Regeringen smyghöjer skatten – allmänna löneavgiften ökar med 25 miljarder

Finansminister Elisabeth Svantesson talar gärna om att regeringen sänker skatten för att stötta utsatta hushåll. Regeringen sänker skatterna, men samtidigt höjs den dolda skatten på arbete – känd som den allmänna löneavgiften. Nästa år ska svenska företagare betala in 25 miljarder kronor mer till statskassan. Det är en förhållandevis stor skattehöjning som drabbar alla Sveriges anställande företag och i förlängningen alla som arbetar.

Den allmänna löneavgiften infördes 1995. Den uppfanns som ett sätt att finansiera medlemsavgiften till EU och knådades in som en del av arbetsgivaravgiften, trots att den inte har något med socialförsäkringar eller arbetsgivaravgifter att göra.

När skatten infördes för trettio år sedan var den liten: 1,5 procent av lönen. Nu har den blivit ett monster – och vuxit till 11,62 procent.

Nu tänker regeringen höja den till 12,62 procent, vilket ger en skattehöjning om 25 miljarder kronor nästa år. Det är en förhållandevis stor skattehöjning som drabbar alla Sveriges anställande företag och i förlängningen alla som arbetar.Inget annat land tar ut i närheten så mycket dold skatt genom arbetsgivaravgifter som Sverige. Österrike, som är näst sämst i klassen, tar ut hälften så mycket dold skatt, och Frankrike drygt en tredjedel.

Det är ett demokratiskt problem med dolda skatter. Folk lämnas med intrycket att offentlig sektor har svagare finansiering än vad den egentligen har. Våra undersökningar visar att 8 av 10 underskattar skatten på lön.

Att tala klarspråk om skatterna borde vara en hederssak för en borgerlig regering. Den allmänna löneavgiften är en dold skatt på arbete och att höja den samtidigt som man genomför nya jobbskatteavdrag är både ologiskt och oförsvarbart.

Den allmänna löneavgiften borde sänkas eller helst slopas. Men om regeringen vill fortsätta ta ut den – och höja den – bör det åtminstone göras öppet och ärligt.

Läs vår chefekonom Erik Bengtzboe på Dagens Industris debattsida här.