Mer än halva året går hela lönen till skatt

Måndag den 18 juli infaller Skattefridagen. Det är den dag på året då en normalinkomsttagare har tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala årets alla skatter. Skattebetalarna presenterar idag en rapport som går igenom Skattefridagen på såväl nationell som lokal nivå.

Skattefridagen beräknas utifrån en genomsnittlig inkomst, som motsvarar en månadslön på 34 900 kronor. I år uppgår medelinkomsttagarens skatter till 54,1 procent av den totala lönen (inklusive arbetsgivaravgifter).

– Det är inte rimligt att hela lönen försvinner i skatt mer än halva året. Människor förtjänar att behålla mer av vad de själva arbetat ihop, säger Christan Ekström, vd Skattebetalarna.

198 dagar av året går en normalinkomsttagares hela lön till skatt. Skattekvoten för i år är en sänkning från ifjol, som var 54,2 procent, men minskningen är inte stor nog för att senarelägga Skattefridagen.

– Det som sänker den totala skatten är det nya jobbskatteavdraget samtidigt som ökad moms motverkar effekten. Den ökade momsen handlar inte om högre skattesatser utan om förändrade konsumentpriser och konsumtion vilket nog många hushåll känner igen sig i, förklarar Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe.

Sen 2017 beräknar Skattebetalarna även Skattefridagen för landets samtliga kommuner. Österåker har lägst skatt i landet och för kommuninvånarna i Österåker samt Solna infaller Skattefridagen den 13 juli.

– De som får fira Skattefridagen sist i landet är Dorotea som har högst skatt. För dem och kommuninvånarna i Munkedal, Hammarö, Bräcke och Degerfors infaller Skattefridagen den 22 juli, berättar Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe.

Det skiljer nio dagar mellan Österåker och Dorotea. I rapporten kan du se hur varje enskild kommun ligger till, uppdelat län för län.

Höginkomsttagaren jobbar nästan 4 veckor längre för det offentliga än medelinkomsttagare, och hela fem veckor längre än låginkomsttagaren.

Läs hela rapporten här.