Se fler nyheter

feb 02, 2019


Nyheter

Stoppa tokskatterna

Stoppa tokskatterna

Januariöverenskommelsen innehåller några bra förändringar, såsom ett efterlängtat avskaffande av värnskatten. Därutöver finns andra lovande förslag om sänka skatter på arbete och företagande, som dock ska utredas. Det finns också många tveksamma skrivningar som antingen är dyra – såsom höghastighetståg, Norrbotniabanan och utökad anhöriginvandring – eller som är svåra att få ihop, exempelvis minskade klyftor och lägre skatter. Men överenskommelsen innehåller också några riktigt usla förslag. Inte minst på miljöskatteområdet. Flygskatten ska återkomma, kemikalieskatten utökas och en avfallsförbränningsskatt införas. Alla har det gemensamt att de får små eller inga miljöeffekter. Något som varit glasklart sedan tidigare eftersom de sågats i såväl utredningar som remissvar.

Flygskattens grundläggande problem är att det är en skatt på flygstolar, inte på de utsläpp som man vill bli av med. Skatten drabbar framförallt inrikesflyget, vilket får till följd att det blir svårare att jobba utanför storstadsregionerna. Utsläppen kommer inte att minska eftersom de omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter. Eventuella minskade utsläpp här kommer alltså att resultera i ökade utsläpp någon annanstans inom EU. Redan i utredningen konstaterades att miljöeffekten av flygskatten var liten eller ingen. Trots det infördes den. Nu ska den, efter att tillfälligt ha tagits bort genom att Moderaternas och Kristdemokraternas budget röstades igenom i riksdagen, återinföras. Det är minst sagt märkligt.

Kemikalieskatten – som nu ska utökas från enbart elektronik till att inkludera även kläder och skor – har liknande brister. Den är en skatt på vikt, inte på farliga kemikalier. Därtill gäller den bara köp i Sverige, vilket innebär att man kan slippa skatten genom att handla på nätet. Resultatet är att Sverige har tappat arbetstillfällen, och gissningsvis kommer att tappa fler när skatten utökas, utan påvisbar miljöeffekt.

En nyhet i Januariöverenskommelsen är avfallförbränningsskatten. Även den rejält sågad. I den utredning som granskat frågan, ”Brännheta skatter”, konstateras bland annat följande: ”Eftersom den föreslagna skatten förväntas bli så gott som verkningslös medför den inga (eller mycket små) åtgärdskostnader och inte heller några miljövinster.” Det ta har dock inte hindrat flera partier från att varmt förespråka skatten, som nu alltså ska genomföras.

Varför inför man då dessa skatter, mot bättre vetande? Kanske för att partierna bakom överenskommelsen vill visa handlingskraft. Kanske för att de redan låst sig vid förslagen och inte orkar eller törs ändra sig, trots att verkligheten blir deras fiende. Det är i alla fall inte av omtanke om miljön.

Ovan är bara tre exempel på nu aktuella skatter som ska införas eller utökas. I Januariöverenskommelsen står det också att läsa om en grön skatteväxling. En sådan ska innebära lägre skatter på arbete och företagande, och högre på miljöskadlig verksamhet. Det låter ju bra. Men risken är uppenbar att vi kommer att få se ännu fler uselt utformade skatter, med ingen eller liten miljöeffekt, men som försämrar förutsättningarna för arbete och företagande. Det vore mycket olyckligt, inte minst som lågkonjunkturen lurar runt hörnet. Politiska förslag bör baseras inte på de önskade, utan reella effekter de får. En god start vore att regeringen och dess stödpartier börjar läsa utredningar och remissvar.

 

Debattartikeln publicerades i UNT den 2 februari och går att hitta här.

Var med och påverka - bli medlem

Just nu kan du bli medlem i 12 månader för endast 195 kronor. Swisha 195 kronor till 123 115 94 25 och ange ditt personnummer i meddelanderutan eller klicka vidare för att bli medlem.

Bli medlem