Spretig opposition – överens om skattehöjningar

Högre skatter på lön, pension och sparande. Det är en samlad bild av vad oppositionens budgetförslag betyder för dig som skattebetalare. Men det spretar ordentligt, och frågan är hur Centerpartiet ska få plats i den rödgröna kvartetten.

Nu har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet presenterat sina skuggbudgetar, alltså sina egna förslag på hur statsbudgeten borde se ut nästa år. Något samlat alternativ visar man inte upp. Tvärtom spretar det ordentligt.

Snällt uttryckt kan Socialdemokraternas skuggbudget beskrivas som en servettskiss. Stora reformer behandlas kortfattat och övergripande – deras budget skulle i praktiken inte gå att styra landet på. Så brukar det se ut från Socialdemokraterna när partiet är i opposition. De fokuserar mer på kommunikationen än på innehåll. Men övriga partier har mer genomarbetade budgetar. Det gör den ekonomiska politiken lättare att granska.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är alla tre överens om att höja skatten på lön, pension och sparande, men i lite olika utsträckning. Återinförd värnskatt, i flera steg, och progressiv skatt på bland annat ISK-sparande föreslås.

Miljöpartiet går längst och vill se skattehöjningar på drygt 74 miljarder. Trots det lyckas Miljöpartiet prestera det största underskottet på 67 miljarder mer än i regeringens förslag, eftersom deras utgifter växer med hisnande 142 miljarder. Miljöpartiet säger också nej till det nya jobbskatteavdraget, och därmed också nej till sänkt skatt på pensioner.

Vänsterpartiet nöjer sig med höjda skatter på nästan 66 miljarder, och Socialdemokraterna med 22 miljarder. Skattehöjningarna sker mest på arbete, men även på sparande.

Skattehöjningarna framstår som lite ogenomtänkta. Bland annat tror man sig kunna återinföra en värnskatt utan att det skulle påverka arbetsmarknaden, vilket både forskning och erfarenhet säger emot. Dessutom förlitar sig såväl Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets budgetkalkyl på en tillfällig, fiktiv extra bankskatt på minst 10 miljarder som inte skulle vara möjlig att genomföra till årsskiftet. Det är direkt oseriöst.

Centerpartiet å sin sida vill sänka skatten, både på arbete och på att anställa. Man utökar regeringens förslag till jobbskatteavdrag med nästan två miljarder och riktar det mot lägre inkomster. Man säger nej till regeringens tillfälliga sänkning av arbetsgivaravgiften för unga – istället vill man göra den permanent, och även sänka arbetsgivaravgiften för långtidsarbetslösa och för småföretag.

Vad vill oppositionspartierna satsa på då? Alla fyra oppositionspartier är överens om att man vill höja statsbidragen till kommuner och höja biståndet. Två tveksamma prioriteringar. Centerpartiet lägger tonvikt på höjda statsbidrag riktade till landsbygden, och på klimatåtgärder. De övriga tre prioriterar, bland annat, höjt barnbidrag.

Centerpartiet vill göra kraftiga förändringar av a-kassan och arbetsmarknadspolitiken med stora besparingar. De övriga partierna vill tvärtom höja ersättningar och bidrag och satsa mer på det som redan görs på arbetsmarknadsområdet.

Miljöpartiet ställer sig längre och längre till vänster medan Centerpartiet står tydligt till höger. Skuggbudgetar är förvisso ett torrsim – de här skuggbudgetarna kommer aldrig tvingas möta verkligheten. Men med ett år kvar till valet framstår det som smått obegripligt hur de fyra ska kunna få ihop en gemensam ekonomisk politik.

Erik Bengtzboe,
Chefekonom

Fyra viktigaste sakerna i oppositionens skuggbudgetar:

• S, MP och V vill alla höja skatten på lön, företagande och sparande. Miljöpartiet går längst med skattehöjningar på 74 miljarder.
• Vänsterpartiet vill återinföra fastighetsskatten, trots det folkliga motståndet.
• Centerpartiet håller i sin linje, med kraftigt reformerad a-kassa och sänkt skatt på att anställa.
• De fyra oppositionspartierna är överens om höjda statsbidrag till kommuner och regioner (om de riktas till landsbygden), och höjt bistånd.