Vågat skrytbygge i Varberg läcker som ett såll

Varbergs vattenmagasin Våga kostade en halv miljard kronor och skulle förse varbergarna med vatten i minst 100 år. Men skrytbygget började läcka innan det tagits i drift – och förra veckan behövde lokalborna stå i kö för att hämta dricksvatten. Slöseriombudsmannen tittar närmare på vågspelet med skattebetalarnas pengar.

Under förra veckan sprack en stor, gammal vattenledning på två ställen. Läckorna slog direkt mot drickvattenproduktionen. Inom timmar sjönk nivåerna i det nybyggda vattenmagasinet Våga – det torn som skulle säkra stadens vattenförsörjning för hundra år framåt. På onsdagen var det helt tomt. Det kommunala vattenbolaget Vivab gick upp i krisläge, gymnasieskolor stängde, och invånare fick köa vid tankbilar för att hämta vatten.

Händelsen väcker frågor om det vågade skrytbygget och vad pengarna istället kunde gått till.

200 miljoner över budget

Historien om Våga börjar 2012 när planerna om ett nytt vattentorn för första gången nämndes i Hallands Nyheter. Staden växer och den gamla anläggningen räcker inte till. År 2018 beslutar sig kommunen – efter att ha gett tre arkitektfirmor i uppdrag att ta fram förslag – för ett böljande betongverk med en “distinkt siluett” som ska “väcka associationer till kuststadens starka band till havet och dricksvattnets betydelse”. Tanken var att bygga ett  vattentorn och landmärke på samma gång. Enligt källor inifrån projektet var kommunledningens budskap tydligt: “ska vi bygga på Bastekullen måste det vara något som sticker ut.”

Notan blev därefter.

Den ursprungliga budgeten sattes till 301 miljoner kronor. Men redan 2022, knappt ett år efter att spaden satts i marken, meddelar det kommunala vattenbolaget Vivab att kostnaden ökat med 90 miljoner, till 390 miljoner kronor. Orsaken uppgavs vara stigande materialpriser till följd av kriget i Ukraina och pandemin. Priset på armeringsjärn vars råvara kom från Ryssland sköt i höjden med uppemot 30 procent.

När vattenbristen tvingar Varbergsborna hämta vatten i tankbilar och koka det så kan man fråga sig om pengar borde gå till skrytbyggen eller infrastruktur.

Det visade sig inte räcka med den förklaringen.

I mars 2023 meddelar Vivab att projektets totalkostnad nu landar på knappt 500 miljoner kronor –  66 procent mer än ursprungsbudgeten. I kommunfullmäktiges protokoll från april 2023 redovisas Vivabs egen kostnadsanalys. Den visar att 70 miljoner av överskridandet beror på att entreprenören underskattade hur komplex tornets utformning var, vilket krävde ändrade byggmetoder och mer material. Ytterligare 33 miljoner är en konsekvens av samma komplexitet, men kopplad till utökad organisation på arbetsplatsen. 68 miljoner härrör de stigande materialpriserna. Resterande 12 miljoner kopplas till externa händelser som materialbrist och förseningar.

En ansträngd relation

Förutom ökade materialpriser och tornets komplicerade design spelade samarbetsproblem in. Enligt Hallands Nyheters rapportering och källor inifrån projektet var relationen mellan Vivab och byggentreprenören periodvis djupt ansträngd.

Avtalet med byggentreprenören var utformat som en totalentreprenad med partnering – en samverkansform där beställaren, alltså Vivab och i förlängningen skattebetalarna (eller “kunderna” om du så vill), bar hela den ekonomiska risken. Entreprenören kunde inte belastas för kostnadsökningarna.

Parterna anlitade en beteendevetare för att medla, höll otaliga möten om ansvarsfördelningen – möten som i sig drog upp kostnaderna och tog fokus från byggprojektet. Vivab anlitade slutligen en jurist för 567 000 kronor för att undersöka möjligheten att bryta avtalet med entreprenören, men konstaterade att det var en osäker väg att gå. Samverkansformens tanke – tidig involvering, gemensam ekonomi och ömsesidigt förtroende – infriades aldrig fullt ut.

300 miljoner mer än nödvändigt

Vivab har vid flera tillfällen använt den ökade kapaciteten som talepunkt för att motivera bygget: ”Det nya vattentornet har en kapacitet på 10 000 kubikmeter, vilket är fem gånger mer än det tidigare.”

Varbergaren Thomas A Ericsson, som själv arbetar som arkitekt men är oskyldig i projektet, har analyserat kostnaderna för Varbergs Våga mot det nybyggda vattentornet Filborna i Helsingborg. Filborna invigdes 2022 – alltså innan kriget i Ukraina slagit igenom fullt ut i byggpriserna – och kostade 283 miljoner kronor. Tornet är ritat av Wingårdh Arkitektkontor och utformat som en svävande ring. Jämförelsen mellan två icke-optimala vattentorn (läs: skrytbyggen) ter sig därför särskilt relevant och rättvis. Vattentornet i Helsingborg har 50 procent mer kapacitet än Varbergs Våga.

Slutsatsen är svår att undvika: Varberg betalade nästan dubbelt så mycket för två tredjedelar så mycket vatten.

Arkitekten Ericsson går längre. Han konstaterar att traditionella vattentorn av konstruktionstekniska skäl byggs cylindriska – det är den form som effektivast fördelar trycket från de inre vattenmassorna. Standardformen var också startpunkten i Varbergs planering, men valdes bort till förmån för tornets unika design. Enligt Ericssons beräkningar hade ett optimalt cylindriskt vattentorn i Varberg, med rätt kapacitet och på samma plats, kunnat uppföras för 150–180 miljoner kronor samt på betydligt kortare byggnadstid.

Slutsatsen är svår att undvika: Varberg betalade nästan dubbelt så mycket för två tredjedelar så mycket vatten.

Det är drygt 300 miljoner kronor lägre än det faktiska utfallet.

– För detta debiteras vi ca 50 miljoner varje år, i all framtid. Tänk om dessa pengar hade lagts på ledningsnätets kvalitativa status i stället? säger Thomas A Ericsson.

Frågan fick ny aktualitet i veckan, när det var just en gammal vattenledning som sprack.

Tornet läckte och avgifterna stiger

Bygget har kantats av problem redan från start. Under den slutliga besiktningsfasen 2024 visade det sig att tornet hade läckageproblem, vilket bidrog till den fördröjda driftsättningen. Vattentornet togs formellt i drift i december 2024, drygt tre år efter att spaden sattes i marken, och invigdes officiellt i maj 2025.

Ledarskribenten Maria Haldesten på Hallands-Nyheter förutspådde i oktober 2023 ironiskt nog det som sedan hände: ”Nu fattas det bara att vattentornet visar sig läcka, men så rasade illa kan det väl inte gå”, skrev hon.

Det kunde det.

Notan betalas nu av Varbergsborna – och den ökar. I januari 2025 höjde Vivab VA-taxorna med 20 procent, vilket innebär 80–90 miljoner kronor mer per år från abonnenterna. Av höjningen motiverades 40–50 miljoner per år direkt av behovet att amortera på Vågas kostnad. I början av 2026 anmälde Vivab att ytterligare en taxehöjning på 12 procent är på väg – motsvarande ungefär 50 miljoner kronor mer per år.

När vattenbristen tvingar Varbergsborna hämta vatten i tankbilar och koka det så kan man fråga sig om pengar borde gå till skrytbyggen eller infrastruktur.

Trots att hundratals miljoner kronor mer än planerat spenderats på ett vattentorn som dessutom läckte och hade sämre kapacitet jämfört med en billigare lösning, har ingen hittills tagit ansvar för de bristfälliga upphandlingarna, de undermåliga kalkylerna eller ledningsnätets långsiktiga förfall. Den högste ansvarige tjänstepersonen har gått i pension.

Stötta SlösO:s arbete

Slöseriombudsmannen (SlösO) är en del av Skattebetalarna. SlösO granskar hur våra skattepengar används och uppmärksammar nya exempel på slöseri nästan varje dag. Du kan stödja SlösO:s arbete genom att swisha valfri summa till 123 166 91 59 eller genom att bli medlem i Skattebetalarna.

Bli medlem nu