
Skattebroms ska stoppa högre kommunalskatter
En skattebroms ska sätta stopp för högre kommunala skatter. Det hoppas i alla fall regeringen som nu tillsätter en utredning om hur en kommunal skattebroms skulle kunna utformas. Dessutom ska utredningen undersöka hur en motsvarande bonus skulle kunna utformas för kommuner som sänker skatten. Målsättningen är att hitta sätt att hålla kommunalskatten nere och öka kommunernas effektivitet.
Sveriges kommunalskatter är nu de högsta någonsin, med en genomsnittlig kommunal skattesats på 32,41 procent år 2024. Till följd av de stora statsbidrag som kommuner och regioner får, och hur skatteutjämningssystemet och även jobbskatteavdraget är utformat så behöver inte kommunerna ta den fulla smällen av en skattehöjning, utan notan skickas till stor del till övriga kommuner. Det ökar risken för att kommunerna väljer att höja skatten istället för att effektivisera och utveckla sin verksamhet.
Bakgrunden är att kommunalskatterna nu är de högsta någonsin, med en genomsnittlig kommunal skattesats på 32,41 procent år 2024.
– En skattebroms som uppmuntrar kommuner och regioner att effektivisera sin verksamhet är mycket välkommet. Kostnaderna för kommuner och regioner har vuxit kraftigt de senaste åren, men utan förbättrade resultat. Det är dags att man börjar fokusera mer på att leverera större skattenytta för medborgarna istället för att vältra över kostnader på skattebetalarna, konstaterar Erik Bengtzboe, chefekonom på Skattebetalarna.
Kommunal skattebroms är inget nytt i Sverige. Redan 1990 infördes ett skattestopp för de kommande åren som förhindrade kommunerna att höja skatten. Och mellan 1997 och 1999 fanns en kommunal skattebroms på plats för att sänka kommunernas skattehöjaraptit.
Annika Wallenskog, tidigare chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), ska leda utredningen. Utredningen ska vara klar i slutet av februari nästa år.