Skattemiljoner ska inte gå till Almedalen

Så går årets Almedalsvecka mot sitt slut. I år firar politikerveckan 50 år. Det som började med ett tal från ett lastbilsflak 1968 har vuxit till en veckolång firmafest för Sveriges politiska partier och annan politiknära verksamhet. I år har programmet över 4 300 officiella programpunkter och fler än 40 000 besökare trängs i Visbys gränder. En beräkning som Skattebetalarna gjort visar att åtminstone 100 miljoner skattekronor kommer att spenderas innan veckan är slut. Men vad får skattebetalarna egentligen för pengarna?

Mycket talar för att årets Almedalsvecka blir den dyraste hittills för skattebetalarna. De senaste årens explosionsartade utveckling gör att kostnaden för att delta blir allt högre. Det finns ingen samlad statistik av hur mycket Almedalsveckan kostar skattebetalarna och många offentliga aktörer är dåliga på att redovisa hur mycket deras närvaro i Almedalen kostar totalt. Men i en ny rapport kan vi avslöja att notan för skattebetalarna lågt räknat landar över 100 miljoner kronor.

Almedalen har slagit nya rekord varje år. Från 52 officiella programpunkter 2001 till årets dryga 4 300 officiella evenemang – nytt rekord igen. Bara sedan 2010 har antalet evenemang som arrangeras av stat, kommun och landsting mer än tredubblats, från 154 till över 500 evenemang.

Förra året var det nog Region Gävleborg som tog hem priset för Almedalens värsta slöseri med skattebetalarnas pengar. Regionen hade fastnat i ett avtal för seminarielokaler som man sedan inte fick användning för och notan för skattebetalarna landade på nästan en miljon. Men det finns en hel del tveksamma satsningar att lyfta fram även i år. Låt oss ge några exempel:

• Burlövs kommun med 18 000 invånare anordnar 14 seminarier, flest av alla landets kommuner. Bland annat ett med temat ”ät frukost som barnen” och ett om expertens roll i framtiden. Om Stockholms stad anordnade lika många i relation till sin storlek skulle huvudstaden hålla i 750 seminarier.

• I Dalarna har politikerna chartrat ett eget plan för att slippa ta båt eller reguljärflyg till Visby. Notan för skattebetalarna landar närmare 400 000 kronor. Almedalen har länge varit en arena för företagsledare att flexa sina finansiella muskler och visa vem som är värst – i år verkar kommunpamparna i Dalarna hakat på trenden.

• Migrationsverket anordnar 20 evenemang om migration, bland annat ett seminarium på temat ”varför har vi så svårt att prata om migration?”. De själva verkar ju inte ha det, och man frågar sig om de öppnat en tidning de senaste åren?

• Vi har tidigare kritiserat att Polisen har över 200 kommunikatörer och köper PR-konsulter för mångmiljonbelopp. Men de ligger i alla fall inte på latsidan. I Almedalen anordnar Polisen 27 evenemang, bland annat ett seminarium om hur myndigheten ska växa med 10 000 medarbetare fram till 2024. Kanske lägga pengarna på rekrytering istället för att prata om rekrytering i Almedalen?

• Malmö stad ordnar mingel där man inte ska prata med någon utan bara vara tyst. Arrangemanget presenteras med texten ”Ingenting som ska sägas, göras eller presteras.” Skattepengar läggs alltså på bokstavligt talat ingenting, på en ö långt borta från Malmö.

Det är inte fel att det offentliga Sverige medverkar vid Almedalsveckan. Men när skattepengar används måste de kommuner, landsting och myndigheter som medverkar kunna visa vilken nytta satsningen gör för medborgarna och att pengarna inte kan användas på ett bättre sätt.

År efter år visar allt för många offentliga aktörer en häpnadsväckande nonchalans gentemot skattebetalarnas pengar. Många av de över 100 miljoner som Almedalen kostar skattebetalarna skulle rimligtvis göra större nytta i välfärdens kärna, eller varför inte i skattebetalarnas egna plånböcker.

Denna debattartikel publicerades i Aftonbladet den 6 juli.