regeringskansliets årsredovisning har dessa kostnader ökat med 414 miljoner kronor till 5,3 miljarder mellan 2014–2017. Av detta är 141 miljoner ökade lönekostnader och 273 miljoner andra kostnader.
Investeringarna i byggnader och anläggningstillgångar varierar mellan åren, men har varit tämligen konstant över tid. 2014 var t ex de totala investeringarna 249 miljoner, medan de var 313 miljoner 2017, en skillnad på 64 miljoner. Lokalkostnader och övriga driftskostnader har också blivit dyrare och ökat med 57 miljoner mellan 2014-2017.
Tittar man på hur kostnaderna förändrats på olika departement är skillnaderna stora, här är skillnaden mellan 2014-2017 enligt Regeringskansliets årsredovisning:
Statsrådsberedningen +10%
Näringsdepartementet +64%
Kulturdepartementet +58%
Miljö- och energidepartementet +25%
Justitiedepartementet +17%
Utrikesdepartementet +16%
Finansdepartementet +12%
Utbildningsdepartementet +6%
Arbetsmarknadsdepartementet -4%
Socialdepartementet -6%
Försvarsdepartementet -9%
Gemensamma kostnader -16%
Mest har alltså anslagen ökat på Näringsdepartementet. Under Mikael Dambergs första tre år ökade kostnaderna med 64%. Ändå blev det ingen innovationskatapult eller industrikansler. Man frågar sig vad det är Näringsdepartementet gör för alla pengar? Eller varför det kostar 58% mer för Alice Bah Kuhnke att administrera kulturstödet? Carl Bildt fick en del kritik för att han reste så mycket och han tvingades stänga ambassader när S, V, MP och SD gick samman och gav regeringen mindre pengar. Men kostnaderna på UD har ökat med 16% sedan Margot Wallström tog över.
En eloge till socialminister Annika Strandhäll, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och försvarsminister Peter Hultqvist. De sitter på några av regeringens viktigaste portföljer, men är faktiskt de enda som har dragit åt svångremmen. Starkt jobbat!
Källor:
Anställda RK https://www.regeringen.se/regeringskansliet/regeringskansliets-anstallda/
Fotnot
Mikael Dambergs pressekreterare hörde av sig och ville förklara varför kostnaderna på Näringsdepartementet ökat med 64 procent. Uppskattar att det finns ministrar som tar kostnadsutvecklingen på allvar och publicerar därför svaret här:
Om det stämmer innebär det att Näringsdepartementets kostnader minskat med 157 miljoner eller nästan en tredjedel med Mikael Damberg vid rodret. Samtidigt innebär det att kostnaderna på Finansdepartementet och Socialdepartementet ökat med mer än vad som anges ovan.
