Jakt på trygghet får inte leda till pengaslöseri
Längtan efter trygghet får inte leda till den felaktiga slutsatsen att mer pengar alltid är lösningen, skriver Skattebetalarna i SvD.
Skjutningar, sprängningar och krig i Europa ger att trygghetsfrågan hamnar högt upp på den politiska dagordningen. Det är förståeligt att lag och ordning samt försvaret av nationen åtnjuter stort fokus i debatten. Som så ofta landar lösningsförslagen ofta i ökade resurser. Större resurser kan absolut vara välmotiverade och välbehövliga, men i tider av bred konsensus finns det anledning att höja en varningsflagga för potentiellt skatteslöseri.
Att indexera försvarsbudgeten till två procent av BNP är att göra intellektuell patron ur
Precis när regeringen har frångått enprocentsmålet för biståndspolitiken har en ny indexering tagit sig in i den ekonomiska politiken. Inom ramen för Natodebatten har ambitionen om att försvaret på sikt ska få 2 procent av BNP formulerats från såväl höger som vänster.
Att indexera försvarsbudgeten till två procent av BNP är att göra intellektuell patron ur. Budgetposter ska inte formuleras utifrån mål om spenderande, utan vad man vill uppnå och vad det därmed tar i anspråk ekonomiskt.
Regeringen har många viktiga uppgifter på sitt bord. Att öka den nationella tryggheten och säkerheten är helt centrala. Det är även effektiv användning av skattebetalarnas pengar. Glöm inte bort det.
Läs hela debattartikeln.
