Försvaret kan bara rustas genom tillväxt

Ett oroligt omvärldsläge motiverar en snabb upprustning för Europas länder, så även för Sverige. Men upprustningen får inte ske på bekostnad av ekonomisk hållbarhet. Nyckeln till en ökad försvarsförmåga stavas ökad tillväxt, skriver Skattebetalarnas vd och chefekonom i Smedjan.

I tider när alla springer åt samma håll är risken stor för vidlyftiga åtaganden som blir långsiktigt ohållbara. Det viktiga är att försvarets förmåga växer, inte bara dess budget. Inköp måste ske rationellt och kostnader samt resultat behöver mätas, utvärderas och följas upp för att kontinuerligt se till att vi får så mycket pang för pengarna som möjligt. Att öka försvarsanslagen till den nivå som krävs för att garantera svensk säkerhet under de rådande förhållandena kostar svindlande summor. Det finns de som ser detta som sin chans att leda ut gamla käpphästar ur stallet. Vi har redan tagit del av förslag om beredskapsskatter och underskottsmål. Dessa förslag yttras endast av dem som alltid är för ökat spenderande, högre belåning och höjda skatter, helt oavsett hur säkerhetsläget ser ut. Den nuvarande säkerhetskrisen är bara ytterligare ett tillfälle för dem att införa nya och högre skatter och öka det offentliga spenderandet.  Även om motiveringen denna gång råkar vara något eftersträvansvärt så är metoden alltjämt fel.

För att långsiktigt och uthålligt klara av att höja vår försvarsförmåga måste nödvändig – och i vissa fall redan underfinansierad – offentligt finansierad välfärd stärkas, utan att privat konsumtion och sparande trängs undan. Det är bara möjligt genom tydliga prioriteringar i de befintliga utgifterna och ett tydligt politiskt fokus på tillväxt. Tillväxt skapas genom jobb, företagande och innovation. Det är politikens uppgift att ge goda förutsättningar för människor och företag att skapa fler, mer innovativa och växande företag. Det görs genom sänkta skatter på arbete, företagande och investeringar samt minskad regelbörda. Därutöver krävs omfattande och genomtänkta satsningar på infrastruktur. Dels för att stärka vår motståndskraft, dels för att skapa förutsättningar för tillväxt.

Därutöver behöver andra utgifter nagelfaras så att det omfattande skatteslöseriet minskar. Sverige har inte råd med annat än att all offentligt finansierad verksamhet nu fokuserar på kärnuppdragen. Missriktade företagsstöd till dödsdömda gröna bubblor och läckande bidragssystem som göder den organiserade brottsligheten är två av alltför många skandalösa exempel på skatteslöserier som har fått fortgå alldeles för länge, till kostnader som väl uppgår till hundratals miljarder årligen.

Läs debattartikeln