Sänk marginalskatten så får staten mer pengar

DEBATT De senaste årens skattehöjningar på arbete har motiverats med att välfärdens finansiering måste säkras. Men skatter ökar inte resur­ser, utan omfördelar. Det som skapar resurser till välfärden är ekonomisk tillväxt genom innovation, fler och växande företag och fler sysselsatta med god inkomst­utveckling. Regeringens politik går i rakt motsatt riktning och gör ­arbete mindre lönsamt, vilket i förlängningen ut­armar grunden för ökat välstånd och god välfärd. Detta är ingen kärnfysik, men ändå ser vi skatt efter skatt på just arbete och företagande höjas.

Konsekvensen av att ha världens högsta marginalskatt är att antalet arbetade timmar bland framför allt högkvalificerade männi­skor sjunker. En opinionsundersökning från Skattebetalarna visar att många svenskar hellre vill byta till fler semesterdagar och minskad arbetstid i stället för en löneökning. Särskilt intressant är att denna vilja ökar när man har inkomster som ligger vid brytpunkterna för statlig inkomstskatt. 

Totalt anger 16 procent i undersökningen att de vid de senaste tre årens löneförhandlingar försökt få annan förmån i stället för höjd lön. Andelen ökar till nära tre av tio personer i gruppen som har inkomster vid den nedre brytpunkten (37 700 kronor per månad) och bland dem som påverkas av minskat jobbskatteavdrag (över 50 500 kronor per ­månad). Särredovisas gruppen som ligger strax under brytpunkten för värnskatt (54 300 kronor per månad) så ökar andelen till fyra av tio. Därtill svarar var fjärde person i undersökningen att de skulle minska sin arbets­tid om deras inkomst­skatt höjdes med 5 procentenheter. Även här ökar andelen vid brytpunkterna.

Så varför driver regeringen denna politik om höga marginalskatter påverkar männi­skors vilja att arbeta negativt? Ökar det kanske ändå skatteintäkterna till välfärden? Nej. Skattebetalarna kan nu visa att även en internationell jämförelse visar att så inte är fallet. 

I en ny rapport har vi låtit nationalekonomen Fabian Wallen undersöka hur den ­högsta marginalskatten samt intäkterna från hushållens inkomstskatter har utvecklats i samtliga EU-länder under perioden 2005–2015. Flertalet av medlemsländerna har genom­fört stora förändringar av marginalskatten under det senaste decenniet. Resultatet visar att skatteintäkterna i genomsnitt har ökat mer bland de EU-länder som har sänkt den högsta marginalskatten jämfört med de medlemsländer som har höjt den. 

Extra intressanta är erfarenheterna från Danmark och Storbritannien, två länder jämförbara med Sverige där den högsta marginal­skatten förändrats på­tagligt under perioden. 

2010 sänktes den högsta marginalskatten i Danmark med 7 procentenheter från cirka 63 till 56 procent. Trots att danska Finans­ministeriet räknade med att enbart drygt 40 procent av skattesänkningen skulle vara finan­sierad på kort sikt, ökade intäkterna från hushållens inkomstskatter åren efter skattereformen (justerat för inflation och befolknings­utveckling). Detta efter att ha sjunkit trendmässigt sedan 2005.   

2010 höjdes den högsta marginalskatten i Stor­britannien från 40 till 50 procent. Enligt det brittiska finansdepartementets beräkningar förväntades skattehöjningen bidra till en förstärkning av statsfinanserna med cirka 3 miljarder pund per år. Men redan efter ett par år visade sig effekten vara betydligt mindre än väntat, kanske till och med nega­tiv. 2013 sänktes därför marginalskatten till 45 procent, och därefter har intäkterna ökat gradvis.

Det finns alltså inget som motiverar att Sverige har världens högsta marginalskatter. I en öppen ekonomi blir det dessutom en ­direkt konkurrensnackdel att beskatta inkoms­ter så hårt som man gör i Sverige. I dag drabbas runt var tredje heltidsarbetande av inkomstskattens oproportionella progressivitet och företag vittnar om svårigheter att rekrytera och behålla kompetent personal till följd av skatte­nivåerna. För ett konkurrenskraftigt Sverige är det därför av avgörande betydelse att sänka världens högsta marginalskatter på arbete. 

En avskaffad statlig inkomstskatt skulle öka drivkrafterna och samtidigt inbringa mer pengar till statskassan. Det är en reform Sverige inte har råd att vara utan om vi vill fortsätta ha en skattefinansierad välfärd för alla. 

Christian Ekström, vd Skattebetalarna

Sofia Linder, chefekonom Skattebetalarna

Debattartikeln publicerades i SvD den 27 juni 2017 och går att hitta här

Rapporten ”Förändringar marginalskatter i EU 2005-2015” finns här