Kommuner som höjer skatten ska straffas

Är det sluthöjt på kommunal- och regionskatter? Förslag i regeringens nya utredning kommer i alla fall få lokala politiker att tänka till en gång extra innan de beslutar sig för att håva in mer av skattebetalarnas pengar. ”Man får betala för de konsekvenser som man orsakar”, säger Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi. 

Utredaren Annika Wallenskog, tidigare chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), presenterade i förra veckan en rad förslag som ska fungera som en skattebroms.

Huvudförslaget innebär att en kommun eller region som höjer sin skattesats jämfört med det föregående året ska betala en årlig avgift i tre år på intäktsökningen. Andelen är 25 procent det första året som en ändrad skattesats gäller, 15 procent det följande året och 10 procent det tredje året.

Korrigerar ett systemfel som finns idag

Förslaget är efterlängtat, menar Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

– Jag tycker att utredningen landar rätt på det stora hela. Det enda jag inte håller med om är att bromsen bara ska gälla de första tre åren efter en skattehöjning. Det blir en engångsbot för kommunen som höjer skatten, och motsvarande för den som sänker skatten. Jag tycker att det ska gälla permanent, så att man förlorar lämpligtvis hälften av pengarna som man har höjt skatten med, säger han.

Enkel utväg

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2027. Hur stor effekten blir är svårt att förutspå, men bromsen kommer definitivt få ett positivt utfall, spår Jacob Lundberg.

– Förra gången som man hade en skattebroms 1997–1999 var det knappt någon kommun som höjde skatten. Så då fick det en effekt på kort sikt i alla fall, även om skattebromsen då var kraftfullare, säger han.

Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe tror att en skattebroms kan hjälpa till att vägleda kommunerna att fatta klokare beslut.

– Även om få kommunalråd frivilligt vill höja skatten, så är det fortfarande en enklare utväg än att se över sina kostnader. Kommuner och regioner har ett stort behov av att effektivisera sina verksamheter, men det skjuts alldeles för lätt på framtiden. En skattebroms lägger mer tryck på kommunerna, säger han.

Köper inte SKR:s invändningar

Men alla är inte positiva. Föga förvånande delar SKR inte uppfattningen att det krävs en skattebroms.

– Ingen kommun- eller regionpolitiker höjer skatten lättvindigt. Och självklart ska kommuner och regioner arbeta så effektivt som möjligt. Däremot kan det vara nödvändigt att justera skatten då behoven ökar eller de ekonomiska förutsättningarna förändras för att kunna säkerställa en god välfärd. De besluten måste kunna tas lokalt utan inblandning av staten, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR, i ett pressmeddelande.

Att det lokala självstyret inskränks håller Jacob Lundberg inte med om. Skattesatsen påverkar fler än bara den egna kommunen. En höjd kommunal skattesats leder exempelvis till mindre pengar för kommuninvånare att spendera, vilket leder till mindre momsintäkter för staten. Dessutom innebär det kommunala utjämningssystemet att andra kommuner får ta smällen för negativa dynamiska effekter som uppstår vid höjd skatt.

–  Allt det där innebär att kommunerna inte bär den egentliga kostnaden för sin skattehöjning. Ur det perspektivet så handlar det här till stora delar bara om att korrigera ett systemfel som finns idag – att man faktiskt får betala för de konsekvenser som man orsakar. Och då är det ju inte heller någon kringskärning av självstyret, säger han.

Det är hög tid att de som vill höja skatten också tar notan för det

Ett annat förslag i utredningen är jobbskatteavdraget inte ska kompensera när kommuner väljer att höja skattesatsen. Idag subventionerar staten cirka 36 procent av en kommunal skattehöjning genom jobbskatteavdraget, eftersom det får större genomslag ju högre skattesats en kommun har.

–  Kommunala skattehöjningar subventioneras idag av alla andra skattebetalare i Sverige, både genom utjämningen och genom jobbskatteavdraget. Det är hög tid att de som vill höja skatten också tar notan för det, säger Erik Bengtzboe.