
Bankskatt kommer drabba kunderna med högre ränta
KOMMENTAR Regeringen väljer nu att gå vidare med förslaget om en bankskatt fast med en ny utformning. Skatten ska tas ut som andel av bankernas skulder och föreslås införas från år 2022. Totalt förväntas skatten årligen inbringa 6 miljarder kronor till statskassan. Regeringen hävdar att skatten behövs för att dämpa de riskerna som bankerna utgör, men enligt flera tunga remissinstanser riskerar resultatet att bli det omvända.
Förslaget på bankskatt och dess utformning har mött massiv kritik, även från statliga myndigheter. Så väl Riksbanken, Finansinspektionen som Riksgälden är kritiska till förslaget. Enligt Riksgälden föreligger till och med risk att förslaget leder till negativa konsekvenser ur ett stabilitetsperspektiv.
– Regeringen försöker måla upp bilden av att högre skatt på banker behövs för stabiliteten på finansmarknaden, men egentligen handlar det bara om ytterligare skattehöjningar för skattehöjningarnas skull. Det gynnar inte svensk tillväxt utan kommer bara försämra för företag och privatpersoner i Sverige. Vi har redan sett hur pratet om skatten tvingade Nordea att flytta sitt huvudkontor från landet. Den här typen av skattehöjarpolitik kostar Sverige jobb, konstaterar Skattebetalarnas VD Christian Ekström.
Bankskatten ska bara belasta större banker med skulder över 150 miljarder kronor och kommer därmed att snedvrida konkurrensen mellan olika kreditinstitut i Sverige. Skatten kommer dessutom försämra svenska bankers konkurrenskraft gentemot andra banker i Europa.
– Den nya bankskatten kommer i slutändan landa i knäet på svenska företag och hushåll och belasta dem med högre räntor. Det betyder försämrade förutsättningar för tillväxten när investeringar blir dyrare. Det betyder också att den enskilde kan räkna med högre bolånekostnader, då bolånen utgör en stor del av bankernas utlåning, konstaterar Erik Bengtzboe, chefekonom på Skattebetalarna.
Relaterade nyheter
Så mycket tjänar staten på din elräkning
På fem år har staten håvat in nästan 270 miljarder kronor i elskatt och moms, visar beräkningar från Skattebetalarna och Dagens industri. Skattebetalarna har i…
Chefekonomen: Sluta dutta – sänk skatten i stället
Regeringen borde fokusera på strukturella reformer – inte tillfälliga stöd – för att stärka svensk ekonomi. Det menar Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank. Regeringen…
100 miljoner för en efterfest?
Som slöseriombudsman är det mitt jobb att granska och synliggöra slöseri med skattepengar. Jag har sett mycket märkliga satsningar genom åren, men på sistone har…