Bokslut för SlösO i tidningen Sunt Förnuft
sep 26, 2022
|
Nyheter
Intervju med Slöseriombudsmannen i medlemstidningen Sunt Förnuft i september 2022
Josefin Utas har varit Slöseriombudsman sedan sommaren 2020. Snart är det dags för en efterträdare att ta över. Här sammanfattar hon sina tankar och intryck under de två åren på tjänsten. Framöver vill hon se mer kontroll av hur våra skattemedel används, att svenskarnas kunskaper om EU:s växande makt ökar, liksom bevakningen av EU.
Josefin Utas säger att det har varit spännande och lärorikt att få granska och debattera vad som händer med våra skattepengar – men också överväldigande. Det som kanske överraskat henne mest som SlösO är hur omfattande fusket och slöseriet med skattemedel faktiskt är.
– I nyheterna tar medierna ofta upp en sak i taget, men slöseriet pågår ju hela tiden på så många områden. Jag har sett mycket mer än det jag hunnit göra något av, säger Josefin Utas.
Jag blev chockerad över hur dålig kontrollen av olika sorters bidrag är.
Ett exempel är bidrag till olika föreningar, organisationer och företag.
– Jag blev chockerad över hur dålig kontrollen av olika sorters bidrag och hur de används är. För medborgarna är det mycket svårt att få någon inblick eftersom offentlighetsprincipen upphör när pengarna lämnar den utbetalande myndigheten. Allt hänger på vad mottagarna är tvungna att rapportera och att de uppgifterna är sanna.
Det hon talar om är till exempel pengar till kulturföreningar, idrottsföreningar, politiska partier, demokratiprojektstöd och näringslivsstöd.
– Det är helt enkelt svårt för den som vill ta reda på om pengarna gör någon nytta och i så fall hur. Mycket bygger på tillit. Det kanske fungerade för några decennier sedan, men i dag finns det för många som vill fuska och stora belopp hamnar fel.
Att många politiker är generösa med skattebetalarnas pengar tror Josefin Utas beror på en fartblindhet som ökar med tiden. Efter ett tag är det lätt att glömma bort att skatter är pengar som vi lagt i en gemensam plånbok för att betala viktiga saker som vi bestämt att vi ska ha i samhället.
– Med egna pengar ställer sig de flesta frågan: är det här något jag vill betala för? Så fungerar det inte när politiker hanterar andras pengar.
Det finns ingen feedback när det har gjorts felsatsningar. Politikerna och tjänstemännen som delat ut pengarna sitter kvar och delar ut nya pengar.
Josefin Utas vill se en större medvetenhet om vad våra skatter går till. Det måste också rensas i floran av bidrag och stöd, liksom bland antalet myndigheter som fördelar pengarna.
– Att få en helhetsbild av skatterna och hur de används är svårt eftersom det handlar om så oerhört mycket pengar. Men det skulle bli enklare för alla om antalet bidrag och utgifter minskades rejält. Vilka verksamheter är det rimligt att stat, regioner och kommuner håller på med över huvud taget? Och vilka av alla hundratals myndigheter behövs egentligen? System som hanterar våra skattepengar och ger medborgarna service måste vara enkla att förstå. Deras uppgift ska inte vara att dölja vad byråkrater gör.
Josefin Utas vill se ett bättre och tydligare ansvarsutkrävande.
– Det finns ingen feedback när det har gjorts felsatsningar. Politikerna och tjänstemännen som delat ut pengarna sitter kvar och delar ut nya pengar. Det händer ingenting. Som skattebetalare kan vi utkräva ansvar när vi röstar, men det är ett ganska trubbigt verktyg. På det sättet fungerar ansvarsbiten inte så bra i Sverige.
Slöseriombudsmannen, Josefin Utas.
Att återinföra tjänstemannaansvaret skulle inte vara hela lösningen, men det skulle vara en viktig pusselbit, säger Josefin Utas. En annan typ av återkoppling är bättre kontroll av personer som tar emot samhällsstöd.
– De måste acceptera en viss nivå av kontroll och granskning. Inte heller här fungerar det med naiv tillit som gör det möjligt för kriminella att utnyttja välfärdssystemen.
En viktig iakttagelse Josefin Utas har gjort under sin tid som SlösO är EU:s växande makt och betydelse. Under pandemin passade EU på att inrätta en coronafond som går under namnet NextGenerationEU och kommer kosta Sverige 150 miljarder kronor. Fonden röstades fram som Årets värsta slöseri 2021. Men annars är intresset för unionen fortsatt svalt i Sverige.
– Jag tror att vi svenskar generellt har ganska dåliga kunskaper om EU. Hur institutionerna fungerar, hur makten är fördelad och framför allt: hur mycket skatt som EU fördelar och spenderar. EU expanderar nu både vad gäller makt och budget och beskattning på EU-nivå är på väg. Därför måste media bevaka EU mer. Svenska politiker måste också få många fler frågor om EU, säger Josefin Utas.
_________
Bli medlem och få tidningen Sunt Förnuft fyra gånger per år i brevlådan.
