Stafett-SlösO: Personlig assistans har blivit starta-eget-bidrag för kriminella
Långsamt, långsamt – och motvilligt som bara den – har den politiska makten till sist reagerat mot det omfattande fusket inom socialförsäkringssystemet. Under två decennier har de myndigheter som arbetat nära brottsligheten, som Polis- och Åklagarmyndigheten, gång på gång varnat för utvecklingen. Hur den organiserade brottsligheten med avancerade upplägg växlat över från riskfyllda narkotikaaffär till mindre riskfylld välfärdsbrottslighet. Den personliga assistansen har genom sina stora belopp och långa utbetalningar visat sig vara särskilt lukrativt.
Starta-eget-bidrag för avancerad välfärdsbrottslighet
Systemet med personlig assistans kan beskriva som århundradets frihetsreform. Men också som ett starta-eget-bidrag för avancerad välfärdsbrottslighet. Båda beskrivningarna är sanna. För att värna friheten för oss alla – ingen av oss vet ju om det kanske är vi själva som bryter nacken i morgon – måste fifflarna rensas ut. Om detta råder numera hyfsad stor enighet. Och verktygslådan håller så sakteliga på att fyllas även om man skulle önska att det gick fortare och att flera vassa instrument hamnade där.
En ny folkräkning är ett första steg eftersom vi vet att det är väldigt många fler som uppehåller sig i Sverige och som tar del av välfärden än som har rätt till det. Vissa nyttjar dubbla eller flerdubbla identiteter och får följaktligen dubbla eller flerdubbla bidrag.
I tidningen läser jag att regeringen avsatt 500 miljoner kronor för folkräkningen. Det är kaffepengar för en välfärdsbrottslighet som årligen – enligt osäkra siffror – beräknas kosta närmare 20 miljarder per år. Även om all välfärdsbrottslighet inte utgår från felaktig folkbokföring torde vinsterna av en riktig kontroll kunna räknas hem raskt. Ett exempel från Pensionsmyndigheten illustrerar proportionerna.
Pensionsmyndigheten är en myndighet som till skillnad från exempelvis Försäkringskassan inte haft några särskilda fuskutredare eller på annat sätt arbetat särskilt aktivt med att identifiera felaktiga utbetalningar. Men så 2021 presenterade myndigheten en rapport efter att en grupp handläggare faktiskt satt en grupp på 316 personer under lupp. Det rörde personer som i arbetsför ålder invandrat från nuvarande Bosnien-Hercegovina och som samtliga angivit att de saknar pension från hemlandet.
Specialgranskningen visade att 167 av de 316 hade fått ersättning de inte hade rätt till.
Kostnaden för kontrollen beräknades till 900 000 kronor. Och vinsten? 4, 4 miljoner kronor som direkt kunde krävas tillbaka. Samt 34, 3 miljoner i framtida utbetalningar som sparats in.
Hanne Kjöller