Miljardbesparingen som försvann
jun 25, 2018
|
Nyheter
Inför valet 2014 lovade Magdalena Andersson att en socialdemokratisk regering skulle spara miljarder på myndigheter. Det är ett vallöfte de flesta väljare nog kan ställa sig bakom. Vi kan och ska ställa krav på att myndigheterna använder våra skattepengar så effektivt som möjligt och inte slösar skattepengar på onödiga saker.
Magdalena Andersson meddelade att om hon blev finansminister skulle hon tillsätta en särskild enhet på finansdepartementet som skulle göra omfattande genomlysningar av de 20 största myndigheterna. Målet var att spara 10 miljarder på myndigheternas administration. Men någon sådan enhet blev det aldrig.
Hur har det då gått med löftet att spara 10 miljarder? Trots att regeringen har inrättat nya myndigheter, som myndigheten för etikprövning och delegationen mot segregation har det totala antalet myndigheter fortsatt minska, om än lite långsammare än tidigare. Sverige hade 370 myndigheter 2014 och idag ligger antalet myndigheter på 343.
Däremot har kostnaderna på de stora myndigheterna inte minskat. Om man jämför anslagen i statsbudgeten har kostnaden för skattebetalarna tvärtom ökat för de 20 största myndigheterna, om man rensar bort universitet och högskolor (där anslagen också har ökat). Här är en tabell på hur anslagen i statsbudgeten förändrats mellan hösten 2014 och hösten 2018, myndigheterna i kostnadsmässig storleksordning:
Tabell utgiftsökningar 2014-2018
Försvaret +6,1 miljarder
Polisen +3,4 miljarder
Försäkringskassan +0,9 miljarder
Kriminalvården +0,8 miljarder
Arbetsförmedlingens administration +1,3 miljarder
Skatteverket +0,6 miljarder
Regeringskansliet +1,0 miljarder
Migrationsverket +2,1 miljarder
Transportstyrelsen +0,1 miljarder
Kronofogdemyndigheten +0,1 miljarder
Tullverket +0,2 miljarder
Trafikverket +0,1 miljarder
Åklagarmyndigheten +0,2 miljarder
Säkerhetspolisen +0,4 miljarder
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap +0,1 miljarder
Kustbevakningen +0,1 miljarder
Sida +0,2 miljarder
Statens institutionsstyrelse +0,2 miljarder
Försvarets radioanstalt +0,2 miljarder
Riksdagsförvaltningen +0,1 miljarder
Totalt: +18,2 miljarder
Istället för att minska utgifterna med 10 miljarder på de 20 största myndigheterna har utgifterna istället ökat med 18,2 miljarder och samtliga stora myndigheter kostar mer idag än de gjorde 2014. Universitet och högskolor har medvetet valts bort i granskningen, men även där ökar kostnaderna. I vissa fall handlar kostnadsökningarna om medvetna prioriteringar som Försvaret eller Polisen.
Men vallöftet att effektivisera myndigheter och spara på administration är utan tvekan ett vallöfte som regeringen glömde när de fick nycklarna till Rosenbad. Även om det inte hade gått att spara så mycket som 10 miljarder var det faktiskt en vällovlig ambition. Vi kan få ännu mer välfärd för de skattepengar vi betalar, men då gäller det att hushålla med resurserna så gott det bara går.
Skattebetalarnas vd Christian Ekström skriver om detta på SVT.
