Se fler nyheter

feb 05, 2021


Nyheter

Remissyttrande om familjevecka

Regeringens förslag om familjevecka har varit ute på remiss och Skattebetalarna har inkommit med ett remissyttrande. Nedan följer remissyttrandet till regeringens promemoria DS 2020:24 Införande av en familjevecka påbörjas – familjedagspening vid lov, studiedagar och utvecklingssamtal.

Efter remissyttrandet följer en länk till Arbetsmarknadsnytt som skriver i samma ämne.

 

Skattebetalarnas Förening avstyrker förslaget om införande av en familjevecka. Införandet av en så kallade familjevecka skulle få stora samhällsekonomiska kostnader som är undermåligt motiverade. Särskilt mot bakgrund av rådande ekonomiska situation bör reformer som stärker svensk konkurrenskraft snarare än försvagar den prioriteras.

 

Familjeveckan – en oerhört kostsam reform

Införandet av en familjevecka var ett av Socialdemokraternas viktigaste vallöften inför valet 2018, och är en del av Januariöverenskommelsen mellan regeringen och dess samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna. Fullt utbyggd ska familjeveckan ge samtliga vårdnadshavare med barn i åldrarna 4-16 fem dagar var för extra ledighet i samband med lov, stängningsdagar och utvecklingssamtal. Som ett första steg föreslås i promemorian DS 2020:24 Införandet av en familjevecka påbörjas att det inledningsvis handlar om att införa tre, två eller en dag per vårdnadshavare och år. För den som är ensam vårdnadshavare gäller det dubbla. Vårdnadshavare ska ersättas för förlorad arbetsinkomst med en familjedagspeng, på samma nivå som tillfällig föräldrapenning.

Enligt regeringens egna beräkningar blir den direkta kostnaden för staten en miljard kronor per införd familjedag i utbetalningar av familjedagspeng. Det förutsätter dock att familjedagarna inte nyttjas fullt ut av Sveriges 1,6 miljoner vårdnadshavande som har rätt till dem. Med en högre nyttjande grad stiger också den direkta kostnaden till över 1,5 miljarder kronor per dag och år. De faktiska offentliga kostnaderna blir ju självfallet högre än så när bortfall av skatteintäkter också räknas med.

Den stora kostnaden för familjeveckan är dock den samhällsekonomiska. Enligt regeringens egna beräkningar kommer ett införande av familjeveckan kosta minst 2,5 miljarder kronor per införd dag i minskat BNP. Det är en beräkning som är behäftad med stor osäkerhet, men får lov att anses vara en konservativ bedömning. I realiteten kommer den samhällsekonomiska kostnaden vara betydligt större än så. En rimlig bedömning ligger snarare någonstans i spannet 3 till 8 miljarder kronor per införd familjedag i minskad BNP. För hela familjeveckan landar samhällskostnaden på någonstans mellan 15 och 40 miljarder kronor i minskad BNP, beroende på i vilken mån den nyttjas och i vilken mån det är möjligt för arbetsgivare att täcka upp frånvarande personal med annan personal. Enligt regeringens bedömning är det sannolikt att drygt 20 procent av frånvaron kommer täckas upp av annan anställd personal. Övrig frånvaro behöver täckas genom annan arbetskraft. Mot bakgrund av den stora personalbrist som redan råder, och som är prognostiserad att fortsätta förvärras, är det osannolikt att annan arbetskraft kommer kunna ersätta för den frånvaro som reformen skapar. Resultatet kommer bli sänkt tillväxt, med andra ord ett Sverige där vi alla blir fattigare, och därtill förvärrad personalbrist i bristyrken. Det kommer på kort sikt skada vår ekonomi något, men på lång sikt göra Sverige än mindre konkurrenskraftigt i omvärlden.

Den ekonomiska kris vi nu genomlider till följd av coronapandemin ställer hårda krav på en ekonomisk politik som underlättar återhämtning. Hitintills under pandemin har krisåtgärder från staten handlat om att begränsa smittspridningen och undvika de omedelbara ekonomiska konsekvenserna av både pandemin och smittspridningsbegränsningar. Med stöd så som permitteringsstöd har stora uppsägningar försökts undvikas, och bland annat a-kassan har stärkts för att mildra konsekvenserna för dem som väl förlorat sitt arbete.  En rad andra åtgärder har också vidtagits för att undvika konkurser i företag som egentligen är ekonomiskt hälsosamma. Alla dessa åtgärder kommer dock till en stor kostnad. En rekordstor statsbudget blev därmed resultatet för år 2020, och även år 2021 blir för skattebetalarna ett kostsamt år. Dessa kortsiktiga åtgärder är i huvudsak långsiktigt motiverade, men förutsätter en politik där återhämtning prioriteras. Reformer som stärker svensk konkurrenskraft är nödvändiga för att täcka de både de direkta kostnader som coronapandemin orsakat, men också den förlorade ekonomiska utveckling som krisen inneburit. Sverige stod redan innan krisen för betydande framtida problem med en åldrande befolkning, svag produktivitetsutveckling och svag ekonomisk tillväxt per capita. Försörjningskvoten ökar framgent, och om det offentliga ska kunna leverera välfärd i enlighet med de löften som politiker ställt ut behöver åtgärder för ökad tillväxt prioriteras. Ur det perspektivet blir familjeveckan direkt kontraproduktiv.

 

Omotiverade begränsningar för den enskilde

Sverige har redan idag världens mest generösa föräldraförsäkring som underlättar för människor att kombinera arbetslivet med att bilda familj. Självfallet vore det möjligt att göra uttaget av föräldradagar mer flexibelt för att underlätta uttag även för större barn om det vore det som regeringen avser. Föräldraförsäkringen har dock tidigare fått kritik för att vara för flexibel när det gäller uttag av dagar, och en rad förändringar har genomförts av föräldraförsäkringen för att just koncentrera uttaget av föräldradagar till när barnet är litet. Familjeveckan kommer att ha rakt motsatt effekt, då hela syftet är att underlätta uttag för större barn. Den politiska klåfingrighet som detta så tydligt blottlägger är något som medborgare och skattebetalare bör reagera på.

”Familjeveckans syfte ska vara att underlätta för förvärvsarbetande föräldrar att kombinera arbetsliv och familjeliv, förbättra förutsättningarna för föräldrar att förvärvsarbeta, främja minskat deltidsarbete samt att ge föräldrar till något äldre barn bättre möjligheter att i vissa utpekade situationer vara lediga tillsammans med barnen.” Så motiverar regeringen införandet av en familjevecka. Det är dock med betydande begränsningar som regeringen avser att föräldrar ska få mer flexibilitet i avvägningen mellan arbetsliv och familjeliv. Regeringen konstaterar bland annat att föräldrapenningen i dagens utformning inte utgör ett alternativ till familjeveckan då den är för flexibel för att uppnå de mål som regeringen avser med familjeveckan. Familjers egen uppfattning kring vilken flexibilitet som just de behöver för att kombinera arbetsliv och familjeliv är alltså något som regeringen ser som ett hinder. Utformningen av familjeveckan innebär förvisso möjlighet till ökad ledighet för föräldrar, men under betydande restriktioner. Man kan fråga sig om det inte vore bättre att underlätta uttag av föräldraledighet för att möta det behovet och därmed minimera den politiska godtyckligheten. De stora samhällsekonomiska kostnader som reformen medför lägger dock än större hinder för familjer och individer att själva forma den flexibilitet som behövs för att kombinera arbetsliv och familjeliv. Stora resurser låses upp för att ledighet ska användas på just det sätt som reformer kräver, och minskar därmed möjligheterna för människor att fatta de besluten själv. Men för den som exempelvis önskar arbeta hårt under delar av livet för att kunna fokusera på familjen i andra delar av livet får försämrade möjligheter. Det är nämligen konsekvensen av politiska beslut som äter upp stort samhällsekonomiskt utrymme. När samhällsresurser ska förbrukas så som politiker förespråkar och beslutar så blir det mindre makt kvar för oss andra att fatta beslut om hur våra liv ska se ut. Det är därför det finns goda skäl, utöver de strikt ekonomiska, för politiken att undvika onödig detaljreglering och politiska pekfingrar. Hur välmenad familjeveckan än är så är det en onödig detaljreglering av familjers ledighet. Dessutom en dyr sådan.

 

Skattebetalarnas Förening

 

Christian Ekström                                                                          Erik Bengtzboe

Vd                                                                                                    chefekonom

 

Läs även Arbetsmarknadsnytt i samma ämne

Nya siffror: En majoritet av svenskarna säger nej till familjevecka

 

Håller du med oss - bli medlem!

Håller du med om att skatterna behöver sänkas och att slöseriet med dina skattepengar bör minskas? Bli medlem i Skattebetalarna för endast 295 kronor som privatperson, 100 kronor som student och 399 kronor som företagare.

Bli medlem

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha 399 kronor direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha medlemsavgiften 295 kronor för det första året direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.