Sverige har idag (2020) ett skattetryck på 43 procent av BNP. Det gör oss till det fjärde hårdast beskattade landet i hela OECD med ett skattetryck hela 10 procentenheter högre än genomsnittet. Så som skatterna i Sverige är utformade betyder det också att för de allra flesta hushåll är skatten den största utgiften man har. För en inkomsttagare med normal lön går ungefär hälften varje månad i skatt till kommuner, regioner och staten som står för den jämförelsevis mer omfattande offentliga sektor som Sverige har. Men vad används egentligen skatteintäkterna till i offentlig sektor? Hur stor del av skattepengarna går egentligen till vård, skola och omsorg? Och hur är egentligen skatteintäkterna fördelade?

Var kommer skatteintäkterna ifrån?

Svenska staten och Sveriges kommuner och regioner hade år 2019 samlade skatteintäkter på drygt 2 150 miljarder kronor. Den största källan till skatteintäkter är skatter på arbete. De direkta och indirekta skatterna på arbete utgör nästan 60 procent av de totala skatteintäkterna. Här ingår också arbetsgivaravgifterna som delvis finansierar exempelvis föräldraförsäkringen men som också delvis är en ren löneskatt. Därefter är mervärdesskatten, alltså momsen, den största inkomstkällan. Momssatsen varierar på olika varor i Sverige, men standardsatsen är 25 procent på varor som man handlar. Tredje största inkomstkällan är skatt på kapital, där bolagsskatt utgör den enskilt största posten. Av punktskatterna är energiskatten den största källan för inkomster till det offentliga.

Hur mycket skatt betalar en vanlig löntagare?

En medelinkomsttagare hade år 2019 en lön på 31 700 kronor, vilket betyder 41 660 kronor i lönekostnad för arbetsgivaren när arbetsgivaravgiften räknas in. En medelinkomsttagare betalar ungefär 53 procent av sin lön i skatt när skatter på arbete och momsen räknas samman. Medelinkomsttagaren betalar därmed drygt 267 000 kronor per år i skatt. Så för ett vanligt hushåll står alltså skatten för drygt hälften av våra kostnader, även om man inte märker det då ens arbetsgivare betalar delar av ens skatt, man själv betalar en del av skatten, och sedan betalar skatt igen när man väl spenderar sin lön. För personer med högre inkomster är skatten än högre, upp till 74 procent av ens intjänade lön går i skatt.

Vad går egentligen skatten till?

Av de drygt 2 150 miljarder som vi betalar i skatt går ungefär 700 miljarder kronor till kommunerna, drygt 370 miljarder kronor till regionerna och drygt 1 000 miljarder kronor till staten. Kommunernas enskilt största kostnad är kopplade till skola och omsorg, medan regionernas största kostnader går till sjukvården. För statens del utgör transfereringar och bidrag de absolut största utgifterna.

Den enskilt största posten när alla nivåer slås samman är sjukvård och omsorg. Här inkluderas äldreomsorg och individomsorg i kommunerna. Sammanlagt är det över 530 miljarder kronor varje år som spenderas på sjukvård och omsorg. Största kostnadsposten därefter är bidrag och transfereringar, så som pensioner. Här ingår allt från aktivitetsersättning och barnbidrag från staten till ekonomiskt bistånd från kommunerna, och även visst stöd till företag och politiska partier. Därefter så står utbildning och forskning för den största delen som uppgår till ungefär var femte skattekrona. Endast fem procent av skattemedlen går till rättsstaten så som polis och försvarsmakt. Ungefär lika mycket kostar alla Sveriges myndigheter, sex procent. Här ingår också politikens kostnader. Myndigheters kostnader är dock inte helt lätt att fördela, Mest kostsamma myndigheter, polis och försvar exkluderat, är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Regeringskansliet. I posten övrigt är avgiften till EU och sedan statsskuldsränta de posterna kostnaderna.

Sammantaget går alltså nästan hälften av skatten till vård, skola och omsorg, nästan en tiondel till infrastruktur och en tjugondel till rättsväsende och försvar. En fjärdedel går till bidrag och olika typer av transfereringar.

Räkna ut din skatt i någon av våra skattesnurror.

Skattebetalarnas arbete fortsätter

Sverige har idag världens femte högsta skattetryck och en vanlig medelinkomsttagare betalar mer än hälften av sin lön i skatt. Då behövs det någon som arbetar för lägre skatter och minskat slöseri med dina skattepengar. Det gör vi!

Skattebetalarna arbetar för att sprida kunskap och skapa opinion i alla frågor som rör skatter. Vi granskar slöseri med skattepengar och utreder hur stat, kommuner och regioner kan bli effektivare. Vi gräver fram fakta, skriver rapporter och påverkar politiker. Skatterna är ditt livs största utgift. Men får du valuta för dina skattepengar?

Läs mer om de frågor vi driver

Bli medlem och hjälp oss därmed att driva arbetet mot lägre skatter och minskat slöseri med dina skattepengar.