Den dolda värnskatten på 25 miljarder kronor
En dold värnskatt på högre inkomster ligger gömd bland arbetsgivaravgifterna för svenska löntagare. Men trots att den är fem gånger större än den nyligen avskaffade värnskatten så är det få som känner till den.
För fyra år sedan avskaffades den illa omtyckta värnskatten i Sverige. Den extra statliga inkomstskatten på fem procent på högre inkomster, vilken infördes som en tillfällig skatt år 1995, fick leva i 25 år innan den till sist begravdes. Det många inte vet är att det i pensionssystemet finns en dold värnskatt som uppgår till mångfaldigt högre belopp.
För alla löntagare så betalar ens arbetsgivare, privat såväl som offentlig, in arbetsgivaravgifter på 31,42 procent ovanpå ens lön. Det är en indirekt skatt på arbete, som delvis används för att finansiera socialförsäkringssystemen. I vilken mån arbetsgivaravgiften är att se som finansiering av socialförsäkringssystemen och i vilken mån det är att se som skatt går att diskutera. Pengarna som betalas in är inte öronmärkta till socialförsäkringarna, med pensionssystemet som undantag. Över tid beräknas ungefär hälften av intäkterna på något sätt motsvara kostnaderna i socialförsäkringarna, medan andra hälften blir ren skatt. Oavsett vad så redovisas hela arbetsgivaravgiften som en indirekt skatt på arbete, vilket inte minst är viktigt för att kunna jämföra över tid och mellan länder, eftersom det annars skulle vara möjligt att dölja skatteuttaget genom att flytta skatter mellan direkta och indirekta skatter.
Den största delen av arbetsgivaravgiften är den så kallade allmänna löneavgiften på 11,62 procent, och det är en ren skatt. Den näst största delen är ålderspensionsavgiften på 10,21 procent av lönen. Majoriteten av inbetalningarna här går till inkomstpensionen, och en mindre del, ungefär en sjundedel, går till premiepensionen. För varje krona som sätts av bygger du upp din pensionsrätt i inkomstpensionen, och faktiska kronor sätts av i premiepensionen. Det är också här, i ålderspensionsavgiften, som den dolda värnskatten gömmer sig. Arbetsgivaren betalar in ålderspensionsavgift på hela lönen, men det finns ett tak i ålderspensionssystemet. Vid löner över 8,07 inkomstbasbelopp per år, vilket motsvarar lite drygt 51 000 kronor i månaden, får man som löntagare inte några ytterligare pensionsrätter. Det betyder att för den med en högre lön än så fortsätter arbetsgivaren att betala in 10,21 procent av ens lön i ålderspensionsavgift, men löntagarens framtida pension ökar inte. I stället sätts medlen åt sidan, för att sedan varje år betalas in till statskassan från Pensionsmyndigheten som en ren skatt. Pensionsmyndigheten redovisar detta helt öppet och benämner det själva som en skatt. Under år 2023 uppgår den dolda värnskatten i ålderspensionsavgiften till 25,5 miljarder kronor. Det kan jämföras med den avskaffade värnskatten som drog in ungefär sex miljarder om året till statskassan.
Under de senaste tio åren har över 200 miljarder kronor som har betalats in i ålderspensionsavgift överförts från Pensionsmyndigheten till statskassan. Det motsvarar ungefär en tiondel av alla pensionsinbetalningar i ålderspensionsavgift från alla arbetsgivare i Sverige. En betydande andel med andra ord. I nuvarande takt handlar det om mer än 100 miljarder kronor under en mandatperiod som går från pensionssystemet till statskassan. Arbetsgivaravgiften är en betydande förklaring till att många underskattar hur hårt beskattad deras lön är. När arbetsgivaren tvingas betala in skatterna redan innan löntagarna ser den, och inte ingår när man exempelvis förhandlar lön eller deklarerar, blir det lätt något som många inte tänker på. Ålderspensionen är den del av arbetsgivaravgiften som är öronmärkt och därmed har tydligast koppling till en egen förmån i socialförsäkringssystemet där dina inbetalningar i någon form ändå ger dig något som löntagare och framtida pensionär. Därför är det på samma gång märkligt och inte helt underligt att få är medvetna om att det finns en dold värnskatt på högre löner i ålderspensionen.