Se fler nyheter

sep 24, 2020


Nyheter

Festen är slut – analys av statsbudgetens konsekvenser

Chefsekonom Erik Bengtzboe  Statsbudgeten för år 2021 går bäst att beskriva som en godispåse där alla parter fått vara med och välja. Efter veckor av utspel ligger nu helheten på riksdagens bord. Någon enhetlig linje för Sverige är svår att urskilja ur rekordbudgeten. Men den politiska kursen blir desto tydligare. Finansministern har nu surrat samarbetspartierna vid masten – och det pekar mot höjda skatter.

Trots att Sverige gick in i krisen från en relativt gynnsam position, med hög sysselsättning och låg statsskuld, markerar nu höstbudgeten som presenterades i måndags ett skifte. Efter ett halvår av ständigt nya satsningar och löften som syftat till att stävja pandemins effekter kulminerade det hela i måndags i ett pengaregn över än det ena, än det andra. Men i och med det är festen nu slut. I höstbudgeten intecknas nu betydande delar av det reformutrymme som går att göra tillgängligt de närmsta åren. Politiken kommer vara tvungen att göra tuffa prioriteringar. Den här gången var det enkelt att få det man ville ha. Kommande budgetförhandlingar kommer inte vara så enkla att komma överens om. Finansministern har effektivt låst fast partierna inför framtiden. Det ser inte sannolikt ut att det blir mycket liberal reformpolitik i de kommande budgetarna.

Budgeten innehåller förvisso välbehövliga skattelättnader. RUT utökas, skatt på arbete och pensioner sänks samt vissa lättnader för företag att göra investeringar och anställa experter införs för att nämna några exempel. Samtidigt genomförs mer än dubbelt så stora utgiftsökningar i offentlig sektor när budgeten växer med 105 miljarder kronor. Lägg därtill lika stora satsningar som genomförts under år 2020 för att möta krisen.

En expansiv politik är sannolikt rätt i detta läget. Men det är oklart var i krisen vi befinner oss. Åtgärder för att återstarta ekonomin kommer behövas, men kan bli skadliga om de kommer för tidigt eller för sent. Om timingen är rätt kan vi dock bara veta med säkerhet i efterhand. En historiskt expansiv budget är inte nödvändigtvis fel, om rätt investeringar görs. Men höstbudgeten saknar tyvärr den riktning som hade behövts. Kortsiktigt behöver konkreta åtgärderna här och nu fokusera på att undvika akuta följdskador av krisen. Konkurser av i grunden hälsosamma företag måste undvikas. Långsiktigt behövs reformer som stärker svensk konkurrenskraft och stabiliserar läget för kommuner och regioner. De två senare saknas helt i budgeten.

Finansministern upprepade att fokus i budgeten är ”jobben, jobben, jobben”. Förslagen i budgeten talar dock ett annat språk. Skattelättnader på arbete, sänkt arbetsgivaravgift och sänkt skatt på företagande bidrar i och för sig till sysselsättningen. Det kan även investeringar i offentlig sektor göra. Men sysselsättningseffekterna motverkas samtidigt av höjd a-kassa och sänkt skatt på bidrag. Budgeten stimulerar inte sysselsättning och fler arbetade timmar i den utsträckningen som hade varit möjligt och önskvärt.

Effekterna på sysselsättningen får också förväntas bli lägre än möjligt till följd av att många åtgärder är tillfälliga lättnader till år 2022. Det ger ingen betryggande investeringshorisont för företag som ska anställa. Lägg därtill att många av förslagen inte är färdiga och utformningen är oklar. Samtidigt är många av utgiftsökningarna kostnadsdrivande reformer som kommer fortsätta år efter år. Man har i denna budget spänt på spenderbyxorna och låtit alla partier i budgetsamarbetet få sina käpphästar med i budgeten när de normala spärrarna inte finns. Resultatet blir ett intecknat utrymme för flera år framöver och i budgeten är redan skattehöjningar år 2023 med i beräkningarna. Man lånar till stora utgiftsökningar och skuldsätter sig för framtiden. Därmed har man krattat manegen för dem som kommer ropa efter högre skatter framgent.

Särskilt oroande är de långsiktiga konsekvenser som budgeten har på arbetslinjen. Höjd a-kassa leder till lägre sysselsättning. Och inkomstpensionstillägget som motiveras med att de som arbetat ska få högre pension kan få långtgående konsekvenser när det i realiteten frikopplar tidigare arbete och inbetalningar till pensionen från den pension man sen får ut. Detta avsteg från principerna bakom pensionssystemet är en mycket farlig väg att gå. Pensionerna ska tryggas långsiktigt och pensionssystemet stå på egna ben, inte användas som slagträ i den politiska debatten eller som valfläsk var fjärde år. Det borde alla partier som värnar långsiktigheten i pensionssystemet bekymra sig över. Dessa reformer spelar dem som vill höja skattebördan rakt i händerna.

För att sammanfatta får man konstatera att budgeten innehåller både vin och vatten, men att det saknas riktning och att den därmed inte kommer få så stora effekter som summan av åtgärderna skulle kunna ge. Signalerna till arbetsgivare och löntagare är inte så stark som den skulle kunna vara. Det framstår som om regeringen saknar en sammanhållen idé. Budgeten är snarare en godispåse där alla fått sina favoritbitar än en måltid enligt tallriksmodellen. Och nu är godispåsen slut. Utrymmet för kommande år är redan uppätet. Finansministern sitter därmed på gyllene sits inför kommande budgetförhandlingar, oavsett om det är med andra partier eller andra departement. Spelplanen är riggad för hennes skattehöjaragenda. Kärva tider väntar.

Erik Bengtzboe

Chefsekonom, Skattebetalarnas Förening

Håller du med oss - bli medlem!

Håller du med om att skatterna behöver sänkas och att slöseriet med dina skattepengar bör minskas? Bli medlem i Skattebetalarna i 12 månader för endast 295 kronor som privatperson och 399 kronor som företagare. 

Bli medlem

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha 399 kronor direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha medlemsavgiften 295 kronor för det första året direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.