Poddar för miljoner – så mycket kostade varje avsnitt

Kommunikationskostnaderna inom offentlig sektor ökar, och enbart myndigheternas “påverkanskommunikation” kostar drygt 1,5 miljarder kronor per år. Förutom platsvarumärken, profilprodukter, varumärkesbyggande, PR, reklam och annonsering så går dina skattepengar också till en bred palett av poddar. Botaniska trädgårdar, rasism, strålsäkerhet, sexuell hälsa och finansiell rådgivning. Det finns skattefinansierade poddar om det mesta.

Slöseriombudsmannen har granskat skattefinansierade poddar och kostnaderna varierar betänkligt. I det övre kostnadssegmentet finner man Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd som lagt 82 704 per avsnitt och Sjunde AP-fonden som betalar mellan 30 000 och 120 000 kronor per avsnitt.

Men värst i klassen är Kriminalvårdens podcast. Igen. När Medierna i P1 2023 granskade 15 myndighetsproduktioner visade det sig att de betalat 129 000 kronor per avsnitt. Slöseriombudsmannen kan idag avslöja att Kriminalvården slagit sitt tidigare rekord och blivit 43 procent dyrare sedan dess: under 2024 och 2025 betalade man 185 000 kronor per avsnitt. Därutöver lade man 3,7 miljoner kronor på reklam och marknadsföring av podden under samma period.

Så mycket kostade varje avsnitt 

• Kriminalvården: 185 000 kr
• 7AP-fonden: 30–120 000 kr
• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd: 82 704 kr
• MSB: 68 304 kr
• Socialstyrelsen: 37 500 kr
• Forum för Levande Historia: 34 699 kr
• Trafikverket: 32 285 kr
• Jordbruksverket: 29 333 kr
• Vinnova: 27 683 kr
• BRÅ: 27 024 kr
• Svenska Kraftnät: 26 645 kr
• Statens Fastighetsverk: 23 586 kr
• Statens museer för världskultur: 16 945 kr
• Arbetsmiljöverket: 15 000 kr
• SCB: 13 194 kr
• Skolverket: 7 706 kr
• Kulturrådet: 7 352 kr
• Specialpedagogiska skolmyndigheten: 4 272 kr

Ovan är bara ett urval av poddar som redovisat jämförbara siffror, där inrapporterad totalkostnad delats med antalet publicerade avsnitt. 

Sjunde AP-fonden lägger 2,5–3 miljoner kronor per år på “den här typen av bredare kommunikation, där poddarna är en av komponenterna”. Ett enskilt avsnitt kostar 30 000-120 000 kronor beroende på inslag av intern- och extern produktion.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds podcast, som leds av Nour El-Rafai kostade 661 631 kronor att producera under 2022–2023, vilket blir 82 704 kronor per avsnitt (och ungefär lika mycket som programledaren fick i ersättning).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har för närvarande ingen aktiv podd, men har tidigare producerat poddar för omkring 1,5 miljoner kronor: ”Om krisen kommer” producerades av ett externt produktionsbolag mellan 2014–2019 och kostade 716 440 kronor, eller 44 777 kronor per avsnitt. “Klara färdiga, berättelsen om en kris” producerades under 2022 och kostade 830 500 kronor. Om vi räknar bort de 112 500 kronor som gick till manus och konceptarbete (samt användes i separata informationskampanjer) så kostade den 143 600 kronor per avsnitt. Sammantaget betalade myndigheten i genomsnitt 68 306 kronor per avsnitt.

Statens fastighetsverk SFV har sedan 2023 producerat två poddformat: “På plats i historien” samt kortpodden Anekdoten. På två år har den sammanlagda produktionen kostat 684 000 kronor, eller 23 586 kronor per avsnitt.

Under tre år har Brottsförebyggande rådet (BRÅ) lagt 621 552 kronor på sin podcast. 2023 uppgick kostnaden till strax över en kvarts miljon – 265 252 kronor, , vilket blir 27 024 kronor per avsnitt. 

Under samma tid lade Vinnova 782 350 kronor på sin podcast och 2023 uppgick också deras kostnad till strax över en kvarts miljon – 249 150 kronor, vilket blir 27 683 kronor per avsnitt.

Socialstyrelsen betalade förra året 150 000 kronor för sin podcast “På djupet” som då släppte fyra avsnitt, vilket ger en kostnad om 37 500 kronor per avsnitt.

Forum för Levande Historia har lagt drygt en halv miljon kronor på podden “Prata rasism”, vars senaste avsnitt kostade 52 095 kronor. Slår man ut kostnaden över samtliga så blir den genomsnittliga kostnaden 34 699 kronor per avsnitt. Vidare producerar man podden ”Demokratin” internt, vars huvudsakliga kostnad är lönekostnader för myndighetens personal.

Trafikverket betalade 51 850 kronor för 14 avsnitt av ”Järnvägspodden” och 723 000 kronor för 10 avsnitt av “Klar för körkort”. Det blir 3 703 kronor per avsnitt för den ena och 72 300 kronor per avsnitt för den andra, eller 32 285 per avsnitt sett till båda.

De senaste två åren har Svenska Kraftnät lagt minst 825 996 kronor på “Kraftnätspodden” som är avsedd för interna medarbetare, vilket blir 26 645 kronor per avsnitt.

Sedan 2020 har Statens museer för världskultur lagt 321 960 kronor, eller 16 945 kronor per avsnitt, på podden “Inside the Box” som samproduceras tillsammans med Göteborgs universitet.

Kulturrådet betalade 124 998 kronor för Ambassadörens podcast, vilket blir 7 352 kronor per avsnitt.

Sedan 2013 har Skolverket betalat 2,4 miljoner kronor för sina poddproduktioner, vilket blir 7 706 kronor per avsnitt om man utgår ifrån antalet som släppts på deras Soundcloud (där antalet lyssningar för övrigt varierar från 100–1000 per avsnitt).

Specialpedagogiska skolmyndigheten har raderat “ett 25-tal” av de 100 avsnitt som släppts sedan 2019 “eftersom innehållet inte längre är relevant eller innehåller begrepp som inte längre används i skolvärlden.” 2023 släpptes i alla fall 11 avsnitt av podden ”Lika värde” till kostnaden av 47 000 kronor, eller 4 272 kronor per avsnitt.

På samma tema har Älmhults kommun en podcast om “digitala verktyg inom förskola och skola”, men vill inte berätta vad den kostat: “Det saknas underlag för totalkostnaden då arbetet med podden är en del av arbetet för att sprida kunskap om digitala verktyg och digital pedagogik” svarade en av de pedagogiska utvecklarna inom digitala verktyg (ja, det var hans riktiga titel) på kommunen.

Alla vill inte berätta

När jag begärde ut underlag från Polismyndigheten blev svaret att ingen av deras sju regioner driver någon podcast eller har gjort det under de senaste åren. Ändå släppte Polispodden Norvästra Skåne ett avsnitt så sent som i januari i år. Vidare har myndigheten tidigare producerat Polismyndigheten, Polispodden Stockholm, Podd om läget för Polisen och Rikspolischefens podd. 

Arbetsförmedlingen har ”inga kostnader för poddproduktion” trots att man producerat tre stycken. 

Vattenfall menar att man inte kan lämna ut uppgifterna “av bland annat konkurrensskäl” och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) lät meddela att man “inte redovisar kostnader för enskilda kommunikationsprojekt.”.

Poddar i egen regi

Svaret på den öppna frågan “Vad är totalkostnaden för er podcastproduktion?” har varierat betänkligt. Både i summor och sett till redovisningsmetoder. Gemensamt för majoriteten är att personalkostnader inte inkluderas, och allra vanligast rapporterades summan för extern produktion.

Men alla har inte använt sig av konsulter. Till de som producerar poddar i egen regi hör Rättsmedicinalverket (3  000 kr per år) och FOI (1 500 kr per år) med flera:

Hos Strålsäkerhetsmyndigheten utgör poddandet ”en mindre del av kommunikatörstjänsten” och man betalar drygt 3 000–5 000 kronor per år för licenser och eventuella resor.

Finansinspektionen har betalat under 20 000 kronor för fem års poddande.

Arbetsmiljöverket gör sin podd i egen regi men betalade programledaren 60 000 kronor för fyra avsnitt.

På den öppna frågan om totalkostnaden för de skattefinansierade poddarna svarade bara Jordbruksverket och SMHI med personalkostnader:

Uppskattningsvis har SMHI under 2023 lagt ca 600 arbetstimmar på arbete med podden, medan Jordbruksverket ägnade ca 232 arbetstimmar åt detsamma. Lönekostnaderna redovisades bara av de senare, och ska ha uppgått till 176 000 kronor.

Riksantikvarieämbetet har investerat 36 256 kronor i utrustning. Arbetstiden är svårare att räkna eftersom dem som så många andra, inte redovisar den som en separat kostnad. “Men man kan räkna ungefär 3 fulla arbetsdagar per podd. Så ungefär en dryg månadslön för produktionen av åtta poddar.” skriver de i ett mejl.

Andra har inte ens koll på hur många poddar de har. De senaste två åren har Västra Götalandsregionen betalat över en kvarts miljon – 270 170 kronor – bara i licenskostnader (!) för sina poddar. Regionen har podcasts om allt ifrån sexuell hälsa och botaniska trädgårdar till Sahlgrenska och vård i stort. Tidigare har man producerat poddar om innovation och digitalisering, förbättringsarbete, kollektivtrafik, kulturarrangörer, en OECD-studie, sjuksköterskor, medicin, opera och kultur ur ett tillgänglighetsperspektiv. Det är svårt att hålla koll på alla, till och med för regionen själva:

“Vi har kunnat ta fram underlag för de poddar koncernkontoret betalar för. Sedan kan det finns poddar ute i förvaltningar också. Kostnaderna avser alltså koncernkontoret och är licenskostnader. De innefattar alltså inte arbetskostnad för att spela in poddarna. Eftersom det görs på arbetstid av medarbetare är det svårt att räkna ut.”

Granskningen utgör ett urval av de skattefinansierade poddarna – det finns många fler.

Philip Syrén
Slöseriombudsmannen

Rättelse (6/3): i en tidigare variant av texten stod det ’Sjätte AP-fonden’ i brödtexten där det skulle stå ’Sjunde AP-fonden’.