Hur man bygger ett starkare Europa

Den 13 november är det 30 år sedan svenska folket folkomröstade om ett svenskt EU-medlemskap. Många hade förhoppningar om ett mer europeiskt och dynamiskt Sverige. Framtidsoptimistism och en vision av ett Europa präglat av innovationer, frihandel, forskning och entreprenörskap. En del av löftena infriades, men med tiden är det alltmer som skaver med det svenska EU-medlemskapet. Den så kallade Draghirapporten är bara det senaste i raden av exempel som föranleder samma fråga som Kristian Luuk brukar ställa: Vart är vi på väg, undrar Skattebetalarnas vd och chefekonom i en text i Smedjan.

Förra hösten fick Italiens tidigare premiärminister, tillika tidigare chef för Europeiska Centralbanken, Mario Draghi i uppdrag att ta fram en rapport om hur EU kan stärka sin konkurrenskraft. Ett mycket angeläget ämne. Tillväxten i Europa är svag och unionen har stora strukturella problem. Europa behöver verkligen komma i form.

En nyckelkomponent i Draghis förslag är att EU ska spendera mer än 9 000 miljarder kronor per år för att satsa på innovation och konkurrenskraft. Problemet är att Draghis förslag är beprövade metoder för misslyckande.

Offentligt dirigerade satsningar är lockande för politiker och byråkrater som kan visa handlingskraft och samtidigt, i god public choice-anda, stärka sin egen makt. Men tillväxt uppstår inte i kommittémöten eller plenisalar. Politikens och förvaltningens uppgift är att säkerställa långsiktiga och trygga spelregler och bidra till en miljö där företag och idéer kan prövas på en fungerande marknad. Om det europeiska alternativet till amerikanska innovatörer och entreprenörer som investerar sina egna pengar är byråkrater som investerar våra skattepengar är vi dömda att fortsätta halka efter.

Läs hela texten i Smedjan.