Regeringen: Sänkt skatt på lön och pension, men fler tvingas betala statlig inkomstskatt

Regeringen kommer att presentera budgeten för riksdagen den 20 september, men de har redan börjat avslöja några nyheter. En av de förändringar som presenteras är att skatten på löner och pensioner sänks, men samtidigt kommer fler att behöva betala statlig inkomstskatt.

Nytt jobbskatteavdrag

Det blir ett nytt jobbskatteavdrag på 11 miljarder kronor. Det är riktat mot personer med låga och normala inkomster. Om du tjänar 25 000 kronor i månaden blir det nya jobbskatteavdraget på 1 356 kronor per år, vilket motsvarar sänkt skatt med ungefär 300 kronor per månad när även grundavdraget och tidigare jobbskatteavdrag höjs med inflationsindexering. För de som tjänar 35 000 kronor i månaden blir jobbskatteavdraget 2 761 kronor per år, eller drygt 400 kronor per månad i lägre skatt efter inflationsindexering. Det nya jobbskatteavdraget planar sen ut och blir 3 251 kronor per år för personer med inkomster nära 40 000 kronor per månad och uppåt.

Sänkt skatt på pensioner

Dessutom planerar regeringen att sänka skatten på pensioner genom att öka det avdrag som gäller när man når pensionsåldern. Totalt kommer detta att leda till en skattesänkning på 2 miljarder kronor.

Ingen inflationsjustering av den statliga inkomstskattegränsen

Samtidigt föreslår regeringen att man ska pausa den lagstadgade inflationsjusteringen av den statliga inkomstskatten för 2024. Det innebär att gränsen för när man börjar betala statlig inkomstskatt kommer att förbli 51 000 kronor per månad istället för att höjas till 57 000 kronor per månad. Enligt regeringens beräkningar kommer detta innebära att 300 000 fler kommer att betala statlig inkomstskatt 2024, och totalt kommer 1,1 miljoner löntagare att betala mer skatt än om indexeringen hade fortsatt.

Positivt och negativt

Det är positivt att det införs ett nytt jobbskatteavdrag och att skatten på låga och normala inkomster och pensioner sänks. Det uppmuntrar fler människor att arbeta och minska incitamenten att vara beroende av bidrag. Men Sverige har fortfarande höga skatter, även för personer med låga inkomster, och övergången från bidrag till arbete är fortfarande inte tillräckligt lönsam.

Däremot är det ett stort misstag att pausa indexeringen av den statliga inkomstskatten. Det leder till höga marginalskatter som gör det mindre attraktivt att arbeta, och kommer leda till färre arbetade timmar. Det är också viktigt att göra det mer lönsamt att arbeta och att justera gränserna för statlig inkomstskatt, inte minst när andra gränser räknas upp och exempelvis minskar tjänstepensionsinbetalningar.

Slutligen, det är inte rätt att ställa det nya jobbskatteavdraget och höjningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt mot varandra. Sverige behöver både lägre skatt på låga och höga inkomster. Den totala skattebördan är stor, så det är möjligt att göra förbättringar på båda fronterna.

Regeringen har också meddelat att de kommer att kompensera de som drabbas av höjningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt (födda 1957), men detaljerna kommer senare och utbetalningar planeras från sommaren 2024.

Skattebetalarnas arbete fortsätter

Sverige har idag världens femte högsta skattetryck och en vanlig medelinkomsttagare betalar mer än hälften av sin lön i skatt. Då behövs det någon som arbetar för lägre skatter och minskat slöseri med dina skattepengar. Det gör vi!

Skattebetalarna arbetar för att sprida kunskap och skapa opinion i alla frågor som rör skatter. Vi granskar slöseri med skattepengar och utreder hur stat, kommuner och regioner kan bli effektivare. Vi gräver fram fakta, skriver rapporter och påverkar politiker. Skatterna är ditt livs största utgift. Men får du valuta för dina skattepengar?

Läs mer om de frågor vi driver

Bli medlem och hjälp oss därmed att driva arbetet mot lägre skatter och minskat slöseri med dina skattepengar.