Allvarstyngd vårbudget från regeringen

Festen är inställd, eller åtminstone på paus för stunden. Det får vara slutsatsen när regeringen presenterar sin vårbudget. Osäkerheten i omvärlden i allmänhet, och tullkaoset i USA i synnerhet, lägger en våt filt över världens och Sveriges ekonomi. Lågkonjunkturen biter sig kvar en stund till. Och regeringen tvingas till konjunkturåtgärder istället för att fokusera helt på långsiktig konkurrenskraft.

Det som borde varit en glädjefest har istället förbytts till ytterligare en allvarstyngd budget för den moderata finansministern. Efter att återhämtningen från lågkonjunkturen började ta fart under slutet av fjolåret så kunde 2025 blivit ett år av ekonomisk glädje. Men sen kom Trump och det handelskrig vi nu befinner oss i. Tullar i sig, men också den osäkerhet som den nya amerikanska ledningen fört med sig till den ekonomiska politiken, läggs ovanpå redan kända kriser i vår omvärld och dämpar återhämtningen. Resultat? Hushållen håller hårt i plånboken. Och företag vilar på investeringsbeslut. Än så länge. I vårbudgeten kan man läsa att det finns en sannolikhet att det blir en kortvarig kris, att läget stabiliseras, och återhämtningen tar fart igen redan under året. Men det är baserat på data från i mars, innan tulldiskussionen tog fart på allvar.

Osäkerheten i prognosen framåt nu är stor. Läget kan fortfarande stabiliseras och återhämtningen skjuta på med bra fart. Eller så kan osäkerheten och oron fortsätta och hänga kvar även över svensk ekonomi. Prognoserna är något nedreviderade för de kommande åren, även om bedömningen är att vi allt jämt kommer ur lågkonjunkturen

Regeringen föreslår därför en rad konjunkturåtgärder för att möta den svaga återhämtningen vi nu står mitt i. Det handlar om att höja subventionsgraden i ROT från 30 till 50 procent för att lätta på trycket i den hårt pressade byggsektorn. Man höjer även anslagen till vägunderhåll med en halv miljard, och stöd till bostadsbyggande med 160 miljoner. Och skjuter dessutom till mer resurser till Arbetsförmedling, Yrkeshögskolan och till kommunal Yrkesvux. Samt pengar till kommunala sommarjobb, trots svaga resultat av den typen av satsningar historiskt. Klassisk konjunkturpolitik för att få snurr på ekonomin där man kan, och utbilda de som står utanför. Exportkreditnämnden får ett mandat som är 10 procent större än idag, både för att underlätta för svenska företag generellt och motverka konsekvenser av tullkriget. Samtidigt dominerar osäkerheten i Sverige och omvärlden övriga förändringar. Försvarsmakten får mer resurser att köpa material för, och Kriminalvården får stärkta resurser. Totalt handlar det om resurstillskott på 11,5 miljarder av offentlig sektors utgifter på ungefär 2 900 miljarder i år. Tillsammans med de över 60 miljarder reformer man genomförde i januari gör det årets budget än mer expansiv på mer eller mindre historiska nivåer.

Det sägs att man aldrig ska slösa bort en bra kris. Det borde regeringen se till att inte göra. Osäkerheten sätter en hämsko på ekonomiska reformer. Men mycket går att göra som inte kostar pengar. Mer fokus på att öka effektiviteten i offentlig sektor, rensa i uppdraget för kommuner och regioner och se till att öka transparensen i skattesystemet kostar ingenting, men kan på sikt frigöra resurser för att prioritera det som verkligen behövs.

Osäkerhet är det som dominerar budgeten. Och beroende på var saker och ting tar vägen under året kan man förbereda sig på att mycket kan hända. Finansministern återkommer ofta till hur starkt rustade Sverige står med goda offentliga finanser och en låg statsskuld. Vi kan nog förvänta oss att en del politiker kommer vilja sätta sprätt på de resurser det kan frigöra under året.

Reformer i vårbudgeten för 2025:

• ROT höjs tillfälligt från 30 till 50 procent – 4,35 miljarder.
• Satsningar på yrkeshögskola och regionalt yrkesvux – 709 miljoner.
• Förstärkt vägunderhåll – 500 miljoner.
• Stöd till ökat bostadsbyggande – 160 miljoner.
• Mer resurser till Kriminalvården – 500 miljoner.

Totalt 11,5 miljarder mer i utgifter. Därutöver får också Försvarsmakten och Exportkreditnämnden utökade ramar för inköp och stöd.

• Utökad ram för Försvarsmakten – 25 miljarder.
• Utökat bemyndigande för Exportkreditnämnden – 50 miljarder.