Årets värsta slöseri 2020

Här är de tio bidragen i Slöseriombudsmannens tävling ”Årets värsta slöseri 2020”.

Omröstningen är nu avslutad. 

1. Så låter Malmö

Malmö stad har betalat en kommunikationsbyrå 485 000 kronor för att ta fram ”ljudet av Malmö”, bland annat tystnaden på biblioteket. Ljuden ska bilda en ljudidentitet för staden, något de är ensamma om att ha bland landets kommuner och myndigheter.

Stadens kommunikationsstrateg sade: ”Vi har verkligen ett behov av det här. Det öppnar för att kunna ta ut ljud på ett medvetet sätt.” Ljudet har snart funnits i ett år, men har bara använts en enda gång hittills.

2. Välfärdsfusket

Där det finns mycket pengar, där finns det lycksökare. Välfärdssystemen är naivt arrangerade. Dålig samordning mellan olika myndigheter och bristande kontroll har gjort att att en stor mängd av våra gemensamma skattepengar, som egentligen skulle gå till personer i behov av stöd, har hamnat i orätta händer de senaste åren.

Exakt hur mycket pengar som läcker ut ur välfärdssystemen vet ingen. En utredning från december 2019 uppskattar att runt 18 miljarder kronor betalas ut felaktigt varje år, varav hälften tros vara fusk. Men mörkertalet är stort.

3. Seriealbum för klimatjämställdhet

Klimat och jämställdhet är kodord i tiden. Varför inte kombinera dem, för att få bra bidragsklirr i kassan?

Jämställdhetsmyndigheten delade ut en nätt summa på 802 000 kronor till miljöaktivisterna på Jordens Vänner för ett projekt som går vid det fyndiga namnet ”En seri(e)ös väg till klimaträttvisa”. Det är ett seriealbum som ska ”belysa kopplingen mellan jämställdhet och klimat”.

När någon annan betalar går det alltid att producera mer material och dela ut ännu fler bidrag, oavsett nyttan.

4. Sveriges dyraste badhus?

Ett nytt centralbad planeras i Gullbergsvass i Göteborg. På grund av svårigheter att bygga på lerig mark kan detta komma att kosta hela 2,7 miljarder kronor.

Byggandet har inte påbörjats ännu, så det kan vara läge att tänka om både när det gäller plats och utformning. För erfarenheten visar att storslagna och redan från början dyra byggnationsprojekt har en tendens att bli ännu dyrare i slutändan. 2,7 miljarder kronor kan, hur märkligt det än låter, visa sig vara en kostnad i underkant.

5. Osålt vatten i världsklass

1996 fick Timrå kommuns politiker en idé om att börja sälja sitt eget kommunala vatten och startade ett kommunalt bolag för det. Nästan 25 år senare har det kommunala bolaget som startades för ändamålet inte lyckats sälja en enda liter vatten – och det trots att vattnet ett år vunnit pris som Norrlands godaste kranvatten. Nu tycker nuvarande VD:n att det räcker: ”Det enda raka är att stänga butiken”.

För experimentet har skattebetalarna fått betala mer än en kvarts miljon kronor.

6. Skrotad corona-app

När coronapandemin växte under våren påbörjade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) framtagningen av ett digitalt verktyg, en app, för smittspårning. En lanseringskampanj togs också fram, men sedan ville Folkhälsomyndigheten inte ha verktyget.

Varför appen stoppades är något oklart, men det har sagts att nyttan med den överskattades och att det fanns integritets/säkerhetsproblem. I andra länder har man dock lyckats med coronaappar. Projektet kostade i storleksordningen 6,4 miljoner kronor.

7. Kreativ matte löste havererad turtäthet

Det har länge varit trångt i Stockholms tunnelbana, därför har regionen velat öka turtätheten på tunnelbanans röda linje med 25 procent. Efter nio år och med en budget på elva miljarder kronor, har målet inte nåtts. Nya vagnar har köpts in, men ett signalsystem för att deras kapacitet ska kunna utnyttjas fullt ut, finns inte. Däremot har det visat sig att 10 procent fler passagerare kan trängas ihop i de nya tågvagnarna som köpts in, vilket gör att Trafikförvaltningen har kunnat uppvisa en formell kapacitetsökning ändå. Hepp!

8. Offentliga poddar med få lyssnare

Ekopodden, Sårpodden, Päronträdet, Fail! Våga! Repeat!

Kommunikationen från landets kommuner och regioner flödar, vilket reser frågan om vad deras roll egentligen är. Ett ganska nytt inslag är podcaster, streamade radioprogram. En majoritet av regionerna och en av fyra kommuner sänder podcaster. Göteborg stad är bland de flitigaste med över 20 podcaster, varav fyra inom näringslivsområdet. Hur många lyssnare man lyckats locka till sig varierar, men podcasten Business Göteborg har i alla fall kostat skattebetalarna i snitt 312 kronor per lyssning.

9. En logotyp som platsar?

Den hämtar kraft och stolthet från vår historia, natur och arkitektur, men med tydliga inslag av det moderna” sade kommunikationsstrategen i kommunen om Sundsvalls nya logotyp som presenterades under våren.

Det handlar inte om en logotyp för kommunen, utan för platsen Sundsvall. Allmänheten rasade och kallade loggan, med fyrkantiga bokstäver och ett liggande V, för ful, obegriplig med mera. Men kommunen anser att det så kallade platsvarumärket, som tog tre år att ta fram till en kostnad av 2,4 miljoner kronor, stärker bilden av Sundsvall och kommer att locka fler investerare, talanger och besökare dit. Dröm eller verklighet?

10. Biogasanläggningen som aldrig kom igång

2012 tänkte kommunala Söderhamn Nära ligga i framkant och började bygga en biogasanläggning för nio miljoner kronor, med målet att kunna driva kommunens fordon med den gas som producerades. Någon fart på verksamheten blev det dock aldrig.

Det kom ren och fin gas men inte så mycket” säger den som var ordförande för Söderhamn Nära när det begav sig. Försöken att sälja anläggningen till något annat energiproducerande bolag misslyckades, men till slut ställde en lantbrukare upp och köpte den för 40 000 kronor.