Kommunalskatten rekordhög och fortsätta höjningar väntar
jan 26, 2015
|
I media
INTERVJU Mellan 1980 och 1990 höjdes den genomsnittliga kommunalskatten år för år. Sedan sänktes skatten under några års tid för att ta ny skjuts uppåt i mitten av 1990-talet. År 2000 sänktes den kommunala skatten ovanligt mycket, en hel procentenhet. Sedan dess har skattesatsen, med några undantag, åter tickat uppåt år för år. Vid nyår höjdes den totala kommunalskatten i 85 av landets 290 kommuner, medan den bara sänktes i tre kommuner. 2015 är den genomsnittliga kommunala skattesatsen 31,99 procent.
Med undantag för Aruba i Västindien har Sverige högst marginalskatt i världen och det är olyckligt att den fortsätter att stiga i år, säger Sofia Linder, chefsekonom på Skattebetalarna. Hon påpekar att höjd kommunalskatt påverkar marginalskatten, alltså skatten på den sist intjänade hundralappen. De med allra högst inkomst betalar 25 procent i statlig inkomstskatt och har alltså en marginalskatt på 56,99 procent 2015.
Sofia Linder menar att höga skatter på arbete påverkar individers drivkrafter och arbetsutbud negativt, alltså att en hög skatt kan bidra till att man till exempel väljer att vara ledig i stället för att jobba, eller att man väljer att inte vidareutbilda sig för att det inte lönar sig ekonomiskt.
– I ett större perspektiv påverkas också landets konkurrenskraft både vad gäller höga arbetskostnader när vi lägger till arbetsgivaravgifterna men också möjligheterna för svenska företag att attrahera utländsk arbetskraft när inkomstbeskattningen är högre än i vår omvärld, säger hon.
Och räkna med fortsatta skattehöjningar de kommande åren. Kommunsektorn räknar med 69 öre högre skatt per hundralapp i snitt, fram till år 2018.
Sofia Linder menar att det därför är viktigt att kommuner och landsting fokuserar på sin kärnuppgift, att tillhandahålla välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg. Och inte använder skatteintäkterna till tvivelaktiga projekt eller slöseri som det dessvärre alltför ofta rapporteras om.
