Höjd brytpunkt är välkommet men inte tillräckligt

Regeringen och Sverigedemokraterna höjer brytpunkten för när man börjar betala statlig inkomstskatt. Välkommet men inte tillräckligt, menar Skattebetalarnas vd.

Det är budgettider och som kommunikationen runt budgeten har utvecklats sedan ett antal år tillbaka, innebär det att regeringen undre veckorna fram tills att hela budgeten presenteras, levererar en strid ström av budgetnyheter. Under onsdagen meddelades att gränsen för när man börjar betala statlig inkomstskatt, den så kallade brytpunkten, kommer höjas från och med nästa år. Förra året valde regeringen att frysa brytpunkten för statlig inkomstskatt, samtidigt som bidragen räknades upp.

– Det här är välkommet men varken förvånande eller tillräckligt, säger Skattebetalarnas vd Christian Ekström och menar att det hade varit otänkbart för Tidöpartierna att pausa indexeringen ytterligare ett år.

I dag betalas inkomstskatten av personer som tjänar över 51 275 kronor i månaden, men den gränsen kommer att höjas till 53 590 från och med 2025. Gränsen brukar räknas upp varje år genom en så kallad indexering, men förra året valde Tidöpartierna att sätta pausa indexeringen med hänvisning till inflationen.

– Finansministern säger att frysningen av brytpunkten var en tillfällig åtgärd och att det var ett mycket speciellt år med hög inflation och hög uppräkning. Även om året var speciellt var åtgärden olycklig och risken är att man bundit ris för egen rygg för vad kommer stoppa en vänsterstyrd regering ifrån att hitta på egna ursäkter för att pausa indexeringen framgent, undrar Ekström.

Skattebetalarna anser att ett rimligt besked från regeringen är att man nu också slopar den samhällsekonomiskt skadliga avtrappningen av jobbskatteavdraget och steg för steg fasar ut den statliga inkomstskatten.

– Sveriges höga marginalskatter är orättvisa och minskar ytterligare den svaga tillväxten. Regeringen bör i budgeten ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget och börja sänka den statliga inkomstskatten, med ambitionen att avskaffa den helt, säger Ekström.

Uppräkningen kommer ge minskade skatteintäkter på drygt sex miljarder kronor under 2025, enligt uppgifter från Finansdepartementet men det räknas inte in i reformutrymmet på 60 miljarder.